Galet, jag är gravid!

En del av er vet det redan men inte alla mina "adoptionskompisar", så jag gör en egen liten tråd även här om detta omtumlande besked ...

Detta tar tid att smälta ... Mirakler sker uppenbarligen!

 Ni vet ju vad man säger om att när man har adopterat så slappnar man ju av så mycket så man blir gravid, yeah right  -- men nu kommer vi väl tyvärr bli ett av fallen som det just kommer att exemplifieras med.

Efter massor av års försök på egen hand, fem ivf:er (mf, utomkveds + en ljuvlig dotter född -07), en adoption (en underbar son, född -09) och 40 år på jorden ska man vara med om detta?!

På nyårsafton började jag misstänka att det nog trots allt inte var julmaten jag fortfarande mådde illa av ... Jag la ihop alla symtom och fixade till slut fram ett test. På nyårsdagens morgon tog jag det. På monitorn stod klart och tydligt Gravid 3+.

GALET!!!!! För första gången är jag spontant gravid!    Jag som trodde det var en myt att barn kunde bli till i sänghalmen ...

Det pinsamma är att vara 40 och inte 15 när man ringer till MVC och bekänner att man inte fattar nånting ... Vadå dagar liksom, vem behöver hålla reda på sånt?! ÄL? Mens?! Va? Jag vet att jag inte har haft mens på hela december men kan inte svara på om jag hade det i november. Lagom pinsamt, hehe.

Fick ett vul förra veckan och såg ett hjärta som bankade på så hårt att hela den lilla varelsen -- som satt på rätt ställe! -- vibrerade och rörde sig. Underbart! Jag är nu i åttonde veckan och beräknad födelse är satt till 27 augusti, så det är tidigt än så länge, vi får se hur det går ...

Herregud, tre barn, hur ska det funka, helt sjukt detta, jag som går på knäna av bara två med en man som jobbar jättejättemycket, och så tätt mellan barnen!! Hjäääääääälp.

Blandade känslor, minst sagt! Men så häftigt!