Ett extra år på förskolan?

Menar du att han ska börja förskoleklass direkt när ni kommer hem?

Hejsan,
Det är en klurig fråga som inte har något jättebra svar kanske. Det är individuellt med hur man gör med F-klass start. Jag har jobbat i skolans värld i 15 år och sett olika alternativ. Dessutom har vårt biobarn fått ett extra år på förskolan, vilket vi fick kämpa för endel. Jag hade inte låtit barnet gå två år i f-klass, hellre fler år på förskolan. Trist att alla kompisarna går vidare till ettan... Rent spontant hade jag låtit ett så stort adoptivbarn få ett extra år på förskola.

Inboxa gärna när du funderar...

Sorry, jag tänkte fel! Om han fyller 6 år 2013 antar jag att han börjar förskoleklass nästa höst! Jag blir så snurrig av detta med förskola, förskoleklass (som ju är skola med fritids) och sedan riktiga skolan!

Vår tanke om att kanske skjuta på skolstarten bottnar i flera saker. Det jag funderar över nu är mest hur krångligt det är att få göra så. Tänker att det kan vara bra att tala med förskolepedagogerna redan i höst och höra hur de tänker.

Det låter som en jättebra lösning!

När vårt biobarn behövde gå ett år ytterligare fick vi kämpa en del, men i ert fall tycker jag att det är solklart. Blir det några problem så bara hör av dig så kan jag kanske ge lite tips på hur ni kan gå tillväga.

Rent språkligt behöver nog barnet två år på förskolan, vi har varit hemma med vårt tvååriga adoptivbarn i fyra månader och jag kan tänka mig vilka svårigheter även det kommer att ha vid skolstarten. Jag har varit med och tagit emot ett antal nya skolbarn under mina år i skolan och det är stor skillnad på kraven på förskolan och F-klass. De kraven i kombination med anknytningen (som är en helt annan historia) kan vara svårt för barnet.
Hur har ni tänkt att ni ska göra med förskolestarten? för om ni låter barnet vara hemma ett år så blir det ändå bara ett år på förskolan innan förskoleklass.

Vi har löst det som så att till våren när vi varit hemma nästan ett år så ska vi gå ett par dagar i veckan till en förskola (som vi hoppas barnet får börja på hösten efter) tillsammans med mig. Detta i stället för att besöka öppna förskolan, där det oftast är yngre barn. På öppna förskolan är det dessutom olika barn hela tiden, därför tror jag att det kan underlätta med en förskola och samarbete med dem för att barnet ska veta att här är det samma barn och samma fröknar och mamma är med. På så vis tror jag att inskolningen kommer att underlättas, eller hoppas! ;)

Ta det lite lugnt, lär känna barnen och lägg upp en plan utifrån deras individuella behov. Ha ett nära samarbete med förskolepersonalen och ändra planerna efter hand som behoven kanske förändras. Barnet är ganska stort och kommer förmodligen att ha andra behov än det yngre barnet. Ni har en härlig tid framför er!

Sorry, jag svarade visst på fel tråd! Hur får man bort svaret?

Låt henne gå ett år till, ni kommer inte att ångra er magkänsla tror jag! Vi gjorde samma val med vår bioson och kan absolut tänka mig göra samma med syskonet som är adopterat om så behövs.

Roligt att höra att det var rätt för er! Vi lät sonen vara hemma ett år extra eftersom första försöket till inskolning i förskola gick dåligt. Vi har inte ångrat att vi tog det beslutet, nu har han en förskola som är riktigt bra. Däremot blir det ju ganska kort tid i förskolan innan förskoleklass. Bara två år och 15 timmar i veckan (även i fortsättningen eftersom det kommer ett syskon i höst).

Vi har bett att få ge våra barn ett extra år i förskolan, de skulle egentligen ha börjat förskoleklass nu i höst men av olika skäl tyckte vi att det var för tidigt. Känns absolut som ett bra beslut för oss, då våra barn behöver tid och möjlighet att få vara "små" ett tag till.
Vad gäller det här med skolstarten och skolplikten vid 7 års ålder så har jag förstått det som att man har rätt att begära uppskjuten skolstart om särskilda skäl föreligger. Exakt vad detta innebär är förmodligen en tolkningsfråga som väl kan variera mellan olika kommuner, men enligt vår kommun ingår våra barn i denna klassificering och kommer därför inte att tvingas börja skolan nästa år utan kan starta med förskoleklass.
 

Ni uppfattar att er dotter är omogen socialt, förskolepedagogerna säger att det lossnar. Som lärare kan jag ofta tycka att möjligheten att läsa om ett år är en bra åtgärd, men den ska användas selektivt. Jag tror att det kan vara bra att dottern börjar i förskoleklassen nu till hösten, för att sedan gå om nollan en gång om det inte lossnar. Fsk är en mer strukturerad vardag för barnen än förskolan, men samtidigt inte så strukturerad som skolan är. För många barn med myror i brallan eller barn som är omogna är det bra att få börja fsk istället för att gå i förskolan ett år till- det kanske inte alls är det hon behöver. Utan strukturen i fsk kanske kan ge henne en puff framåt socialt.

Hur man ska välja beror också på hur övergången mellan förskola och skola ser ut. 

I vår kommun fanns ingen integration mellan förskola och skola. Förskolan låg på en plats, skolan på en annan.

När det var dags för sexårs kom barnen till en ny plats och blandades med barn från olika förskolor. Sexårskonstellationen bestod sedan när det var dags för 1:a klass (i samma byggnad) och vidare.

Vår dotter gick ett år extra på förskolan. För henne var det ett bra beslut. På många sätt.
Hon saknade inte sina jämnåriga som gick vidare, hon hade ingen längtan att börja sexårs.

Hade hon däremot gått om sexårs är jag övertygad om att hon hade tyckt det var konstigt att börja om med nya barn och se sina jämnåriga flytta till en annan del av skolbyggnaden. 

Kan tillägga att det för vår dotter var precis tvärtom mot det ts förskolelärare påstår.
Vår dotter mådde bra och mognade av att vara äldst. Självförtroendet växte av att vara den som visste mest och som ibland fick hjälpa de mindre till rätta.

ts skrev:
"Hennes dagisfröknar menar på att det är bättre för henne att flytta på sig så att hon har äldre barn som förebilder och inte själv blir den äldsta kvar i sin grupp. De är helt inne på att hon ska börja 6-års till hösten."
 

Vi fick ett förslag från rektorn i tidigt skede i vår diskussion kring att låta barnen gå ett extra år i förskolan, och det var att börja förskoleklass med de andra jämnåriga och sedan låta våra barn gå om förskoleklassen. Detta kändes helt fel för oss och för våra barn och skule knappast ha stärkt dem på något vis.

Att få gå ett extra på förskolan däremot känns mycket mer naturligt i vårt fall. Våra barn leker hellre med yngre barn och känner sig mer på samma nivå som de yngre än jämnåriga eller äldre, och i förskolan är åldrarna på avdelningarna blandade så många av deras kompisar kommer att vara kvar nu till hösten när de jämnåriga börjar förskoleklass.

Jag tror att det allra viktgaste är att utgå från sitt barn och den egna situationen, att försöka förstå och känna efter vad som känns rätt och viktigt utifrån de förutsättningar och behov som finns, oavsett vad som är brukligt eller inte i den kommun man bor i eller vad omgivningen tycker.