• villsågärna38

    Hur länge var ni föräldralediga?

    Ny i adoptionsvärlden och har en massa frågor. Funderar lite på hur länge ni som adopterat varit föräldralediga? Hur gamla var era barn när de kom till Sverige, hur länge var ni lediga och när började ni på öppen förskola resp dagis? Har så mkt funderingar, tacksam för all info jag kan få

    Kram och tack på förhand!

  • Svar på tråden Hur länge var ni föräldralediga?
  • Montytonky

    Hej hej,

    Vår dotter var 11 månader när hon kom till oss och då var vi hemma tillsammans i 9 månader och därefter var jag hemma ytterligare 1 år. Så totalt 1 år och 9 månader.
    Med barn nr två som var dryga 2 år så var vi hemma 2 månader tillsammans och sedan delar vi på resterande föräldrarledighet och räknar vara hemma totalt 1 år och 6 månader.

    Det beror ju lite på när man får barnet och hur terminerna ligger...oftast brukar ju inskolning ske efter sommar/vinter och då är det ju lättast att anpassa efter det.

    Det är ju så beroende av vilken individ man får och hur snabbt de blir trygga. Även åldern kan ju spela in.
    Vi började gå på öppen förskola för adopterade efter några månader.

    Lycka till!!

  • Nimbus

    Vi fick vår son när han var 3,2 år. Vi var hemma båda i tre veckor eftersom min man inte kunde vara ledig längre, istället har han jobbat mindre (runt 80%).  Jag kommer vara f-ledig sammanlagt 1,3 år. Det passar bra att börja jobba i augusti nästa år. Hade terminstarten varit senare hade jag kunnat tänka mig att vara hemma ännu längre.
    Vi har aldrig varit på öppnaförskolan. Vår son har haft fullt upp att bara vara hemma med oss, och sen har han träffat sina kusiner och två kompisar, det har räckt mer än väl. Han älskar att vara hemma och har tydligt visat att andra kompisar kommer senare. Nu först, efter 6 månader hemma så börjar han uppskatta andra barn. Men fortfarande är det viktigast att åka hem. När vi kör in i garaget säger han med lättnande suck: "Hemma! Tack mamma!"
    Idag var vi på "okänd" mark och han kunde ändå slappna av och leka glatt, fast mest för sig själv. Så kanske kanske vi testar öppna förskolan snart. Vi har inte bråttom med det eftersom jag ju isf vill gå dit för hans skull, och så länge han inte verkar intresserad av "nya" barn så är det inte aktuellt.
    Vi har planerat att han ska få börja på fsk när vi varit hemma ett år. Då kommer han vara 4,2 år. Tanken är att han ska få en lång och lugn inskolning undertiden som jag är hemma. Jag hade inte fixat att jobba efter två veckors inskolning, hade inte kunnat koncentrerat mig alls eftersom jag bara skulle oroat mig för att han skulle vara ledsen och så. Nu blir det 2 månaders "allmänförskola", och vi kan komma senare eller jag kan hämta tidigare om så skulle behövas (alt. ta en extra ledig dag).  

  • Mandarinmamma

    Vår dotter var nästan 2,5 år när vi fick henne för lite mer än ett år sedan. De fyra första månaderna var vi hemma båda två på heltid. Det löste sig ekonomiskt genom att den med bäst föräldrapenning tog ut den maximalt, extra föräldraledighetsersättning från våra arbetsgivare, sparade semesterdagar och plustimmar på flexen...och mot slutet lite sparkapital för att få sista månaden att gå ihop. Efter de fyra månaderna var jag hemma på heltid ett halvår. Min man har tyvärr inte kunnat ta ut egen föräldraledighet som vi hade planerat från början men vi har försökt vara noga med att vår dotter och han får egen tid tex vid nattningar på kvällarna och vid helgaktiviteter.

