30+ med första barnet 1-3 år, del 13

Somnat skrev 2011-03-17 13:04:46 följande:

Sara:
Katshing! Det behöver ni efter all vabb!

Jag menade bara att man skulle sätta på tåhätta på det barnet som åker på bilen... Eller de barn vars föräldrar inte vill köpa nya skor varannan vecka.

Är det ok att G fortsätter leka med sin älskade dammsugare? Det är iofs ett hushållsredskap a.k.a. tjejgrej MEN den är turkos, har hjul och är i hårdplast?
Men jag förmodar att jag måste kasta alla Js älskade Blixten McQueen-saker? Inkl. boken hon fick härom dagen? Eller göra som Ela, gömma undan tills småbröderna är redo att använda sakerna.

Tack Fio!

Jag erkänner att jag har noll koll och frågar rätt ut: Vad har man eg. sugarpaste till? Jag trodde att det var ngt man garnerade kakor o tårtor med...?  Men det är alltså ngt man pysslar med och köper på Panduro? Då är följdfrågan vad man gör för pyssel av den?

Pysslig: Jepp, den info fr FK kändes fint att få härom dagen.

Ojojojoj... vilken mardrömsvecka Ela! Det ENDA positiva jag kan komma på (utöver konstaterandena ni redan kommit fram till om att slippa köpa ett hus för ok lånesumma och att spara in pengar på matkontot) är väl att chanserna för att vilja hänga på playan under Beach 2011 ökat markant iom denna extremdiet (=inget alls).
Nej, ska inte skämta om eländet. Det är bara för jä%¤"¤t.

Kate: Surt med jobbet och trist med surgubbe på jobbet som inte blev. Håller med LillaProppen om att magkänslan är viktig. Var själv på en intervju (eller två faktiskt) för en tjänst för ngn månad sedan och jag kände att stället/chefen inte kändes rätt alls. Men det hade ju varit så mkt roligare om jag blivit erbjuden tjänsten och varit den som tackat nej, istället för att få ett samtal med ett tack o hej-besked.

Här har vi tyvärr upplevt detsamma som jag alltför väl minns att Mandras (från storasystertråden, första barnet 2006) dotter råkade ut för, för några år sedan. J är rädd för en pojke på dagis. Det har varit en del incidenter med denna pojke, ffa nu efter jullovet. Igår var jag där på fm en stund (vi hade varit hos tandläkaren på morgonen) och bevittnade själv en händelse där jag såg rädslan i Js blick när han gjorde ngt som i sig inte var så illa. Men jag märker att J är på helspänn. Igår kväll pratade jag och J ganska mkt om det och jag tog upp det med Js ena pedagog imorse när jag lämnade. Hon tyckte det var jättebra att vi tog Js rädsla på allvar och bekräftade att de var uppmärksamma på detta, då det som sagt förekommit saker kring pojken förut. Men det är inte problem med deras relation hela tiden utan ibland leker de riktigt bra tillsammans. Och när sambon hämtade idag bekräftade en av de andra pedagogerna att de var tacksamma för att vi sagt till så att de kan hålla uppsikt ännu bättre för att förhindra att ngt inträffar.
För vi känner att det inte är tillräckligt att de ingriper och rättar upp situationer när de sker, vi vill förhindra att de uppstår, eftersom J är på sin vakt mot honom - och det ska hon inte behöva vara på sin fsk. Hon ska kunna känna sig glad och trygg där, inte rädd.

Önskar alla här friska barn och mer energi, och i den förhoppningen inkluderar jag mig själv. Känner att vinterns mörker och ständiga VAB-dagar tar ut sin rätt. Nu har vi iofs haft friska barn de senaste 9 arbetsdagarna och frisk mamma i 8 men ändå. Förhoppningsvis vänder det mot ljusare och friskare tider nu.

Tack för era kommentarer om Js fsk-situation. Nej, det känns inte bra att hon har det så där, men förhoppningsvis kan pedagogerna agera proaktivt framöver.

Ela: FY F#N!   Vilken mardrömsvecka. Lider med dig och önskar att det vänder NU.

Vilka roliga uttryck de har, de små sötisarna!

Hm... måste man stänga av allt helt nu en timme eller kan man tillåta sig sitta vid datorn eller TV:n? Eller måste jag läsa en bok nu i sken från ett stearinljus?