Gastric Bypass (GBP)

Ni som är här och ska opereras:
Vilket op-datum har ni? Och var ska ni opereras?

Jag själv ska opereras den 7:e september i Hudiksvall.

Bra där :)

I morgon kl 09 i Hudik är det dags för mig, förhoppningsvis.

Jag hade ju en tid den 18:e maj. Jag åkte in, sövdes, de gjorde 4 av 5 hål och såg att min mjälte var knottrig. Jag vaknade upp och fick veta att jag inte blivit opererad, och fick tre veckor senare veta att mjälten var frisk. Nu har jag, återigen, ätit Modifast i tre veckor. Jag längtar så tills det är över, och jag vaknar och får berättat för mig att det verkligen är gjort.

Men nervöst är det.

Nu är det drygt ett dygn sedan jag opererades. Det har gått lite upp och ner sedan dess, men sedan lunchtid i dag känns det mer stabilt, och jag mår faktiskt ganska bra. Är uppe och går varje timme, och har varit på en längre färd till Apoteket och hämtat ut Fragminsprutor, B12, kalcium och Tradolan.

Att få i mig vätska är inga problem alls, och jag siktar på hemgång i morgon eftermiddag/kväll. Det ska bli så intressant att se hur det hela utvecklar sig efter det här :)

Någon op:ad här som äter enligt LCHF? Eller aer ni testat, och märkt att det inte funkar?

Fråga om postoperativ smärta...

Jag op:ades i onsdags. Nu får jag från och till smärta som härrör från under vänster revben; lite ut mot sidan. Det gör oerhört ont att andas in och att andas ut när det är som värst.
Har ni haft liknande smärtor? Jag antar att de rotade omkring mest i det området, eftersom det är på den sidan de flesta titthålen sitter.

Jag op-ades i onsdags den 7:e.
Jag har haft en hel del smärta i ett område under vänster revben; ut mot sidan. Det strålar och drar där, och gör det svårt att andas. Men just i dag är den, hittills, första smärtfria dagen, och jag mår toppen.
Ingen smärta vid magsäcken, och hittills inga tarmvredsproblem. Att äta går finemang på alla sätt.
Kommer dina problem att gå över?

Att göra med öppen kirurgi är ju väldigt ovanligt; bara om det av någon anledning inte skulle fungera med titthål väljer man öppen kirurgi, så det är alltså aldrig första alternativet.

Hej på er!

Nästa vecka ska jag äntligen få gå över i puréfasen - man är ju något less på flytande nu.

Men en fråga angående det: Kan man äta (nöt)färs utan att mixa den först? Eller det funkar kanske inte så bra med färs under puréfasen? Jag ser fram emot att äta tacos.... (Dock utan t ex bröd.)

Är jag verkligen opererad??

Nu, ca 1,5 vecka efter operationen, funkar det nästan för bra att äta sopporna jag ska och dricka vatten däremellan. Kan känna mig lite hungrig ibland. Mår väldigt bra, fast jag är rejält less på flytande...

Så just nu känns det nästan som att jag faktiskt inte är opererad. Någon mer som känt så här?
Jag går ju ner i vikt visserligen...

Ang dumpning:

Hur snabbt sker detta, sedan man ätit det man inte borde ätit?

Då måste jag fråga: Är det verkligen "dumpning" det handlar om då, och inte bara ett "mekaniskt" problem?

Definitionen av dumpning är, efter vad jag har läst och hört, att kroppen reagerar på att maten kommer ner för fort i tunntarmen, där upptaget av socker sker för fort, under för kort tid. Och då reagerar ju kroppen på sockerpåslaget genom just svettningar, yrsel och hjärtklappning.

Nej, men ett par år innan, och jag har opererat bort gallblåsan. Har alltså haft en hel del gallstensanfall: Det utgår från strax under höger revbensbåge, och den förvärras vid in- och utandning. Den strålar ut i ryggen åt båda njurarna till. Man kan få gallsmak i munnen. Fruktansvärda smärtor.

Är det bara jag som blir rapig efter varje måltid?

Jag känner mig så missmodig nu.

Jag opererade mig den 7:e september. Jag hade under 3-4 år års tid funderat på att ställa mig i kö för operation, och är mycket väl påläst. Det som gjorde att jah valde operation till slut var att man begränsas i sitt ätande, både vad gäller mängd och vad. Jag är i teorin väl insatt i hur jag ska äta, men i praktiken har det inte fungerat. Jag var inställd på att efter operationen skulle jag få det kämpigt; mycket av det jag tycker om skulle helt enkelt inte gå att äta längre, vilket var precis vad jag behövde och längtade efter.

Nu är det snart sex veckor sedan op:en, och jag har börjat testa lite förbjudna saker bara för att få ett hum om vad jag dumpar av och inte.
Men jag dumpar ju inte av någonting alls. Hittills har jag testat chips, kakor, att äta lite fortare, att dricka till maten, kolsyrad läsk, mjukt vitt bröd. Jag dumpar ju inte! Jag känner mig ju inte begränsad!

Jag håller måltidsschemat slaviskt: äter exakta mängder på rätt tider och det funkar ju utan problem. Jag klarar mig bra på maten och blir varken hungrig eller mätt liksom. MEN; mitt problem har alltid varit småätandet mellan måltiderna, och nu har jag börjat småäta igen pga att jag känner mig nedstämd efter att ha märkt att ingenting får mig att dumpa. Och i dag har det slunkit ner 4-5 kakor av lite kraftigare sort, tre maränger och lite (en näve) ostbågar.
Vem dumpar inte av detta liksom??

Eller inbillar jag mig - krävs det mer för att man ska dumpa?
Men gud så nere jag känner mig. Jag känner mig ju inte begränsad alls, och nu tror jag inte att ens denna sista utväg ska fungera för mig.

Jag vet att jag är inne på fel spår med ätandet nu, men några av er kanske förstår min hopplösa känsla nu. Ska träffa dietisten på fredag och ska gå till psykolog för att se om denne kan hjälpa mig.

Är det någon som känner igen sig???

Långt inlägg - ber om ursäkt för det.