    Öppna förskolan för adopterade började vi med efter fyra veckor hemma och har besökt den nästan varannan vecka sedan dess. Tror ärligt talat att det varit mer för vår egen skull och vårt behov av att träffa andra föräldrar än hennes behov av att träffa andra barn. Det har liksom aldrig klickat där för hennes del. Har märkt att hon trivs och fungerar bättre socialt i lugnare och mer strukturerade grupper med barn i samma ålder. Största sociala genombrottet kom i samband med Knytteträffar som vi gick på 1 g/vecka efter nästan ett halvår hemma och går på fortfarande.

    Med dagis började vi med den allmänna förskolan på 15 tim/vecka efter tio månader hemma. Lät inskolningen ta ca 4 v med flexibla tider, tex gott om tid där på morgonen innan jag lämnade och vid behov kom jag och hämtade tidigare på em. Eftersom det har gått riktigt bra med dagis och hon trivs där, är trygg med personalen och har fått kompisar, så provade vi att öka efter ytterligare en månad och nu jobbar jag halvtid. Hon är på dagis fyra dagar i veckan, men inte heldagar, och sedan har vi en helt ledig dag i veckan. Än så länge känns det bra. Hade från början inte tänkt att hon skulle börja på dagis tidigare än efter ett år hemma, men nu blev det så och det verkar fungera bra för hennes del. Vi har tänkt extra mycket på att jobba extra aktivt med anknytningen på hemmaplan under inskolningen och första tiden på dagis. Vi försöker också se till att vi har mycket tid tillsammans alla tre när vi är lediga på helger osv och ser till att inte boka in för mycket aktiviteter åt gången.

    Lycka till!

  • AnnaKarin10

    Min son var 4 år när jag hämtade honom. Jag ska börja jobba nu efter jul, och har då varit ledig i ca 9 mån. Han har även gått ett par månader på allmän förskola, för att få en lång och trygg inskolning.Jag kommer efter jul att jobba halvtid under ett halvår. Jag har valt att börja lite tidigare än jag från början tänkt mig, p g a att han har ett stort behov av att träffa jämnåriga barn, som jag inte kan tillgodose. På öppna förskolan var barnen flera år yngre, och det gav honom inte så mycket.

  • Angla

    Vi kommer att vara hemma i 2,5år. Hade en tid i början då båda var hemma men har annars prioriterat att kunna vara hemma längre. Öppnis för adopterade har vi besökt i princip hela tiden.


    Angla - mamma till slut & snart igen
  • villsågärna38

    Tack snälla ni för att ni delar med er av era erfarenheter! Vi startar snart vår hemutredning och har bara stått i köer i 1,5 år så vi har inte kommit så långt ännu.

  • villsågärna38
    Montytonky skrev 2010-11-10 18:45:33 följande:
    Hej hej,

    Vår dotter var 11 månader när hon kom till oss och då var vi hemma tillsammans i 9 månader och därefter var jag hemma ytterligare 1 år. Så totalt 1 år och 9 månader.
    Med barn nr två som var dryga 2 år så var vi hemma 2 månader tillsammans och sedan delar vi på resterande föräldrarledighet och räknar vara hemma totalt 1 år och 6 månader.

    Det beror ju lite på när man får barnet och hur terminerna ligger...oftast brukar ju inskolning ske efter sommar/vinter och då är det ju lättast att anpassa efter det.

    Det är ju så beroende av vilken individ man får och hur snabbt de blir trygga. Även åldern kan ju spela in.
    Vi började gå på öppen förskola för adopterade efter några månader.

