Manuell utagning av moderkaka

På mitt sista barn satt den fast, men det beror med största sannolikhet på att han föddes i v 34+2 efter igångsättning pga prematur vattenavgång i v 34+0.

Jag fick två doser livmodersammandragande, en barnmorska hängandes på magen, en barnmorska drog i navelsträngen. Den släppte efter ca 50 minuter och kom då ut ofullständig. Skickades in på op, sövdes och man tog ut delen som satt kvar "för hand".
Inga konstigheter med det. Förlorade 1550 ml blod, allt upp till 1000 ml är fullt normalt så det är inte så farligt. Hade som träningsvärk i magen dagarna efter.

De va just det jag va rädd för,, sövningen! Jag e livrädd! Har gjort det innan men e fortfarande lika rädd :(

min satt fast, de provade lite allt möjligt men tillslut fick jag sövas och moderkakan plockades ut. Det ända jag tyckte var jobbigt var att jag missade "fikan" efter förlossningen. Jag har aldrig sövts förut men det var ingenting tycker jag, allt gick så fort... Oroa dig inte :)

Vid tre av mina fyra förlossningar har moderkakan inte lossnat utan måst plockas ut. Första ggn valde jag att inte sövas och det var ett h-vete utan like. Gjorde mycket ondare än själva förlossningen. De två andra gångerna sövdes jag och det är ju inget man märker egentligen.  Sista gången satte de in dropp till tusen direkt efter att barnet fötts och efter en timme kom moderkakan!

Tack för svaren! Med dottern är jag akutsnittat pga av att hennes hjärtljud sjönk. Dom sa då efteråt att min moderkaka suttit väldigt hårt, när jag frågade om det fanns risk att den gör det nästa gång med så sa läkarn att det e väldigt troligt!
Och nu e jag gravid igen och överväger ett planerat snitt för att slippa gå hela vägen fram till förlossning och vara rädd för att bli sövd efter att ungen e ute!
Svåra beslut att ta - men jag tror inte att jag gör en bra förlossning om jag har det i bakhuvudet hela tiden :(

Jag var också jätterädd för att det skulle hända igen - det hade ju hänt tre ggr tidigare - så jag var på samtal innan och då bestämdes att man skulle sätta in massor med värkstimulerande dropp direkt efter att barnet kommit. Om moderkakan inte kommit inom en timme så skulle de söva mig och plocka ut den (jag hade nämligen fått en massa blod bakom moderkakan tredje gången och innan de fick bort den så fick jag blodtrycksfall och mådde jättepyton). Jag har blivit sövd massor med gången och är inte rädd alls för det så för mig kändes det tryggt att veta hur de skulle gå till väga.

Jag tror att jag också ska boka ett sånt där samtal! Känns jobbigt att gå o tänka på detta jämt!

Jag vet att det inte e farligt att bli sövd och jag har vart med om det ett par ggr - men det är något med det som ger mig en fruktansvärd ångest. Jag drömmer fortfarande mardrömmar om sista gången som var i februari :(

Jag hoppas att jag kan få prata med någon som tar min rädsla på allvar!

Hände mig med. Fick flera omgångar livmodersammandragande medel, akupunktur och någon sorts massage men det hjälpte inte. Sövdes och förlorade 2,5 L blod. Fördelen var att jag syddes under sövning vilket innebar att de kunde göra det snyggt och noggrannare. Nackdelen var att jag missade de första timmarna med nyfödda sonen då jag fick ligga på uppvaket direkt efteråt.

Min moderkaka ville inte lossna. BM tryckte på magen, drog i navelstängen och tryckte vansinnigt hårt på min lilltå, men den ville helt enkelt inte. Så jag fick sövas och den plockades ut. Var jätterädd för att bli sövd, hade aldrig blivit det innan, men det gick jättebra. Jag trodde att man liksom skulle känna att "nu somnar jag" men det gjorde jag inte.

