Sollentunamammornas 13:e tråd! Vad vi babblar hör ni!
Säg till när du ska äta oxfilé så kommer jag förbi och slänger den en timme innan.
Säg till när du ska äta oxfilé så kommer jag förbi och slänger den en timme innan.
Titta på det här! Hur gulligt som helst!
http://milasdaydreams.blogspot.com/
Hur ofta har man bokslut? Varje månad eller varje år? Jag har då ingen koll alls, sitter mest i sandlådan på mitt jobb :o)
Jo, visste förstås att man har årsbokslut, det har vi på mitt jobb också (vår förskola drivs som ekonomisk förening) även om jag inte är involverad mer än att jag få se siffrorna :o) Visste dock inte att man har det varje månad i stora/utländska företag.
Ska börja jobba på måndag igen efter mammaledigheten, känns som en liten nytändning faktiskt. Gillar verkligen mitt jobb, mina kollegor och alla fina barn, även om man tyvärr (eller kanske som tur är) inte sitter i sandlådan HELA dagarna :o) Att klä på alla barnen hör väl inte till favorituppgifterna kanske, men annars är det trevligt för det mesta. Vi kan ha lite stresspåslag vi också, men nog av ett annat slag än för dig. Typ när man försöker lyssna på fyra barn och en kollega samtidigt som man matar, äter, skalar potatis, tröstar, letar två nappar och en nalle, byter en bajsblöja och torkar två barn i rumpan. Och ett toalettgolv. Men om man tuggar sin egen mat samtidigt så brukar man spara lite tid faktiskt. Sedan kan man få lägga sig alldeles nära en ettåring och höra hur hon somnar. Ungefär som hemma med andra ord. Ska bli skönt med lite omväxling efter mammaledigheten ;o)
Korfu, känns lite vemodigt när jag tänker att min heltid med lilla Angelica är slut och självklart funderar jag på om jag tog tillvara den tiden ordentligt osv. men innerst inne vet jag att jag i längden mår bäst när det är lite fart och fläkt och ett jobb att gå till och gärna (lagom mycket) aktiviteter på helgerna också. Jag kan drömma om barnfria stunder och lediga veckor men blir det för mycket av det goda så slutar jag ta tillvara tiden och njutningen. Jag behöver nog få längta lite efter mina barn nu :o)
Känns skönt att trivas så bra på jobbet, det var verkligen som att komma hem när jag började där för sju år sedan. Vi har världens bästa chef och nöjda föräldrar och god stämning och känner att vi hela tiden utvecklas och kommer framåt med vår verksamhet, härligt att jobba på ett sådant ställe. Vi har också fått otroligt goda möjligheter till personlig utveckling och har högt i tak med mycket reflektioner, positiv feedback och fin, omtänksam stämning. Inget skvaller och skitsnack och sånt som jag inbillar mig att det lätt kan bli i en bransch med många kvinnor.
Här är vi också konstant trötta, då maken har svårt att somna om när angelica lever om för mycket och dessutom tillbringar en del nätter hos treåringen - och själv ammar jag sådär en 3-5 gånger per natt. Suck, man skulle kunna tro atta man hade en treveckors hemma...
Här var det många inlägg och långa inlägg. Får nog hålla med Ingela med att det går för runt hela tiden. Amma varannan timme hela natten, upp med Angelica vid halv sex, jobba hela dagen, hem, leka med barnen, äta middag och sedan diska alternativt lägga barn, somna i barnens säng och sedan direkt lägga sig :o) Men jag har den stora lyxen att ha maken hemma pappaledig, så han sköter städning och matlagning.
Mondino, låter kul med klagominut på jobbet! Vi har en lite annorlunda teknik: en chef som (på ett bra och naturligt sätt) brinner för personlig utveckling och alltid pratar om att den positiva energi man ger ut får man tillbaka, att man ska tänka tankar som ger energi istället för att ta, att man själv kan bestämma vad man tänker och vilken attityd man vill ha till allt som händer osv. Kanonbra är hon, både på detta och på att vara chef och medmänniska. Så efter sju års indoktrinering börjar jag så smått kunna anamma metoden :o)
Förresten, Mondino, mera SATS blir det nog inte på ett tag, men jag kan stolt meddela att jag kommer iväg på Cirkelfys eller Core på Friskis två gånger i veckan. Inte två gånger om dagen, som du verkar träna ;o) men ändå.
Och så var det katten ja. Han är ju bortlämnad nu och jag har fått veta att han blivit stallkatt och fångar en massa råttor, men informationen har varit bristfällig och lite förvirrande. T.ex. ringde en tjej till oss och sa att hon hittat vår katt (tatuerad) hemma hos sig, alldeles nära omplaceringshemmet, vilket inte varit konstigt alls om det inte vore för att omplaceringstjejen följande dag skrev att han redan var flyttad till stallet en bra bit bort. Fick inte ihop det där. Och jag har ingen direktkontakt med nya ägaren (vet inte vem det är) så det har inte gått att registrera om katten. Så den som hittar honom och hans tatuering nånstans kommer fortfarande ringa mig... Och då kan jag inte ens svara på vart han ska föras!