    Lycka till!!
    Hej!
    Hur har ni lyckats klara det ekonomiskt att vara hemma så länge tillsammans? Kram
  • villsågärna38
    Nimbus skrev 2010-11-10 20:45:55 följande:
    Vi fick vår son när han var 3,2 år. Vi var hemma båda i tre veckor eftersom min man inte kunde vara ledig längre, istället har han jobbat mindre (runt 80%).  Jag kommer vara f-ledig sammanlagt 1,3 år. Det passar bra att börja jobba i augusti nästa år. Hade terminstarten varit senare hade jag kunnat tänka mig att vara hemma ännu längre.
    Vi har aldrig varit på öppnaförskolan. Vår son har haft fullt upp att bara vara hemma med oss, och sen har han träffat sina kusiner och två kompisar, det har räckt mer än väl. Han älskar att vara hemma och har tydligt visat att andra kompisar kommer senare. Nu först, efter 6 månader hemma så börjar han uppskatta andra barn. Men fortfarande är det viktigast att åka hem. När vi kör in i garaget säger han med lättnande suck: "Hemma! Tack mamma!"
    Idag var vi på "okänd" mark och han kunde ändå slappna av och leka glatt, fast mest för sig själv. Så kanske kanske vi testar öppna förskolan snart. Vi har inte bråttom med det eftersom jag ju isf vill gå dit för hans skull, och så länge han inte verkar intresserad av "nya" barn så är det inte aktuellt.
    Vi har planerat att han ska få börja på fsk när vi varit hemma ett år. Då kommer han vara 4,2 år. Tanken är att han ska få en lång och lugn inskolning undertiden som jag är hemma. Jag hade inte fixat att jobba efter två veckors inskolning, hade inte kunnat koncentrerat mig alls eftersom jag bara skulle oroat mig för att han skulle vara ledsen och så. Nu blir det 2 månaders "allmänförskola", och vi kan komma senare eller jag kan hämta tidigare om så skulle behövas (alt. ta en extra ledig dag).  
    Jätteintressant att läsa det du skriver. Jag skulle gissa att det är ett barn i ungefär 3-års åldern som vi kommer att kunna få eftersom jag är 39 år nu och vi har något år kvar att vänta. Har även förstått att man måste vara lyhörd och att det kan se oerhört olika ut med behov att träffa kompisar osv. Hur har det fungerat för er då din make inte kunde vara hemma så länge i början? Ska han vara hemma något själv? Kram
  • Montytonky

    Villsågärna38 -

    ja det kan man ju undra...haha... Nu i efterhand kan jag inte förstå hur vi fick ihop det...
    När vi började vår adoptionsprocess så var väntetiderna på kina ca 6 månader men steg sedan och vi väntade  nästan 2 år, vilket gjorde att vi sparade en massa pengar, semester och jobbade över för att kunna ta ut komp när vi var f-lediga. Tog även vårt adoptionsbidrag till hjälp. Det är inte dyrare än att byta bil eller ta en semester.
    Och har man möjlighet så kan jag verkligen rekommendera det.... Framför allt så var det underbart att vi båda kunde vara hemma tillsammans och finnas för vår dotter men även för varandra då det är en stor omställning att både adoptera och bli föräldrar för första gången. Vi visste inte om det skulle bli vårt enda barn och la därför allt krut på denna gång.

    Nu när vi är hemma med barn nr  har vi dessvärre inte haft samma möjlighet men känner att man är mer säker i sin föräldrarroll denna gång. Men gud vilken livsinvestering det var!!!

    Lycka till!!

    kram

  • Nimbus
    villsågärna38 skrev 2010-11-11 15:05:27 följande:
    Jätteintressant att läsa det du skriver. Jag skulle gissa att det är ett barn i ungefär 3-års åldern som vi kommer att kunna få eftersom jag är 39 år nu och vi har något år kvar att vänta. Har även förstått att man måste vara lyhörd och att det kan se oerhört olika ut med behov att träffa kompisar osv. Hur har det fungerat för er då din make inte kunde vara hemma så länge i början? Ska han vara hemma något själv? Kram
    Det var inga problem alls att han började jobba så snart efter. Men vi tog det väldigt lugnt i början, första dagarna var han borta i en timme och sen ökade vi sakta på tiden. När han är hemma på dagarna så är det bara sonen som gäller, helgerna är vi alltid alla tre tillsammans.
    När jag börjar jobba ska han vara hemma själv med sonen en dag/vecka och jag en dag, så det bli  förskola 3 dagar/vecka.
  • bebis ja tack

    Vår dotter var 7 månader när vi kom hem efter 1 1/2 månads hämtresa. Vi var hemma båda två med henne i 3 månader över sommaren, sen var jag hemma ettt läsår, dvs 10 månader.  Vi hade 2 månader ihop över sommaren och sen tog min man ledigt och kommer att vara hemma med henne fram till jul. 19 månader hemma allt som allt och i januari blir det förskola, då är hon 2 år och 3 månader. Vi har varit på AC:s öppna förskola ganska ofta, framför allt under det senaste året. Känns som att hon inte haft så jättestort utbyte av andra barn innan.

