Varför tar inte pappor sitt ansvar att vara pappa?

Det är just detta fenomen jag talar om...tänk om även du turvann ,tänkte som pappan, då hade ju barnet varit utan föräldrar....!
Varför är det så...är det kemiskt eller har inte killar i gement sådana känslor för barnet som mamman.???????
Ögoma tåras ju nästan när man ser en kille BRY sig om sitt barn och göra allt för det..
För inte är dom många.
Skulle vara kul att höra från nån kille hur ni är funtade! Varför tror ni att ni kan överge era barn. Är det nerärvt sedan generationer eller har det med grottmänniskan att göra??
Macho?

Jag är medveten om att det finns rötägg även hos kvinnor.
Och jag drar även inte alla killar under en kam. Det FINNS underbara pappor som verkligen bryr sig.
Men övervägande delen av alla ensamma mammor, tror jag vill att barnet ska ha kontakt även med pappan.( Läs bara på tråden " ensam förälder". )
Procenten är betydligt högre för män som struntar i sina barn än för kvinnor som gör det. Jag har aldrig mött på eller känt till någon kvinna som struntat i sina barn, medan jag känner till massor där män gör det. (inkl. mig själv, min syster och flera av mina vänner.)

Jag tycker också rubriken är tråkig. Men jag undrar ändå över att det är så mycket vanligare. Man behöver inte bara läsa här, utan man behöver bara se på den närmaste bekantskapskretsen så ser man verkligheten. Jag önskar själv att det inte var så för pappan är hälften av barnet. Och pappan behövs.
Men det verkar som om övervägande inte tror att dom behövs.

Ni menar att det hela beror på att det är en jämställdhetsfråga i grunden. Det är därför som de flesta killar struntar i sina barn.
Det tror inte jag. Det pappor jag känner som struntar i barnen bryr sig inte ett uns om lämställdhet i denna fråga. Dom är enbart egoistiska och tänker på sig själva i första hand. Dom har inte tid eller intresse i barnet. Och det är det som är grunden tror jag. Intresset finns där inte. Dom verkar inte tro att barnet behöver en manlig förebild.Varför kräver killar inte annars sin rätt vid en separation.,utan verkar ge upp så lätt.Är ni alla toffelhjältar, som inte vågar säga till sitt ex att man vill träffa sitt barn Helt plötsligt blir ni jättesvaga. Det tror inte jag. Jag tror det beror på brist av intresse. Barn är inte kul.Men jag är ju tjej .
Rätta mig om jag har fel.

detta gäller inte er pappor som tar ert ansvar.Jag vet att ni finns.
Även jag känner mig kränkt av att ha en oengagerad pappa till mitt barn....gå in och läs på ensam föräldertråden så får du se hur många ensamma mammor det finns utan att papporna finns där. Det jag undrar är varför det är så vanligt??!! Det är ju barnet som blir lidande och det är barnet som kanske får problen när det växer upp. Det är inte papporna som jag tänker på!!