Miss nöjd: ja, frågan är om akuten verkligen är rätt plats för dig. Jag vet inte var du bor, men kanske finns det någon gyn i angränsande städer som du kan åka till? ... och sen undrar jag om de verkligen inte har några tider i din stad. Kanske kan de klämma in dig någonstans, då det är en snabb undersökning? Lycka till!
Missnöjd: stort grattis!
Ninnin82: vad bra att ni har gjort två utredningar. Hur kom det sig att de har gjort två? I mitt fall har man kollat både spermier och äggkvalitet, men det kan ha att göra med att jag är nästan 10 år äldre än dig. Du kan väl iaf börja med att fråga om de kan kolla det på er? Jag tror, precis som du skriver, att man måste bekosta IVF själv om man kan bli gravid. Så resonerar de iaf i min stad. Enda gången vi har varit i närheten av att få IVF var när det hade gått ett år efter sista ma och jag inte kunde bli gravid. Jag tror dock inte det behöver kosta 100 000 kr (som för din bror) utan jag tror att tre försök vanligtvis kostar ca 30 0000 kr, men det där kan du säkert kolla runt för att hitta bästa priset. Lycka till!
Grattis sirivonessen, Missnöjd, Äntligen Dax och Quatterlin!
Irma och Bettan: jag kommer kanske få pred. vid nästa graviditet pga en annan diagnos som jag har. Har ännu inte bestämt mig kring detta, men undrar när (i graviditeten) ni började med pred. och hur länge ni tog det?
Bettan: tack för svaret! Från äl blir det nog inte för oss, eftersom det ofta tar ett tag innan jag blir gravid igen, men det är iaf absolut dags för oss att fatta beslut kring detta nu.
Irma: tyvärr är det inte så enkelt... Jag har en specialist på min tarmsjukdom, som kan tänka sig att ge mig pred, men det är på mitt intitiativ och inte för att han anser att mitt tillstånd är så allvarligt att jag behöver pred. Det är svårt att själv besluta kring detta. Å´ ena sidan vet jag ju att läkarna vet så lite om våra problem (med upprepade mf) att man måste ta egna initiativ + att jag har hittat studier där man rekomenderar behandling av pred. när man har min diagnos + upprepade mf. Å´andra sidan så vill jag ju inte ta en så stark medicin om jag inte verkligen måste och det är jag personligen som inte vill ta kortison i väntan på att bli gravid eftersom det kan bli en lång behandling för mig. Ibland går det fort för mig att bli gravid, men två gånger har det tagit ett år eller mer. Den här gången har vi försökt sedan mars och det är såklart omöjligt för mig att veta hur länge vi måste försöka innan vi lyckas den här gången. Oj, det blev visst ett långt svar 
Irma: om du fick 10 mg och fick lugnande besked, så kanske jag inte borde oroa mig så mycket. I mitt fall är det tal om 5 mg. Det lutar nog mot att vi kommer att be om att få pred. när jag blir gravid igen. Jag har ju en bakomliggande sjukdom, som kan kopplas samman med mf. Min spec.läkare säger ju att min diagnos av sjukdomen inte är så allvarlig, men sjukdomen har gått in i ett rejält skov vid varje graviditet så det är ju omöjligt att utesluta att den har något med de fyra ma att göra. Svåra beslut det här. Man måste verkligen hoppas att Dr LMs studie och annan forskning leder fram till att de som kommer efter oss får bättre och mer vetenskapligt underbyggd behanding. Får jag fråga varför du fick pred.?
TT: tack för det lugnande svaret ♥
Missnöjd: Grattis!!!
Petit: välkommen hit! Vi har försökt i fyra år och under den tiden har jag fått fyra ma oftast i v 9, men det har varit över redan i v 6-7 utan att kroppen har reagerat på det. Vi har blivit utredda, men inga fel har hittats. Vi har inga barn sedan tidigare.
Mula: fantastiska nyheter!!!!! Grattis 
Bling: vad kul att se dig tråden igen. Hur går det för dig?
Irma: tack för att du fortfarande kämpar för oss 
Bra jobbat!
Bling: håller tummar och tår för att det går vägen den här gången.
