Gastric Bypass (GBP)

Man ska ju vänta 1-2år rek som jag fick av läkaren var 2år. Och det gör man ju för barnet skulle för chansen att få ett frisk barn. månader låter alldeles för tidigt för att skaffa i mina ögon.Då du fortfarande inte riktigt kommit in i ätande och fortfarande äter jätte lite.

Så länge du inser riskerna med att inte vänta så är det upp till dig Miala. Men tänk en gång till innan du gör ditt beslut. 

I morgon blir det op för mig, så förväntansfull!

Man blir rädd när man läser vad du skriver. Du kan inte gå från 1-2 år till 3-5 månader. Om du inte är mer beredd att lägga dina känslor åt sidan för ditt barns skull och hälsa kanske du inte ska ha barn. Håll ut några extra månader så ni mår båda får må så bra ni kan!

Jo det vet jag med många som klarat det galant men man kan ju ha oturen få komplikationer själv och dom behöver inte komma första 2-3månaderna.

Men så länge man är medveten vilka extra risker man utsätter barnet för så är det upp till en själv, men en rekommendation ligger ju där oftast för en sak.

Det handlar inte om att orka gå och vänta. Det finns ju restriktioner av en anledning eller hur?
Säg till läkare som ska bedöma dig att du kommer bli gravid efter tre månaden så kan du ju se va han säger...

Visst är det upp till dig, men tänk på barnet. Det är ingen mirakelkur med en operation, din kropp kommer svälta och kommer ha svårt att ha hand om en bebis. Jag längtar också efter barn. Jag opereras om mindre än en vecka, vi tänker inte skaffa barn förrän om ca 2 år. Hälsan kommer ju först. Din kropp kommer inte att ha hunnit vänja sig vid omställningen som blir innan den ska bära en bebis. Läkarna vet vad de pratar om. De säger ju inte så för att jävlas med alla som vill ha barn. Jag tycker det är viktigt att följa deras restriktioner. Men du gör som du vill, men du hinner. Två år går fort.

Nu är det mindre än en vecka kvar för mig! Jag längtar efter mat, är så trött på dessa pulver... Inte lätt heller att jobba på en lunchrestaurang, idag var det stekt panerad strömming med potatismos. Gissa om jag tittade, luktade... Det som är så gott! Jag längtar till puréfasen

Jag försökte få barn i över 6 år innan jag fick min dotter och oavsett hur länge man måste vänta så är det tillslut sååå värt all väntan. Jag har också PCO och som du säkert vet så är viktminskning bästa "botemedlet" mot det så när du gått ner en del så är chansen mycket större att du blir gravid direkt. 
Det är ju klart att du kan må bra efter operationen och känna efter och tycka att din kropp mår bra men det ändrar inte det faktum att din kropp då inte kan förse din bebis med allt den behöver för att växa och utvecklas som den ska. Jag tycker att det är lite själviskt att tänka på att NI vill ha barn NU istället för att tänka på när förutsättningarna är bästa och säkraste för bebisen. Som sagt du kan ju må helt prima ballerina efter din op men din kropp tar inte upp all näring som krävs för att klara av en graviditet riskfritt och det finns ju inte så mycket en bm kan göra för dig eller din bebis då. Snälla tänkt igen och tänkt först och främst hur du vill börja ditt liv som en mamma vilket för det mesta innebär att lägga sina egna känslor och vilja i sidan för att först ta hänsyn till barnets bästa. Jag kan som sagt förstå hur otroligt stark en längtan efter en liten bebis kan vara, jag har upplevt det sälv men riskera inte att ge ditt barn ett onödigt svår start i livet med massor av risker för att DU vill det. Prata åtminstonne med läkaren om varför de har tiden på 1-2 år innan graviditet så att du får rätt information innan du tar ditt beslut. 

Ja men man ska väl inte skylla på att man bli så mycket äldre när det gäller 1-2år.  

