Gravida & föräldrar från IVF på Sahlgrenska del 4

Jag skriver en kortfattad FLberättelse, började på en detaljerad variant igår men gav upp då jag insåg att det tar FÖR mkt tid att vara 2 barns mamma, okej here it goes:
Hade fasanfullt ont i ryggen som började runt 20.00 men jag trodde att jag ätit nått olämpligt, sistkissade 01.00 då vare blod i toan och på pappret, ringe till FL som trodde teceknblödning, vid 03.00 kom det mer och det var mörkrött så jag ringde FL och bad att få komma in. På FL kl.0405, CTG visade få enstaka svaga SD men de ville inte skicka hem mig, mera blod kom lite smått smått + även koagulerat blod. De försökte sätta igång mig genom att rispa på hinnan men tappen var bakåtlutad men öppen 2 cm och mogen så det var svårt. En manlig läkare var inne och grävde med hela handen 2 ggr, vid 14.00 så fick jag värkstim.dropp som ökades och ökades men de såg att bebisen inte mådde så bra av allt så de fick stänga av droppet och Rebeckas hjärta gick ner till 60-70 slag/min och jag grinade och bad om KS, Bm gick ut för att diskutera vad som skulle ske och ca. 2 min kommer hon in + typ 5 pers till och hon säger: "Det blir KS och du ska sövas". Jag börjar storböla och får nästan panik, de springer med mig i korridoren och allt går så snabbt. Narkosläkaren ger mig nån dryck enligt henne smakar illa men drick bara och jag har nog ALDRIG druckit så fort i hela mitt liv. Allt går SÅ fort men ändå så långsamt, jag tycker att de ska skära upp mig utan bedövning. Narkossköterskan säger till läkaren: "Sövning påbörjas" och jag tänker att den tar inte, bedövningen tar inte!! Sen minns jag inte mer och vaknar upp på uppvak med enormt ont i magen, får morfin och de säger att bebisen mår bra och efter en stund kommer Jonas med världens finaste Rebecka och vi båda gråter. Det var nog den värsta stunden i mitt liv när man hörde hur hennes hjärta gick från 150 slag och ner till 60-70, hur pauserna emellan slagen blev längre och längre. Vid ett tillfälle var hjärtat nere på 58 slag.. Men när hon kom ut mådde hon bra, apgar 7-10-10 och hon bajsade och kissade på barnläkaren...

DizaFiza: Jag var oxå rätt trött, jag var ju kvar på BB fortfarande och hade lyssnat på massa andra ungars skrik. och jag håller med, trevligt att få ett ansikte, jag har ju försökt lista ut vem du är av alla gravida i Tibro. Ni var oxå kanonfina i tidningen, du såg himla fräsch och pigg ut.

myspysigt: hoppas nu inte att din bebis är av den sega varianten som Rebecka var och hänga kvar i 11 dagar i mammas mage..