Min moderkaka kom inte heller ut. BM försökte och försökte men det gick inte. Jag var också livrädd för att sövas (efter en väldigt obehaglig upplevelse några år innan) så jag tog upp det i mit förlossningsbrev och diskuterade detta med bm när jag kom till förlossningen. Det kändes bra att ha ventilerat min ångest och när det sen verkligen blev aktuellt gjorde bm allt för att jag skulle må bra och slippa få panik. Hon höll mig i handen, andades med mig, peppade mig, såg till att personalen i operatinssalen visste om min panikrädsla och såg till att jag inte var ensam på uppvaket. Men jag sövdes inte utan fick sån där ryggmärgsbedövning vilket jag också tyckte var läskigt (att liksom vara vaken men inte kuna röra sig...). Alltså en highlightupplevelse var det inte men det gick rätt bra faktiskt.

när jag födde min pojk 2008 hade moderkakan fastnat. kommer inte ihåg exakt allt som hände eftersom jag var helt väck av 24 timmars värkarbete och en massa smärtstillande osv. Men de testade akupunktur och så hängde de och tryckte på magen. Inget funkade så jag fick lämna ifrån mig min bebis till min sambo, sedan körde de mig till op. där sövdes jag och de plockade ut den.

När jag födde första barnet, kom moderkakan inte ut. Jag skickades till OP och fick spinalbedövning. Sedan var jag 3-4 timmar på uppvaket, innan jag återförenades med sonen och maken på neonatal.

Med mitt andra barn kom inte moderkakan ut. BM drog först i navelsträngen men den gick av. Då stoppade hon in handen och fick tag på moderkakan och kunde lossa den. Det var inte alls så hemskt som man kan tänka sig.

Min moderkaka fastnade, navelsträngen gick av och bm försökte ta ut den när jag endast hade lustgas! Det var det värsta jag varit med om i hela mitt liv! Förlossningen gjorde  ont men detta var 100000000 ggr värre! Det slutade med att jag fick sövas och plocka ut den istället. Det gick jättebra men jag sörjde att jag missade de första timmarna med min dotter och det kändes så fel att lämna i från sig dottern och sövas efter att ha klarat mig igenom förlossningen. Nu är det snart dags för dotter nr 2s förlossning och jag oroar mig för att detta ska hända igen dagligen. Men om förlossningen och sövningen bara går bra så är det ju helt ok. Man går ju in den "vanliga" vägen och tar ut den och slipper ju således snitt iaf.

Min moderkaka satt å fast.... fick å 2 doser med dropp samt dragkamp med navelsträngen å häng på magen...fruktansvärt...men sen vart det op och den plockades ut med hand..
förlorade 2050ml blod å var helt förstörd efteråt...orkade inte ens lyfta min arm!! efter 2 dygn fick jag nytt blod då vart det lite bättre...
var totalt oförberedd på det som hände så det vart ganska traumatiskt för mig... fick en depprision som höll i sig runt 1 månad efteråt... efter det kunde jag sakta börja njuta av att vara mamma...
Är livrädd att det ska hända igen...vet inte vad oddsen är för det? låga hoppas jag...
men antagligen så är jag mer förberedd nästa gång å slipper må dåligt...

När jag födde mitt första barn kom inte moderkakan ut. Jag hade inte en enda värk efter hon var född.
BM lyckades inte få ut den trots flera försök att dra i navelsträngen och trycka på magen (väldigt obehagligt!!).
Jag fick 2 sprutor med nåt som skulle få livmodern att dra ihop sig, men utan någon som helst verkan.
Blödde väldigt mycket så narkosläkaren kom och de sprang iväg med mig knappt 15 min efter dottern var född.
Det tog ca 3 timmar innan jag vaknat till så pass att jag fick komma tillbaka till min lilla skrutta.

Trots att jag pratat med aurorabarnmorskan om just detta så vart jag helt paff när de berättade att jag måste opereras!
Moderkakan hade suttit fast ett område som var ca 3 cm i diameter. Fick äta massa järntabletter då mitt HB dök (svimmade när jag försökte gå på toaletten trots hjälp av sköterska).
Hade lite otur och fick efter 4 dagar en infektion i livmodern (varit hemma ca 1½ dygn) och fick ligga inne med antibiotika-dropp i några dagar.

När jag födde sonen sa jag till om detta när jag kom in till förlossningen och då gav de mig dubbel dos av livmodersammandragande så fort han kommit ut.
Barnmorskan kunde då lirka/trycka ut moderkakan (hade inte värkar efter denna gång heller, så kunde inte hjälpa till så mycket själv).