Silkes: Jag tänker också på hur barnet kommer att uppfatta situationen att det kommer från ett donerat ägg. Tänker på hur jag ska säga det till barnet. Det blir nog något om att "mamma fick hjälp av den snälla tanten i Finland". Barnet är ju uppbyggt i min mage med hjälp av mina hormoner och den näring jag tillför. Donatorn bidrar med själva "mönstret".
Jag kan också känna att jag inte riktigt har tagit in att jag är gravid. Speciellt i början, men nu börjar jag förstå det mer och mer. Har börjat fixa lite i det rummet som ska bli barnets rum.
Leiben: Ja, tänk om några av våra ÄD-barn liknar varandra. Chansen finns väl att de kan vara halvsyskon. Jag vet att min donator redan hade donerat ägg till någon annan innan hon donerade till mig. Och vi är några som har donerat från Åbo i Finland.
Paltkoma: Vi har berättat om vår ÄD för våra närmsta vänner, familjen och några kollegor på jobbet. Ja många verkar inte veta vad det är. När jag har berättat att vi har gjort en IVF-behandling med ett donerat ägg så händer det att jag får frågan "Vad är IVF?" Och då får jag förklara att det är en provrörsbefruktning .... och så vidare.
Tea75: Jag hade också dåligt AMH-värde och gick ungefär samma väg som dig med att sörja, ta en paus, läsa på internet om ÄD och sedan ställa oss i ÄD-kön. Nu ser vi fram emot den nya familjemedlemmen.
Nidra: Jag förstår att det måste ha varit jobbigt att avbryta graviditeten i v 18. Hoppas att nästa VUL visar att allt ser bra ut. Och att ni kan slappna av till v 18. Bra att det är tvillingar, då har de det gemensamt att de kommer från ett donerat ägg och har alltid varandra.