Vi som äntligen blivit gravida via IVF Bf Juni/Juli 2011

Testa igen och ringde in resultatet, fick tid för VUL 17/11, så det är bara att vänta! 

Håller med Frida, man måste vara positiv och fokusera på att vi faktiskt är GRAVDA!!!  

Om någonting händer då får man ta det då, inget att gå och oroa sig för  nu. 

Läste om era symtom och vet precis hur man analyserar...

Jag var med om något JÄTTESKUMT igår! För en och en halv vecka sen mådde jag så ILLA, hade ömma bröst och kände mig allmänt gravid =) Åt postafen och var jättehängig. Men så i måndags förra veckan (8+0) vaknade jag och illmåendet var borta... brösten oömma.... och jag kände mig pigg! Var livrädd i flera dagar. Pricken över i var att jag fick SÅ ont i magen (typ mensvärk) i flera dagar (torsdag till igår) och fick igår en färgad flytning... så jag bokade en akut VUL-tid.

Mina tidigare VUL har visat ett levande foster med pickande hjärta som sett bra ut, och en avstannad tvilling... som de var noga med att informera att det kunde jag komma att få missfall på eller så skulle det tillbakabildas! Så jag tröstade mig med det och tänkte kanske det är missfall på tvillingen och dörför jag mår så här. Hur som helst kom in till akuten och de tyckte inte det lät lovande. Hoppade upp i gynstolen för 100000000.e gången och grät! Säker på  att det var slut på graviditeten. Helt plötsligt står tre läkare där med stora ögon och kollar medans den ena utrbrister... "Men det är ju TVÅ!".

Så med andra ord! Tvillingen hade kommit igång och var nu lika stor som den andra =)))) O där låg jag... CHOCKAD! Från att tro missfall till att vänta TVÅ som ser ut att må bra (9+0)! Lite små men de såg bra ut. Själv såg jag inte mkt mellan tårarna men min man sa att det var två små som rörde på sig med pickande hjärtan! Vi är fortfarande jättechokade. Min man drömde till och med inatt om att allt var två. Allt han såg och allt han gjorde var två...haha!

Det jag vill ha sagt är att symtom verkar verkligen komma och gå! Idag är brösten lite ömma igen och jag känner mig trött, annars inget. Alla behöver tydligen inte må illa och även om man gör det så verkar det kunna gå över hux flux =)
Men jag vet hur det är... Nu försöker jag lugna er... men om några dagar är jag säkert nojjig igen... hehe!

I morgon ska jag göra det efterlängtade ultraljudet. går även då in i v 8.
Jag vet att det inte hjälps men jag känner mig super nervös.

( Och vår son fyller 4 år i morgon)

Har haft fullt upp här idag med dottern och hennes kusin. Blev lite väl bra men snäll som man är säger jag inte nej till att vara barnvakt. Hade kanske inte trott att det skulle bli nästan 7 timmar, puh. TVå busiga 1,5-åringar.

Hur gör ni andra som har små barn hemma, undviker ni att bära dem eller kör ni på som vanligt?
Tycker det är lite obehagligt och ömt i magen när jag bär henne. 

Piggelin80: Jisses vad härligt och vad förvånande!! Grattis!

Vi e många som ska på VUL nästa vecka och alla går vi som på nålar fram tills dess tror jag. Nästa vecka bara SKA gå strålande för oss alla på VUL 

Just ja jag ska på på första BM mötet imorgon, tror dom kallade det för hälsosamtal.

Ska vi ta och ordna en VUL-lista, vi är så många som har VUL nästa vecka och när vi sett våra små bebisars hjärta slå så kan vi lägga till ett fint  i listan när vi varit, det är ju det vi alla längtar efter.
Vad säger ni?

Jag är i vecka 6+3 idag och det känns inte lika bra längre. Med det menar jag att jag inte är lika utslagen längre. Är det kört då? Det började igår då jag mådde lite bättre. Och så har jag gått från att vara hård till lös i magen. Inget blod än dock. Jag är trött och mår illa men kan vara uppe mer än innan. Jag gillar ärliga svar!