  • Selma1966

    Vi adopterade vår son, då 2,5 år, i maj i år. Första månaden var vi båda hemma och därefter delar vi jämnt på månaderna t o m slutet på nästa sommar. Innan vi åkte så tyckte jag nog min man slarvade bort semesterdagarna när han tog en månad ledig i början Glad. Men när vi väl var hemma tyckte jag det var underbart att vi var två några veckor. Så har man möjlighet så rekommenderar jag det varmt. Vår son fann sig till rätta rätt snabbt under de förutsättningar han hade, men om jag jämför med nu nästan ett halvår senare, så var den första månaden enormt stressande för både honom och oss. Han var en guldklimp, men svår att natta, krävde ständig uppmärksamhet (och då menar jag ständig, så man kunde inte ens gå tvärs över rummet för att hämta något) och lättstressad. Det gick snabbt över, men krävde rätt mycket medan det varade, särskilt som det dessutom var sommarhetta utomhus och 28 grader inomhus... Inte minst så gav det maken/pappan en stor förståelse inför vad som krävdes av den som var hemma! Det viktigaste var nog ändå att anknytningen kom igång snabbt för oss alla tre, så han blev snabbt trygg och lycklig med oss båda och föredrar inte den ena föräldern framför den andra.

    Öppna förskolan har varit guld värd för oss båda. Vi fick en lugn sommar hemma (jag trodde av misstag att vår öppna förskola var stängd då eftersom den för adopterade i grannorten hade det). Men det var helt rätt att börja lugnt. Men vi såg tidigt nyfikenheten över andra barn. Visst, han LEKTE inte aktivt med andra barn. Men kom de i närheten satt han och tittade nyfiket på dem och följde allt som hände - särskilt det dagliga dramat mellan andra barn och deras föräldrar fängslar honom fortfarande. Jag tror nästan han sitter och klurar på hur det där med "föräldrar och familj" fungerar. "Titta, den där flickan fick inte heller klättra på gungan" eller "Hmm, oj vad hennes pappa blev arg när hon slog kompisen i huvudet med spaden" eller "Han fick också en kram när han ramlade och slog sig". Men nu har han börjat leka mer aktivt med andra barn. Det är kul att se utvecklingen de sista tre månaderna. I somras handlade det mer om fysisk utveckling och trygghet när den näringsriktiga maten och kärleken gjorde sitt. Men nu händer det mycket med motorik och umgänge med andra.

  • KimKatt

    Vår son var ett år precis när vi kom hem i juli förra året. Vi hade en månads vistelsetid i Nigeria och jag tog ut semester under hela den tiden och började föräldraledighet i början av augusti. På det sättet kunde min man ta de tillfälliga dagarna, lite föräldraledighet samt lite semester och på det sättet kunde han vara hemma i tre veckor efter att vi kom hem. Jag är fortfarande hemma och kommer att vara så till i början av januari. Min man kommer då att vara ledig för att skola in sonen hos dagmamma i början av februari nästa år. Vi tycker att augusti i år hade varit för tidigt för vår son så vi har fått stretcha och benda för att få dagar att räcka. Vi tycker att en dagmamma eller en dagmammegrupp som sonen faktiskt ska gå i är bättre för vår son. Det kan dels fortfarande vara lite jobbigt för honom med allt för stora grupper av barn och sen tror vi att det är bättre för honom med en mindre barngrupp där han blir sedd.

