Gabbi91, förstår att du är frustrerad och ledsen. Tyvärr är mola en sjukdom som inte många läkare är så bra på här i Sverige. Ska försöka svara på dina frågor här så gott jag kan:
Lågt HCG trots druvbörd. Det är svårt att veta nu när du skrapades för 3 mån sen. Ett typiskt druvbörds fall visar sig genom en avslutat graviditet, alltså ett missfall, inte en abort som i ditt fall. Om läkaren då misstänker druvbörd/mola skickas skrapet till patolog för analys. Det går att misstänka druvbörd av det man får ut genom skrapning, men man kan inte veta säkert innan patolog gjort sina prover. Man kan heller inte veta vilken typ av mola man fått utan analys. De flesta har förhöjda HCG värden innan man skrapas, men de sjuknar ofta väldigt snabbt efteråt. Sen kan man komma till platåer där värdet slutar sjunka. I dessa fall finns anledning att tro att molan skickat metastaser eller att man inte fått ut hela molan, o man sätter in cellgiftsbehandling. Ofta räcker det m ett par doser så sjunker HCG värdet fint igen. MEN sen finns de ett fåtal fall där HCG börjar stiga och man får gå igenom en komplett Cancer behandling. I dessa fall kan cancer ha spritt sig till andra delar av kroppen, o måste inte alls sitta i livmodern eller dess närhet. Vanligt är att det sprids till lunga eller hjärna. Om man får cancer av sin mola bör HCG vara förhöjt. Jag är ju ingen läkare, men jag har inte hört talas om något fall av cancer från en mola där hcg är på minusnivå (olika på olika sjukhus, men mellan 2-0,1). I så fall bör det du råkat ut för inte alls ha med någon ev mola att göra.
Men du är alltså boka för ytterligare en skrapning. Detta måste betyda att det finns rester av något kvar i din livmoder. Hat de sagt varför du ska skrapas igen? Dåligt utförd abort, eller har något växt till sig? Jag känner inte till några andra sorters livmoder tumörer, så kan tyvärr inte hjälpa dig där. Men min gissning är att de inte kommer att kunna säga något förrän patolog tittat på skrapet.
Hoppas jag kunnat reda ut några frågor i alla fall??
Stor kram till dig och hoppas du får klarhet i vad som händer dig.
Nervös o orolig, fy vilken trist situation... Det är extremt ovanligt att man får både och, har bara hört om det en enda gång faktiskt. då födde mamman ett friskt foster OCH en mola samtidigt som man inte vetat om. I hennes fall hade man avslutat även den friska graviditeten om det upptäckts, men det var många år sen. Vet inte vad de kommer att göra i ditt fall, men jag kan rekommendera att dina läkare konsulterar "Charings Cross" i England där man är expert på molor. detta är alltså en tvilling graviditet, där den ena befruktningen skapat en mola, den andra en helt vanlig graviditet om jag förstått det rätt. Eller har de undersökt fostret ännu? Vid de partiella molorna kan fostret (som i jeniffas fall ovan) leva ett tag, med hjärtaktivitet osv. Om det är så är det bra om det hela avslutas så fort som möjligt, även om det såklart är väldigt ledsamt för dig. Ett sådant foster har aldrig en chans att leva utanför livmodern, och ju längre du går med molan i kroppen, ju större risk att du utvecklar cancer av den. Dock mycket mindre risk för partiell mola, än komplett. MEN man kan aldrig konstatera en mola bara på ultraljud.. skriv gärna om hur det går för dig. Håller tummarna för att det finns en lyckad utgång trots allt. KRAM!
Jennifa, vad skönt att höra att du är frisk nu. Vad säger man om ärrvävnaden i din livmoder? Kommer den stöka till det för dig i framtiden? När går ditt förbud ut? Tusen frågor 
. Jag födde min lilla prins i oktober, han kom lite tidigt, men är helt perfekt. MEN han är ju min andra sen molan. Kram till dig!!!
Joseta. var gör du dina IVF'er nånstans? Jag fick en komplett mola, en spontan "graviditet" mellan mina IVF'er för några år sedan. Eftersom den var komplett o mitt HCG inte sjönk på de 8 veckor man önskar fick jag förbud ett år, men kontaktade mina läkare på Huddinge och han tyckte vi kunde köra 4 mån efter det att jag hade godkänt värde. Så vi satte igång igen efter 8-9 mån i stället för ett år. Hoppas ändå att det inte är en mola du har, vet hur det är m IVF o väntan... kan driva en till galenskap!
Joseta, låter bra! Hoppas trots allt att det inte är en mola du haft. Lycka till!
Avenell, jag har känt mer efter molan, men tror också jag blivit mer uppmärksam... har des gjort ett antal IVF'er, som också har gjort sitt till. Att det tar tid att bli gravid har jag tyvärr fått erfara mer än man bör, så för mig låter 3 månader som ganska kort tid... Men det jag skulle kolla såsmåningom är ifall du fått nåt myom eller annat lite ärr i livmodern som gör det svårare för embryot att fästa. När livet var som mörkas för mig o vår kamp till en graviditet gick jag o fick akupunktur, det hjälpte mig. Kanske något att prova? varmt lycka till!
