ELI 79 skrev 2011-02-06 16:33:48 följande:
Ja det är ju det att allt blir ju så mkt enklare ju äldre de är så de kan förklara själva...
Ni som har barn som är vakna på nätterna, hur är de då? Visar det NÅGONGÅNG att de har ont??
Sonen visar ALDRIG att han har ont. Han gjorde ju det när han fick mjölk i sig första halvåret då han låg som en boll och verkligen hade ONT.
Det hade varit så mkt enklare att härleda de vakna nätterna till allergi om han visade att han hade ont, eller om han fick eksem så han hade klåda, eller hade diarré eller förstoppad etc. Det konstiga är ju att han inte är förstoppad men däremot hård i magen (likadant som storebror) men konstigt om han bara skulle visa det nattetid?! Han visar ju inga tendenser till liknande dagtid, sover ju alltid bra på dagen osv.
Klart det kan bero på allergi ändå men det känns bara lite "luddigt". Han blir ju alltid lugn när han kommer till oss men däremot är han ju fortfarande pigg så han bara glor upp i taket. Aktiv helt enkelt tolkar vi det som...
Sonen har har sagt att han har ont i magen två gånger i hela sitt liv. Vi har sett tydligt att han har ont i magen under hans första levnadsår. Eller åtminstonde tolkat det så.
Senaste året, när han vaknat flera gånger per natt och är vaken, pigg och "nöjd" men vill ha sällskap har han alltid fått eksemen efteråt. Vi tror ju att det är sädesslag, då vi vet ett par gånger som det varit sädesslag och han har reagerat på samma sätt.
Men han reagerar t.ex om han slickar på en leksak på dagis. Han reagerar om vi äter medhavd mat på Ikea, han reagerar när vi ätit på McDonalds. Ikea och McDonalds är typ de enda ställena där de har allergiinfo som vi vågat låta honom äta. Men då har han lik förbannat blivit dålig. Sist hade vi med mat till honom och han blev dålig ändå på Ikea. Men då sitter han ju gärna i lekrummet och kollar på film där alla barn sitter och äter glass osv. Jag känner att jag kan och vill inte sätta honom i en glasbur att han inte får göra något och ibland är det bara att acceptera att han reagerar och man får ta riskerna för att kunna ha ett liv. Men det är inte alltid värt det, men det vet man som tur är inte innan...
Jag säger absolut inte att din son inte har ADHD eller liknande och jag tycker absolut att ni ska utreda det för att få hjälp. Men som du också skriver, han är lite liten kanske för att få diagnos.
Sen skriver du att han ätit helt fritt i 4-5 månader. Har det inte skett några som helst misstag under dessa månader? Bakats på dagis, slickats på någon leksak osv. Det är inte många spår min son behöver för att han ska vara vaken på nätterna...
Sen förstår jag att du tvekar och tvivlar, men ni har ju tydligt sett hur bra han mått nu när ni tagit bort mjölk och sädesslag. Eller? Sen blev han dålig av lekleran och så av mjölken. För mig är det klockrent, men jag läser ju bara det du skrivit här, någon annan info har ju inte jag..
Jag skulle också föreslå en väldigt komplett matdagbok om ni nu tror det är något mer? Jag tror att alla missar ställer till det mer och längre tid än vad ni tror och jag tror också att det missas att han fått i sig saker (alltså han slickar obemärkt på en leksak på dagis osv) Sådant som inte en vanlig människa kan få total koll på under några omständigheter om ni inte övervakar honom ständigt och sätter honom i en glasbur. Men det är inte mänsligt så då får man lära sig att acceptera att han är känslig och göra det bästa man kan för att det ska undvikas.
Vi har ju t.ex märkt att han oftast är superbra här hemma och så fort vi åker iväg någonstans så blir han dålig. Sedan han började dagis har han överlag varit mycket sämre och då går han bara 15 h/v och varit ung halva den tiden på dagis. Men på något sätt måste man överväga vad som är värt vad. Alltså hade han börjat vakna varje natt och inte sova, ja, då måste man ju göra något åt saken... Vad man kan och vad som funkar är en helt annan sak att ta reda på...