Vilken lättnad att jag inte gått ovch gjort helt fel. Ja, lite pirrigt och spännande känns det i min mage iaf! Fjärilarna fladdrar på för fullt!! 
Om nu tempen håller sig uppe, vill säga, men jag vet inte om jag vill göra det än... 
Fegis, jag vet... Ja, och om det är minus så vill jag helst få gråta och deppa i fred. 
Man vill ju VETA så fort mensen är LITE sen 
Fick lite rosa på pappret igår kväll, och sen idag var det igång för fullt... 
Är verkligen ärligt chockerad. Beklagar stort och sänder en stor *styrkekram*
Jag känner mig deprimerad just nu. Jag vill ha fler barn, men jag vet helt ärligt inte om jag orkar. Och detta gör mig jätte ledsen. Anledningen är att min man prioriterar i mina ögon helt fel, och så länge han prioriterar som han gör, vet jag inte om jag orkar med att ha fler barn. Just nu är hans prio 1: huset 2: sonen 3: jag. Det känns så för mig iaf. Ska jag iväg o träffa en väninna tycker han alltid att jag ska ta med sonen, för att annars "blir han ju av med en hel arbetsdag där uppe". (han håller på och bygger nya rum på vår gamla vindsvåning) Igår skulle jag träffa en väninna, och eftersom att Milo inte alls var i form sa jag till honom att det känns inte bra att ta med Milo när han mår som han gör. Då svarade han att "nej jag vet, men jag tycker inte det känns bra att bli av med en halv arbetsdag i heller". Det slutade med att Milo stannade hemma och jag åkte iväg med grymt dåligt samvete och träffade min väninna. När min man ska iväg o träffa en kompis, tar han ALDRIG med sig sonen om inte jag ber han göra det, utan han tar för givet att det är ok för mig att stanna hemma med sonen. Han säger aldrig självmant "jag kan ta med mig Milo så kan du städa eller vad du nu vill göra i lugn o ro".
Tyvärr känns det inte mycket lönt att ta upp det med han i heller, för att då får jag bara till svar att "vi måste bli klara med rummen, så du får stå ut med att detta är mitt prio 1 nu". Detta kommer han säga oavsett vad jag kommer med för argument. Det värsta är att jag känner han så pass väl, att när han är klar med rummen, så hittar han något annat som han MÅSTE göra.
Så nu känner jag att det enda jag kan göra för att han KANSKE ska fatta, är att jag helt enkelt ska sluta ta initiativ till sex, dvs till att bli gravid. Eftersom att han i princip bara prioriterar huset, så är han inte alls engagerad i att "få mig gravid". Alltså han ställer alltid upp till att ha sex när jag tar initiativ, o han tar själv också initiativ. Men mer än så är det inte. Han visar inget intresse av att ta reda på när jag har äl, lägger inte ner någon tid på att komma med förslag på vad vi kan göra för att öka våra chanser att bli gravid. Han engagerar sig helt enkelt inte mer än att han "ställer upp och har regelbundet sex". Men om inte jag varit så "på" runt äl, hade han inte haft en aning om att jag har äl då, och hade heller inte tagit initiativ till att ha sex för den sakens skull. Hänger ni med hur jag menar?
Är så trött på att han jämt prioriterar andra saker framför sin familj. Och så länge han gör detta tror jag som sagt inte att jag orkar med att ha fler barn även om jag egentligen inte vill annat än att få syskon till Milo.Slutar jag engagera mig kanske han stannar upp o börjar undra. Hoppas jag.
Förlåt, var tvungen att beklaga mig
Stort GRATTIS till alla som plussat sedan jag var här sist! Och vad SKÖNT Daz hamster att ni ska få hjälp nu!
Här har jag faktiskt inte så jätte stor koll denna månaden i heller, på när jag har äl. Men går man efter flytningarna, så är det nog inom ett par/några dagar. Skulle gissa på sönd kanske? Men jag kör på som bestämt: guben får ta initiativen denna månaden, och så koncentrerar jag mig på viktminskningen ist. -1,1 kg denna veckan, och -4,1 kg totalt på 6v och 2 klädstorlekar mindre, är vad jag lyckats åstadkomma. Känns väldigt bra