Skydiver, tänkte väl det. Att det var husformar. 25 stora pepparkakshus med bränt socker och allt, det hade då inte jag pallat med i alla fall. Funderar i alla fall på att plocka fram min klump med fryst deg från förra året i helgen :o)
Mum CC, häftig resa, var var du denna gång? Nånstans i Frankrike lät det som i alla fall. Du verkar göra mycket spännande saker du. Inte som att sitta i ett konferensrum i Åkersberga och laga sin egen middag på kvällen… Som vi gör på konferens. Fast vi har kul ändå :o)
Julklappar, ja. Förra året gick jag in på leksaksaffärer för att KOMMA PÅ julklappar till Jessica som hon ändå inte var intresserad av att öppna (fast sakerna hon fick har blivit väldigt omtyckta under året även om det inte visades just då). I år har jag hittat och fått idéer av bara farten. Till Jessica blir det en bilbana från Blocket, Flexitrack, där man bygger en bana av små små svängbara delar och så med broar och berg och liknande och batteridrivna bilar. Hon var helt begeistrad när hon såg en sådan hemma hos en kompis. Och så lite nya färgpennor (hittills har hon använt mina från min skoltid!), ett magnetspel (små bitar som man kan bygga figurer av på magnetiska plattor) som jag hittade på barnmässan samt en byggsats med magnetiska pinnar och kulor som man kan bygga figurer av (vet från jobbet att de är poppis). Hittade en påse sådant för 30 kr på en loppis :o). Hade velat köpa lite roliga duplofigurer också, dinosaurier kanske, men ni ska veta vad de går för på Tradera! Flera hundra. Och i affären är de väl (förhoppningsvis) ännu dyrare, fast man vet aldrig med Tradera. Ibland hamnar man över nypriset…
Kan inte riktigt avgöra hur det gått med Tristan. Det var en ganska ung tjej som tog honom (typ gymnasiet eller strax över) och hon tog mest katter i undantagsfall eftersom hon mest omplacerar kaniner. Hon sa själv att hon bara kollar mail någon gång i veckan, men det var då en riktig underdrift. I början (när jag stod där i hennes hall) lät allt så lätt med att skicka papper om försäkring och ägarregister till henne så skulle hon fixa det, men utan mailkontakten och ordentliga svar på mina frågor blev det genast krångligare. Först skulle de nya ägarna ta över min försäkring men jag fick aldrig några uppgifter om det så då hotade jag med att avsluta den och då sa hon att de ändå skulle teckna en ny (tror jag knappast att de gör på en stallkatt). Så den är avslutad och jag har fått pengar tillbaka för tiden fram till april. Hon tyckte vi kunde göra detsamma med ägarregistret, alltså att jag avregistrerar mig först och de registrerar sig efteråt, men det funkar ju inte så. Ägarregistret vill ju inte ha en massa oregistrerade katter springande, särskilt inte om de är tatuerade, så de tillåter inte att man bara avregistrerar sig som ägare ifall katten lever. Man måste byta ägare direkt och lämna in namn på den nya. Fullt förståeligt. Men det har alltså inte blivit gjort. Tänker ibland på hur Tristan kom till oss i soffan och gosade på kvällarna och att han nu i bästa fall får komma in i ett halvkallt stall, men så försöker jag tänka att det var det enda vi kunde göra förutom att avliva honom och då känns det hyfsat ok.
Oj då, hann inte skriva så mycket ikväll, skriver mer en annan dag ;o)
Alltså, Mondino, om du vill undvika julstressen så skulle jag nog hellre låta bli att byta gardiner än att baka bullar :o) Lycka till med tanden!
MumCC, krya på Clara, man vet som sagt aldrig hur nätterna blir med sjuka barn.
Vi har haft en trevlig dag på Tom Tits i Södertälje. Kan verkligen rekommendera det till alla med barn i den åldern (3+). Och alldeles lugnt var det, nästan inget folk alls, inga köer, lugnt och skönt i restaurangen, jättegod buffé och trevligt på alla sätt. Lite kaos på vägen hem bara, när Angelica började tokskrika för att hon (som vanligt) inte kunde klämma ut sitt eget bajs och vi var tvungna att stanna på ett köpcentrum mitt inne i stan (Norra station) och då vaknade Jessica och började skrika lika mycket hon, så där stod vi utanför Prisextra med två vansinniga ungar och middagsgäster som åkt samtidigt som vi från Tom Tits hem till oss och som nu satt i sin bil och väntade på vår garageuppfart. Nåja, efter att vi konstaterat att inget bajs lyckats komma ut den här dagen (snart veckan) heller, nödammat i en korridor och köpt en isglass till Jessica, så styrde vi kosan hemåt. Varvid Angelica däckade så fort jag spänt fast henne och Jessica hade ett utbrott över att glassen (pop-up) var så kall att hon fick ont i fingrarna. Efteråt hade vi colasmakande glass i hela bilstolen + i Jessicas hår och på Angelicas mössa (som Jessica fick låna som nödvante för att kunna hålla i sin kalla glass).
Jessica vägrar lucialinne. Och på maskeraden häromsistens skulle hon vara kung. Så vi får se på måndag.
Mina barn på jobbet tror i alla fall att det heter "stjärngåsen" och att Lucia har en tårta med ljus på huvudet :o)
Och att "över stad och land ikväll går julens glada buuu!"
Jessica var på gymnastikuppvisning och höll på att få ett utbrott för att jag inte ville lyfta upp henne på barren samtidigt som nån elitungdomsgymnast gjorde fantastiska figurer där uppe.
Mum, vi ska också fortsätta på gympan. Även om det skär sig lite mellan Jessica och fröken ibland. Jag förstår inte det, Jessica som är så duktig på att gå ner i splitt och spagat och spänna magen när hon gör kullerbyttor. Särskilt mycket älskar hon när hon får göra det på barskt kommando. Jag tänkte jag skulle skicka henne på ryskt sommargymnastikläger nästa år.