Vi som längtar efter plus efter missfall del 3

SoMa, ditt test idag är ju klart starkare!
Jag tror på en ofarlig blödning! Kram!

Men oj, vilket as! Vad skönt att du lämnade honom till slut, fyfan för män som misshandlar. (ja, fyfan för alla som misshandlar menar jag förstås)

Själv försökte jag få barn för några år sedan med mitt ex. Detta trots att jag kände någonstans innerst inne att det inte var rätt. Förmodligen hade jag gjort abort jag också om jag blivit gravid, han var så FRUKTANSVÄRT elak, aggressiv och manipulativ. Men som tur är blev det aldrig något barn. 
När jag gjorde slut stal han 40 000 kr av mig och så sent som förra veckan lämnade jag in en stämning mot honom. Det blir förmodligen rättegång eller liknande innan nästa sommar. Men det jobbigaste är är att jag faktiskt fortfarande är rädd för honom. Nu när jag har stämt honom är jag faktiskt rädd att gå ute på kvällarna själv, och igår drömde jag en mardröm om honom.
Fy fan för elaka män!

Ja, det tror jag att jag gör. jag har mycket bevis som talar för min fördel.
Fast haha, jag kan inte sluta tänka på hur GÖTT det hade känts att gå till rättegången och vara höggravid. Men då får jag nog se till att plussa snart....

Jag har hållit mig ifrån facebook bra länge nu. För jag orkar inte med alla jävla bebisbilder och ultraljudshejarop och skit! Idag gick jag in och såg att syrran uppdaterat med att berätta om sin graviditet, och alla gratulerar förstås... åh vad jag är avundsjuk! Fan vad jag är bitter och ledsen fortfarande.
Kommer det här nånsin försvinna?

Ja, man får hoppas att man slutar vara så himla ledsen någon gång, så att man kan vara den vän man faktiskt VILL vara, och kunna glädjas med andra. Nu vill jag bara gömma mig i en kokong och gråta.
PMS, here we come!

Precis så är det ju! Min sambos bror ska ha barn 5 dagar efter vårt första var beräknade (som blev mf). Min syster ska ha barn en dryg månad innan vårt andra var beräknat (som blev ma). 

Man vill ju liksom vägra träffa dem, men jag är rädd att det kan straffa sig i längden, att man förlorar dem som vänner. För de förstår ju inte varför man drar sig undan - har man inte gått igenom missfall så förstår man faktiskt inte. Och då kan de ta illa upp på ett sätt som de inte gjort om de förstått.

Antingen så får man vara ärlig om vad som hänt så de förstår varför man reagerar som man gör, eller så får man försöka vara glad som vanligt och låtsas som det regner (vilket är svårt). Jag har försökt det förstnämnda med mina syster, men hon blev bara förbannad och tyckte jag förstörde hennes graviditet....kul!

Och precis som du säger, man blir ju inte mer gravid för det, lika bra att FÖRSÖKA vara positiv, även om det känns helvetes-omöjligt emellanåt.

SoMa, låter skönt att somna i soffan. Det här vintermörkret suger verkligen musten ur en! Kolsvart redan nu, det känns som om dagen är slut innan man ens kommit hem från jobbet!

Vad bra att du fått hjälp! Är det enbart hormonstimulering du får eller gör ni IVF?

Tänk inte på BF, tänk på att det är superpositivt att du vill hem och sova i soffan.... det kan betyda GRAVIDITET!!!!
En julibebis blir det isåfall!
Fasen vad najs!

Bra, lova det!
Själv är jag sugen på att dränka mina sorger i en halvflaska periquita , men vågar inte innan mensen behagar dyka upp.

Alltså, jag har lite konstig smak i munnen. Kan det vara för att har tryckt i mig tre after eight? Eller kan det betyda något annat? Hmmm... *funderar*