30+ med första barnet 1-3 år, del 13

Fast jag kan förstå att det kan vara liiiite enerverande ibland...

Alltså A:s procedurer.

Vissa kranskommuner till Stockholm har 20 timmar tror jag och det finns även ställen (Täby kommun i alla fall) som har någon abrovinkel att om man har barnet hemma under skolloven (såsom man måste ha vid allmän förskola) så får barnet vara där 25 h/vecka övrig tid.

Cissi - Störigt stelbent! Och vad jobbigt att ni har varit sjuka,

Mitt första stycke gäller vid föräldraledighet. Om samma gäller vid arbetslöshet vet jag ej.

Fan ta april!

T kräktes tidigt imorse...

Vi 30+are har väl lite svårt att hänga med i svängarna. Klart att maj är det nya april.

T har inte kräkts något mer och hon har ägnat förmiddagen åt att iklädd trosor och simdyna öva hopp från soffan ner på en madrass (vatten) så hon verkar inte SÅ sjuk direkt.

Kompisarna som bjudit in till påsklamm imorgon verkade vara positivt inställda till att vi kommer trots att vi ringt och sagt att det nog är bäst att vi stannar hemma. Om inget mer inträffar kanske vi t o m vågar åka till min 96 år gamla farmor på lördag eftermiddag eller vad tror ni? Det kommer att vara ett antal andra barn där och eventuellt även min faster som står under behandling för cancer. ( )

Kanske kan bli lite påsk ändå...

Barba - Jag kommer på kräftskivan i augusti.

Lycklig - Tack, det blev aldrig mer än den där kräkningen för T så det måste bara ha varit en mage i olag. Nu ikväll kräktes dock R i bilen hem från makens kusin med familj men jag tror och hoppas att det berodde på att hon precis ätit en massa. Alltid är det något...

Pysslig - Det ÄR svårt att mäta rätt. Vi lyckas alltid med sådant där av någon anledning. Kanske väggarna flyttar på sig i gamla hus?

Barb - Jag kommer både på kräftor och på sill och potäter om du bjuder!

Johanna - Om man är ensam får man nog försöka sanera barnet och sätta det på annan plats i bilen medan man tar tag i stolen.

Man får i alla fall beundra R:s vilja att försöka göra sig förstådd mitt i alltihop. Hon satt förtvivlat och sa "Ja inner, ja inner". Vi förstod inte alls - jag vinner eller? Sedan började vi ju förstå att hon mådde illa och frågade om hon behövde kräkas. "Ja kräkas"  sa hon då (men vi hann ju givetvis inte stanna). När vi kom hem började jag fundera över det där "inner" och kom fram till att vi hela tiden när T var så magsjuk och sprang till toan  frågade "Hinner du?" (ibland fick vi plocka upp henne på vägen till toan så att hon skulle hinna fram) så jag tror faktiskt att R tror att "hinner" betyder "må illa/kräkas". Inte lätt alla gånger...

Marge - Ja, det lättar mellan varven. Vi har en likadan som er hemma här just nu och T var sådan i den åldern med. T har INTE varit så jobbig ända fram tills nu och det vill jag att du har med dig om du läser vidare i mitt inlägg.

VEM har tagit vår treåring och bytt ut henne mot en tonåring? Va va va??? T har de senaste dagarna varit tre år på sitt fjortonde. Vet bäst. Kan bäst. Vill inte lyssna. Ska hänga med de äldre barnen i parken och göra som de gör trots att hon inte alltid kan. Vi är helt slut. Vi brukar ofta trösta oss med att barnen åtminstone brukar turas om att vara i jobbiga faser men just nu är T tonåring, R väldigt mycket nästan två och E är ju helt enkelt bara så där jobbig som våra spädbarn tenderar att vara. Mina nerver!

Somna - Låter som en riktigt trevlig påsk. Bara så att du vet förresten så heter du egentligen typ Siobán Sioposheskienti och har skrivit en avhandling om gluten. Avhandlingen är väldigt tjock och inbunden i läder. Om du undrar hur jag vet allt det här så var jag på din disputation inatt.

Kate - Men gu så befriande att läsa att någon annan också drömmer om att rymma mellan varven! Tur att man har utvecklat någon typ av impulskontroll när man är 30+. Trist att läsa att syskonförsöken inte vill sig. Hoppas verkligen att ni får tag på ett ställe som för det första svarar er och för det andra lyckas hjälpa er. Och självklart är allt ljus på dig i denna tråden. Vi beamar dig med ljus så att du får kraft att finnas där för frugan. Jag känner för övrigt i min högra ringfingersknoge att det perfekta jobbet finns runt hörnet för dig och i mitt vänstra ögonbryn att syskonet (givetvis perfekt det med oavsett donator!) gör detsamma!

Persefone - På fråga ett säger mitt hjärta att du kommer att få precis som du vill alldeles snart. På fråga två skriker hela min kropp aldrig.