Fortsättningstråd för oss som hade BF runt jul 2009. Del 2.

Hej allihop!

Kikar bara in en sväng. Har inte varit inne här på evigheter, förlåt, dagarna bara susar iväg...
Elvira växer och mår bra. Det är en aktiv liten buse, hon skrattar mycket och sover fortfarande ordentligt om nätterna (vilket mamma & pappa är otroligt tacksamma över!). Imorgon är hon redan 4 månader! Jisses vad tiden går fort...

Hoppas ni mår bra, alla föräldrar och barn! Nu är det äntligen vår!!! Nu får vi njuta av värmen som kommer.

Kramar till allihop

Hej!

Hoppas allt är bra med er och de små kottarna! Här njuter vi av sommaren och varje dag försvinner i ett nafs. Elvira växer och lär sig nytt bus hela tiden. Nu skrynklar hon ihop ansiktet och frustar med näsan, spottar och skrattar en massa. Och ligga still i sängen funkar inte, det ska vändas runt på mage och liggas upp och ner minst 10 ggr innan man somnar. 
Livet är verkligen underbart med barn! Är så glad att det funkade till slut.

Nu har vi börjat fundera lite kring syskon. Tänkte försöka själva först, men undrar om nån vet lite om det finns några regler... Skulle ringt och frågat i Örebro, men de har visst semesterstängt och svarar inte på tel/mail förrän v.31...
Vi vill gärna ha syskon nån gång under kommande året, och är det så att att man måste försöka på egen hand en viss tid innan man har rätt till ivf igen så börjar det ju bli dags att sätta igång...!

Hoppar in och säger hej! Är så längesen jag skrev här så jag skäms...
Här är det fullt upp just nu, våren har kommit och vi har flera utomhusprojekt. Ettåringar är inte lätta att ha att göra med har vi märkt. Och så har vi skaffat hundvalp nyligen, en labrador, det är inte lite pass med den kan jag säga...!

Jag går fortfarande hemma med Elvira. Hon är pappasjuk, har åtta tänder, ställer sig upp ofta men går inte än, börjar härmas mer o mer när vi pratar, gillar Skrotnisse bäst av alla filmer, matar sin docka, pussas, leker kurragömma, älskar att vara utomhus och har väldigt mycket humor. En riktig busunge med glimten i ögat! Haha...

Vi började med syskonförsök i somras, på egen hand. Lyckades men jag fick tidigt mf några dagar före jul. Mensen ko igång rätt snabbt igen, så vi fortsatte. Nu testade jag pos itivt ig år! Helt otroligt! Hoppas bara det inte blir som förra gången nu. Men bara att ha lyckats bli gravid utan ivf känns väldigt stort! Ska på hälsosamtal nu på måndag, är visst nåt nytt de ska informera om (?).
Är det fler som är inne på syskonförsök?

Hoppas det är bra med er allihop och era familjer!

Oj, skrev lite konstigt... Skyller på krångelapan Elvira jag har i mitt knä! Hon älskar att pilla på tangentbordet...

Tack hörrni! Märker redan av grejer som trötthet, illamående... Och det där slemmiga i halsen blev värre igen för snart en vecka sen. (Det började ju när jag var gravid med Elvira, efter förlossningen blev det bättre men försvann aldrig.) Har redan varit riktigt nära att kräkas 2 gånger idag. Men det tar jag gärna! Hoppas bara bebisen är frisk & stannar kvar nu...

Kram

Jaha, glöm alltihop... Tror det blev skit av alltihop i natt precis som förra gången. Fan fan fan... Har god lust att skita i att försöka mer om det ska hålla på så här.

Tack. Hoppas jag med... Men hoppet känns vagt iom att missfallet i december började precis som det är nu. Det är som lite mer sparsam mens, fast utan värk. Än så länge iaf. Ringde rådgivningen, med tanke på sist, men det var samma bud nu som då- bara att vänta och se... Hatar att vänta och se. Kram

Ringde bm idag, för jag skulle kommit dit på möte. På henne lät det som att det alltid är missfall om man blöder. Han sa typ "Ja, det är ju vanligt med missfall. Det är ingen idé att du kommer hit idag på samtalet. Det är ingen fara, det tar hand om sig självt hemma. Men får du ont får du ringa gyn." Hon sa alltså INTE ETT ORD om att det är vanligt med blödning i början av grav. eller att det faktiskt är mycket möjligt att jag fortfarande är gravid och att det inte är nån fara med bebisen. Tycker det verkade väldigt konstigt då man ser folk överallt som säger att de haft blödningar i början av grav. utan att det varit nåt fel eller konstigt med det...? Tycker min bm är jävligt konstig ibland. Jo, jag vet att mf är vanligt, men jag är samtidigt väldigt säker på att ofarliga blödningar är lika vanliga. Min ena syster t.ex hade blödning då mensen skulle varit, varje gång de tre första månaderna när hon gick med sitt första barn.
Vet inte vad jag ska tro nu. Förra gången blödde jag som en vanlig mens och det gjorde lika ont som vid mens så jag tog en hel del tabletter. Nu verkar det som min blödning har börjat avta, och jag har fortfarande inte ont. Åh jag blir så trött på det här... Lagom lätt att hålla sig positiv när man inte vet vad som händer. Ni känner nog igen er, man vill inte bygga upp för mycket hopp om benen slås undan sen... Men samtidigt vill man ju inte tänka en massa skit, för tänk om allt faktiskt är bra?
Får väl göra ett grav.test till inom en vecka eller nåt på egen hand. För det verkar inte som att man får komma in och kolla upp det hur som helst. Eller kan man kräva att få komma in och göra ul? Både om blodet fortsätter komma eller inte och om man får ont eller inte?