Varför tar inte pappor sitt ansvar att vara pappa?

Tack för att du tog upp detta. Själv blev jag lämnad i vecka 7 av mitt barns pappa. Han kom då på att han inte kände sig redo och att han inte älskade mig längre. konstigt att han inte kom på det månaden innan då vi köpte ägglossnings test och "jobbade på ordentligt"

Kram på er alla ni lyckligt lottade som har en sambo som finns för era barn och även en dunder kram till er andra som kämpar på.

jag måste ha en väldigt tur min man skulle aldrig lämna sina barn ,han är absolut världens bästa pappa.
Han tar lika mycket ansvar som jag när det gäller barnen.
Jag vet att om vi skulle skilja oss skulle han aldrig släppa barnen.
Det hade han aldrig klarat av att vara utan dom

Det är just detta fenomen jag talar om...tänk om även du turvann ,tänkte som pappan, då hade ju barnet varit utan föräldrar....!
Varför är det så...är det kemiskt eller har inte killar i gement sådana känslor för barnet som mamman.???????
Ögoma tåras ju nästan när man ser en kille BRY sig om sitt barn och göra allt för det..
För inte är dom många.
Skulle vara kul att höra från nån kille hur ni är funtade! Varför tror ni att ni kan överge era barn. Är det nerärvt sedan generationer eller har det med grottmänniskan att göra??
Macho?

Tyvärr finns är det också rätt vanligt att mamman inte låter pappan träffa sina barn, trots hans rätt till det.
Det finns även mammor som "försvinner" från sina barn.
Varför statestiken är så hög för just män har jag inget svar på men det är väl lättare för en man att bryta sig fri än för en kvinna, eftersom hon är mer "låst" vid amning o dyligt.

Jag försvarar inte pappor som skiter i sina barn på något sätt, men vill att alla ska få upp ögonen för hur även kvinnor gör mot män.

Mannen får inte automatiskt vårdnad om barnet om inte mannen o kvinnan är gift, ofta utnyttjar kvinnor detta och inte låter männen umgås med barnen eller ibland inte ha någon kontakt, och många män kanske inte orkar kämpa mot kvinnan och sveriges dåliga rättsväsende eller helt enkelt inte vill ta den hårda smäll det kan innebära att kämpa lönlöst i domstol.

Då vänder dom kanske ryggen åt och låter det vara.
Så ser man på det stora hela så tror jag inte att män bara "skiter" i barnen, det finns säkert någon grund till det, men som sagt det finns faktiskt både män o kvinnor som bara skiter i barnen.

Kolla www.pappaliv.se för mer info.

Daniel - styrelsesekreterare Föreningen Pappaliv

Markko- Dom flesta inläggen som görs här under ensam förälder handlar om att pappan till barnet dragit under graviditeten. Då är det väl knappast så att mamman vägrar låta honom träffa barnet. Här inne finns massa pappor som aldrig har velat se sitt barn och de som har set barnet 3-5 gånger på flera år! När det gäller mammor som vägrar låta barnen bo halva tiden med pappan så är det oftast när de har bott tillsammans hela familjen och något gått snett och de har separerat.

Håller med ts, tänk om jag också hade ändrat mig. Då hade min son varit föräldralös i dag. Det verkar vara skitlätt att bara dra för en kille och ibland undrar jag om de ens har några känslor i kroppen överhuvudtaget.

Jag är medveten om att det finns rötägg även hos kvinnor.
Och jag drar även inte alla killar under en kam. Det FINNS underbara pappor som verkligen bryr sig.
Men övervägande delen av alla ensamma mammor, tror jag vill att barnet ska ha kontakt även med pappan.( Läs bara på tråden " ensam förälder". )
Procenten är betydligt högre för män som struntar i sina barn än för kvinnor som gör det. Jag har aldrig mött på eller känt till någon kvinna som struntat i sina barn, medan jag känner till massor där män gör det. (inkl. mig själv, min syster och flera av mina vänner.)

Tycker rubriken på det här inlägget är lite tråkigt. Det finns MASSOR av pappor som tar sitt ansvar för sina barn. Sedan finns det både mammor och pappor som inte gör det vilket ju naturligtvis är hemskt.

Det är väl inte så konstigt att man bara läser om familjer där pappan lämnar mamman och inte tvärtom med tanke på att det är mest kvinnor som skriver på den här sidan.

Den tråkiga statistiken är en frukt av bristande jämställdhet mellan män och kvinnor. Samma sak syns ju i statistiken över uttagna föräldradagar, ca 80% av tiden är det kvinnorna som tar hand om barnen, och det är också kvinnorna som i större andel har huvudansvaret för barnen även efter föräldraledigheten. Varför skulle detta plötsligt ändras när föräldrarna separerar? Oavsett om föräldrarna lever ihop eller är separerade så är tid med barnen nåt som en man kan välja eller välja bort, medan det för kvinnan är "hugget i sten".

Därför är det också mycket mer socialt accepterat för en man att dumpa sina barn än vad det är för en kvinna. En man som lämnar sin familj i sticket ses visserligen som en taskig snubbe, men en kvinna som gör samma sak döms mycket hårdare, hon är onaturlig och förmodligen konstig i huvudet.

Jag tycker också rubriken är tråkig. Men jag undrar ändå över att det är så mycket vanligare. Man behöver inte bara läsa här, utan man behöver bara se på den närmaste bekantskapskretsen så ser man verkligheten. Jag önskar själv att det inte var så för pappan är hälften av barnet. Och pappan behövs.
Men det verkar som om övervägande inte tror att dom behövs.

nä, men ändå