Carolina, låter misstänkte likt en mola tycker jag... tror inte du behöver känna stor oro, för de allra allra flesta händer ingenting efter op. Det är jätte ovanligt att det växer till sig, skulle det göra det kan ni prata om det då. Det jag tycker är svårast med vården här i Sverige är att de vet så lite om Mola, vilket medför att många går hem med fler frågor än när man kom. Jag har haft kontakt med väldigt många som gått igenom detta, o endast ett fåtal har fått äta cellgifter. De flesta av dem har det räckt med nån tablett eller två, ett par har fått tyngre behandling med strålning o intravenös cellgifts behandling. Av alla jag kommit i kontakt med har samtliga blivit friska. Varmt lycka till!
Carolina, ok, beklagar.. men trodde som sagt att det nog var mola. Toppen att värdet gått ner så fort, var beredd på att det brukar plana ut dock, men det är helt normalt. Tycker du ska be om en lungröntgen, för att vara på säkra sidan. Eftersom du haft spiral antar jag att ditt mål inte är en ny graviditet?
HiSaferide, beklagar verkligen det som hänt dig! Men varför hade de inte koll på ditt hcg efter op? Hur länge fick du lämna blodprov efter skrapningen? Hade de haft koll på ditt hcg från början hade de ju märkt att det inte sjönk som det skulle MYCKET tidigare. Verkligen tråkigt, jag skulle faktiskt kalla detta för slarv från sjukvårdens sida. Fint att du är på rätt spår nu dock, och att du ändå känner dig ok med din situation. Stor kram till dig!
Hi Saferid, tror jag missförstod... trodde att det redan gått 6 mån, men läser nu i efterhand att det skulle ha gått 6 mån till denna sommar som kommer?? Var de så?? Alltså var det bara några veckor efter skrapning som hcg tigit igen till 200 000?? I så fall var det ett jätte aggressivt förlopp du varit med om, väldigt ovanligt och helt rätt agerande från sjukvårens sida. Charing Cross är experter på trofablast sjukdomar, väldigt bra att de konsulterar dem. Underbart att höra att du har en sån bra inställning, det kommer gå bra för dig!!! Ni får nog räkna med att vänta 1 år men nya bebis försök efter avslutat cellgifts behandling, vilket kanske känns långt nu, men du är ung och har tiden på din sida. Du är en fantastiskt stark person, hoppas du känner det! Eloge till dig och stort varmt lycka till!
HiSaferide, be dem konslutera Charings Cross i UK innan de tar några beslut!!! Har inte hört talas om att man skulle ta bort livmodern på en så ung kvinna, framför allt som du vill ha barn. Berätta gärna hur det går, tänker på dig!
HiSaferid, ok... verkligen tråkigt att höra... då är du i alla fall säkra händer. Hoppas verkligen att de hittar något annat de kan göra innan de opererar. Är det enda alternative att ta bort hela livmodern? Verkligen så ledsen för din skull, håller ändå tummarna att det finns något de kan göra för dig.
HiSaferid, alla dina tankar o känslor är helt normala, det vore mer konstigt om du inte hade dem.. Jag fick min mola mellan två IVF stimuleringar, så för mig låg hela fokus egentligen på att jag inte fick fortsätta försöka bli gravid förrän om ett år! Jag hade kämpat så länge för pluset, när det äntligen kom var det en tumör istället för en bebis... o tiden stod still. Jag klarade mig utan cellgifter, hade en komplett mola med väldigt höga HCG värden som gick ner långsamt, fick 1 års förbud. Så för mig låg rädslan inte i att jag skulle få en till mola eller en till missbildad bebis, utan att jag inte skulle få någon alls. Du har nästa ett år på dig att förberda dig mentalt, och jag tror att rädslorna kommer gå över i längtan så småningom. Så var det för mig mellan alla misslyckade IVF omgångar i alla fall. Ville ge upp så många gånger, så stor besvikelse efter sprutor hormoner och allt vi gick igenom. 3 år tog det innan jag blev gravid m det skulle bli min nu 3 år gamla pojke! När jag mådde som allra sämst, då jag fick veta att min bebis inte var en bebis utan en mola som skulle tvinga mig att avbryta försöken att bli gravid igen med ett år, fick jag psykolog hjälp ett par gånger. Tror du att det skulle hjälpa dig? För mig var det en väg ur krisen, men tyvärr inte så mycket stöd kring tankarna när det nattsvarta hade lagt sig. Jag tycker (som ovan) att dina ilägg här beskriver dig som en fantastiskt stark person, inte ett dugg neggo! I dins situation hade jag mer förväntat mig en bruten och ganska skadad tjej, är sjukt impad av hur positiv du verkar. Hoppas du hittar det stöd du behöver!! Stor kram!!
Dansös, oj vad jobbigt för dig! Det har hänt några gånger att kvinnor vid förlossningen fött ut både en frisk bebis och en mola. Men man valde alltså att avbryta din graviditet? Vilket sjukhus var det? Vad gjorde läkarna för efterforskningar innan? Hur mår du nu? Stor stor kram till dig, hoppas dina värden sjunker snabbt. 
Dansös, men hjärtat.... fy vad jobbigt. Stackars din lilla flicka, så otroligt onödigt. Den här sjukdomen är ett rent djävulskap, och tyvärr gör man inte mycket här i Sverige för att skaffa sig mer kunskap. Det finns ett sjukhus i England som specialiserat sig på trofablastsjukdommar (som de kallas), de kan mycket mer. Men det verkar ju som att din kropp har svarat bra, så hoppas du ska slippa mer av detta. Får du hjälp? Kurator, psykolog? Stor kram, och hoppas dina värden stannar nere.