Men visst du kanske får i dig näringen så du klarar dig precis, det kan vara svårt för vissa som inte ens är opererade att hålla sig så alla värden ligger bra ännu svårare som ny opererad vilket jag anser att man är efter 2-3mån.  

Jag anser att det är ganska egoistisk att skaffa barn och utsätta ett barn för dom risker det kan medfölja. Jag skulle heller vara 1-2år äldre men att jag iaf gjort så alla förutsättningar så bra som möjligt för att få ett friskt barn.

För om du skulle berätta för din läkare att ni tänker försöka skaffa barn 2-3mån efter OP så tror inte jag du skulle få genom gå operationen. Och läkarna och studierna gör ju inte det för att vara elaka mot oss som opererar oss utan för att man största chans ska få ett frisk barn. 

Man får inte i sig den näringen man behöver, då hade man inte rasat i vikt. Det är just pga att man får i sig näring precis så man överlever som gör att man går ner i vikt. Energi in - energi ut det är det hela operationen går ut på. Eftersom du går ner som mkt som man gör första året beror just på att allt du rör dig tar kroppen av dels energin du tar in men också MYCKET på det du redan har. Annars hade operationen aldrig funkat. Jag har läst så mycket om folk som skiter i att vänta och får undernärda, små små barn som knappt klarar sig och många har brister. Är DU verkligen villig att utsätta ditt barn för den risken bara för att bli gravid ett år snabbare än vad dom rekommenderar!??! Tänk igenom ditt beslut för ditt kommande BARNs skull! 
Jag brukar inte hetsa upp mig men fortfarande så ser jag det till BARNETS bästa, inte ditt. Visst, det finns folk som blivit gravida efter ett par månader pga misstag och en del barn blir normalstora. Men många blir inte det och får komplikationer. Vill du utsätta ditt barn för det? Verkligen??

"man blir ju inte yngre precis" .. snälla, din sambo blir inte mer än ett år äldre och vid 40 år spelar det faktiskt ingen roll om det diffar 1 eller 2 år ... Och du, 22 år? Du har inga problem med att bli 23-24 innan du skaffar barn.
Jag har också PCO och kämpat. Inte är jag villig att utsätta mitt barn för en risk bara för att jag vill ha ett. Inte en chans. Jag vill ge mitt barn det bästa förutsättningarna jag kan. Kommer inte spela ett spel bara för att JAG vill.  

Säger som föregående talare, man får visst näringsbrist och kroppen hamnar visst i svältläge. Oavsett om du tar dina vitaminer eller ej. Jag blev som jag sagt gravid oerhört tidigt, jag oroar mig hela tiden för bebisen men ville inte heller göra abort (gjorde en abort när jag var 16 och vill verkligen inte göra om det). Jag blev inlagd på förlossningen en dag för dropp för att jag hade vätskebrist och näringsbrist och gud vet allt. De hade hittat en massa svältprodukter i urinen vilket hade gjort barnmorskorna oroliga, men efter kontakt med Aleris som opererade mig så fick vi veta att det är fullt normalt när man är opad, ketonerna (tror det hette så) som de hittade kan finnas kvar i upp till ett år för att kroppen svälter så himla länge. Så jo, trots vitaminer och även om man lyckas äta alla sina mål och dricka det vätska man ska så svälter kroppen, och jag kan för övrigt också påpeka att det är väldigt svårt att få i sig nog med vätska och mat. Jag har dåligt samvete varje dag för att jag aldrig lyckas äta eller dricka tillräckligt mycket längre. Bebisen tar ju som du säger så klart vad den behöver, men när en själv börjar må dåligt så finns det ju ändå en ganska stor risk att bebis också gör det. 

Blir du gravid så tidigt som 3 månader efter op, så vanvårdar du ditt barn, när det dessutom är planerat så borde inte du få skaffa barn när man tänker som du gör. Hur ska du kunna ta hand om ditt barn resten av ditt liv när du inte ens kan göra det i magen. Vänta iaf 1 år!