Om adoption så förstår jag att det känns fel då någon tar upp frågan då man inte är redo alternativt har beslutat att adoption inte är något man vill göra, men för mig och min man var det skönt då en läkare äntligen nämnde att det ju finns andra alternativ om man vill bli förälder. Förmodligen kändes det bra eftersom vi redan tänkte i de banorna, men jag kan tänka mig att det även kan kännas rätt för vissa att iaf få höra om andra alternativ då det känns som tyngst. Adoption är en lång och svår process, så det kan vara värt att börja fundera på det i tid om man inte är helt emot det och då kan jujust en läkares ord vara det som sätter igång tankarna.
Eftersom det i det här fallet är en läkare som många av er har mött och varit missnöjd med, så kanske det är en bra idé att nämna det för henne om ni möter henne igen?
Daniela: grattis till att ni hittade en så bra läkare! Sådana får man hålla hårt i Det låter som att läkaren som rekomenderade adotion till er var osedvanligt otaktisk och dålig på att känna in vad ni letade efter just då. Kul att du kan tänka dig adoption, men jag måste också förtydliga att jag inte alls menade att pracka på någon det. Adoption är ett stort beslut och jag har full förståelse för att det inte passar alla.
Jag har svårt att hålla isär alla i den här tråden, men är det inte nära förlossning för dig nu? Så roligt att det går så bra för dig den här gången!
sirivonessen och Bling: grattis! Förstår att oron finns kvar, men jag hoppas och tror att det går hela vägen nu!
TT: oj vad långt du har kommit! Så glad att höra att det går bra för dig! Kram
För min del så är alla gravida välkomna att stanna i tråden! Den enda som jag tycker är jobbigt är typ bilder på magar och från UL, men sånt brukar vi ju inte ha här ändå.
Bling: fy vad hemskt! Håller tummar och tår för att allt ska gå bra och för att du ska slippa oroa dig mer!
Ninnin82: ja, det är en jobbig sistuation när man vill göra något, men inte vet vad. Håller dock med Bling och LillaD om att IVF endast kan vara bra som sätt att skynda på processen, inte som hjälp med att förhindra mf.
LillaD: jag har också funderat över det där, då jag är en av dem som får tunn slemhinna av Pergo. Tänker att det borde bli tidiga mf om de orsakas av Pergo och tunn slemhinna, stämmer det? När fick du de mf som du kopplar till Pergo?
Håller tummarna för Nnnin82 och SaftochBulle!
Hej, jag hänger med rätt dåligt nu, men ett stort grattis till alla er som det går bra för!
Ninnin82: vad tråkigt att det blev ett till mf! Ta hand om dig!
Mojutten: känner så väl igen mig! Jag har funderat mycket på varför jag och min man är de i stort sätt enda som inte har fått någon behandling alls. Jag är bra på att stå på mig och kräva andras rättigheter, men mycket sämre på att kräva det som jag borde få. Det är något som jag tror att jag får jobba med när allt det här är över. Det som jag fortfarande kan bli mest ledsen för nu är att jag inte stod på mig och krävde svar när läkaren (efter ma nr 2) sa att jag skulle få ett ma till (pga av min andra sjukdom), men att de inte tänkte hjälpa mig förän jag fått tre ma. Jag borde ju såklart ha krävt en förklaring på sambandet mellan min sjukdom och ma, men det gjorde jag inte. Sen är jag också fortfarande ledsen på läkaren som gav oss helt fel info när jag var gravid för fjärde gången. Hon sa att jag skulle förvärra läget med blodförtunnande, vilket ledde till att jag inte kontaktade Dr LM. Hon hade fel och hennes info ledde till att vi förmodligen aldrig kommer att testa medicineringen. Förlåt, det här blev ett egoinlägg. Det kommer bara över mig då och då. Hoppas det släpper när vi äntligen blir föräldrar.
Det jag egentligen vill säga att det är helt galet att vi sitter här och förebrår oss själva! Det är ju läkarna som ska ge oss korrekt info och sedan låta oss välja det bästa alternativet för oss. Du har gjort massor för att få hjälp och att du sedan har svackor under alla dessa kämpar-år är väl inte konstigt. Ta hand om dig vännen! Kram
Icka: håller med dig! Läste någonstans att det i England fanns stödgrupper för par med upprepade ma/mf. Det borde verkligen finnas någon sådan stödfunktion för oss också både i kommande graviditeter och i vägen mot andra livsval. Det enda jag kan hoppas är att det blir bättre för de som kommer efter oss, både avseende forskning och annat stöd.