  • Manchester

    Vår dotter var 15 månader när vi kom hem. Vi hade tyvärr ingen möjlighet till extra ledighet samtidigt. Jag fick vara glad att jag fick tjänstledigt för hela vistelsetiden i landet - 3,5 veckor. Jag är lärare och har ingen semester som jag kan spara och ta ut när jag vill. Min man hade just slutat en anställning när vi åkte till landet. Nästa skulle inte börja förrän ca två månader senare. Alltså passade det väldigt bra för honom att vara hemma i början. Vi kom hem i april och jag tog ut de tio "pappa-dagarna" medan min man tog vanlig föräldraledighet. Mitt sommarlov började strax före midsommar och därefter var det dags för maken att börja sitt nya jobb. Jag var föräldraledig på heltid fram till jul. Sedan kände min man att han blivit tillräckligt varm i kläderna på nya jobbet för att kunna vara hemma lite grann igen. Från januari jobbade jag därför två dagar per vecka och han tre. Sedan blev det sommarlov igen och till slut tog min man ytterligare några veckors föräldraledigt för att skola in dottern på dagis.

    Vi gick på öppna förskolan för adopterade från augusti, när vi varit hemma i ca fyra månader. Dottern tyckte att det var spännande att träffa andra barn och jag uppskattade att träffa andra vuxna. I början blev det någon gång per vecka, men sedan mer och mer. Till slut gick vi tre till fyra dagar per vecka. Vår dotter var snabb med att komma igång med anknytningen och visade aldrig någon osunt stort intresse för andra vuxna. Hon fick nästan genast en liten bästis på öppna förskolan och de två saknade varandra när de inte träffades på några dagar.

    Dagis gick hur bra som helst. Vi hade varit hemma ca 17 månader när inskolningen började och var beredda på bakslag och att kanske få skjuta upp starten ett tag, men det gick bra. Dottern blev inte orolig, det blev inga problem med anknytningsprocessen och hon trivdes som fisken i vattnet. De första åren jobbade jag dessutom deltid och hon gick bara fyra dagar per vecka och inte alltför långa dagar.

  • Jennie med ie

    Vi (en eller två av oss var f-lediga på heltid i ett år och på knappt halvtid i ytterligare 7 månader. Han var 16 månader när vi fick honom och var således knappt 2½ år när han började på förskolan på drygt halvtid. Och det första året var vi hemma båda två under några månader.


  • MammaSusan81

    Vi fick vårt första barn i feb-07 & andra i sept-09 , jag har inte arbetat sedan feb-07 & kommer troligtvis börja jobba igen hösten-11 då ska båda barnen börja förskola då är barnen 5 & 2år. Jag har varvat min föräldraledighet med distansstudier sedan -08 & kommer att vara färdig lärare i juni-11.


    Våra mirakel Astrid-06 & Vilgot-09
  • chloe08

    Vi har resonerat så att lika länge som vårt barn har varit på barnhem så är vi hemma, eftersom den tiden är reparationstid. Man reparerar den tid som barnet levt utan kärlek och stimulans. Vår prins var 2 1/2 år på barnhem och därför tänkte vi vara hemma 2,5 år , vi förlängde med några månader till när vi insåg att det fanns lite dagar kvar att ta ut
    Vi var hemma tillsammans nån månad och sedan levde jag, mamma på sparade pengar första året. Efter att vi varit hemma ett år började vi ta ut fp fem dagar i veckan. Det har varit en underbar tid. Vi har inte gått på öppna förskolan eftersom för vår prins var det viktigt att umgås och lära känna och anknyta till oss först och främst. Vi hade blivit varnade att inte gå iväg för tidigt till ö.f eftersom det ofta är föräldrarnas behöv främst än barnets. Vår prins behövde tid att lära känna sin omgivning och allt nytt som han upplevde i början. Vi hade mycket kroppskontakt och jobbade mycket med anknytning/samspel och såg till att vara själva som familj med prinsen läänge innan vi gick "ut i vardagen" och träffade folk.

Svar på tråden Hur länge var ni föräldralediga?