Utredning efter upprepade missfall osv... Del14

Daniela: Det är en tuff situation och det för alla parter. Jag har en kompis som är gravid för andra gången och för dem går allt lätt och smidigt. Hon skäms nästan för att ens nämna det hela. Tyvärr vet jag aldrig själv hur jag kommer att reagera. Oftast kan jag skilja på "mitt och ditt" och vara glad för andras skull, men ibland gör det bara för ont. Jag har haft ytterligare en av mina närmaste som varit gravid under min missfallscirkus. Jag kunde glädjas åt hennes mage, men bävade samtidigt för att träffa den lilla bebisen när det var dags. Tyvärr blev det aldrig dags, sonen föddes död en månad för tidigt (och var troligen hennes enda möjlighet till barn). Helt fruktansvärt och det ändrade nog mitt perspektiv. Det finns alltid någon som har det värre. Det blev nog inget tips till dig, men några tankar. Hur som helst är det tillåtet att vara ledsen själv, även man är glad för andra. Det blir också lättare med tiden, fast sorgen finns där.

qatteriin: Ang din mensfråga. Jag har mycket sparsammare mens nu för tiden och knappt ont, om det beror på missfall, hormonspiralanvändning eller ålder vet jag inte. Din situation låter inte trevlig.

Ha en härlig helg alla!

Fantastiskt Mrs Sara! Underbart att höra!

Daniela: Förstår väl dina känslor om gravidpratskvällen. Som andra sagt tycker jag att det är lättare ju öppnare man kan vara. Vet folk om bakgrunden kan de också förstå att det är jobbigt. Det finns alltid fler än man tror som varit ute för liknande, men det är inget folk pratar vitt och brett om. Prova att ta de du har mest förtroende för. Jag är sådan att börjar jag gråta, då bryter jag verkligen ihop. Inget småsnyftande där det går att prata samtidigt.

Men känner du att det går, så anförtro dig. Det är lättare att bära bördor tillsammans. Det är inte alls säkert att du reagerar så starkt heller, det beror på dagsformen för mig. Och jag vågar påstå igen att tiden kommer att lätta det hela, även om man inte tror det när det är som värst. Fortsätt att skriva av dig här eller bara för dig själv. Stor kram!

Underbart Irma! Håller tummarna så hårt!

mojutten: Det var inte kul att höra! Även om man inte kan veta vad som fungerar eller inte, tycker åtminstone jag att det känns bättre att försöka med de mediciner som finns. Man förebygger ju vissa ogynnsamma tillstånd. Tråkig inställning, många verkar ju kunna skriva ut ändå, för säkerhets skull.

odd: Hur högt HB har du? Nyfiken att jämföra för egen skull, även om jag redan äter Trombyl. Har du testat TENS vid förlossning? Jag tyckte det fungerade kanonbra och använde ingen annan smärtlindring. Jag var närvarande hela tiden, kunde slappna av och inte kämpa emot kroppen och hade ändå inte speciellt ont. Rekommenderar det varmt!

Har inget sifferminne för sådant, men brukar få kommentarer om att det är högt och det har väl alltid ansetts som bra generellt sett. I min missfallsutredning är värdet 143. Vid min första, och enda lyckade, graviditet var jag aldrig nära att få för lågt värde trots att jag knappt åt på fyra månader (pga illamående). Som kuriosa kan jag nämna att referensintervallet i mina utredningpapper är 117-153, alltså inte alls 146...

Välkommen väntarOLängtar!. Beklagar dina erfarenheter! Jag har också haft 4 missfall och det är inget man önskar någon. Stor kram!

Jag är 37, snart 38. Nu har jag lyckats få ett barn, tack och lov, men blir det något nu ska man dessutom vara nervös för "åldersproblem". Det börjar bli bråttom och det blir långt mellan de ev barnen. Sonen har precis fyllt 6. Om man bara visste om det fanns något som kunde underlätta (mer än medicinerna jag redan testat).

Beklagar MariaO! Kan verkligen rekommendera att träffa andra i samma situation här. Kram!

Hej,

Nu var det länge sedan jag skrev något. Har första mensen efter livmoderoperationer och hormonmediciner. Kanske snart på banan igen. Om det nu finns någon bana, men vi gör väl ett försök till.

Lycka till alla, var ni än befinner er i barnsträvan!

Njut av en riktigt god jul!

Hoppar in i sticktipsen . Sjuksköterskan som var med när jag stack mig första gången tyckte själv att det var otrevligt att ta i magen och rekommenderade utsidan av låren. Därför började jag där, men övergick till magen där i alla fall jag har lättare att få en "lös" valk. Behöver man växla är låren ett helt ok ställe. Dock syns de blåmärkena ännu mer... Ser märkligt ut vid t ex badhusbesök, men det är verkligen en petitess i sammanhanget. 

grisolle: håller tummarna när ni kör igång igen!

Grattis nybliven fru! Jag har inte haft småblödningar vid Trombyl- och Fragminanvändning, men det har tyvärr varit korta graviditeter. Har inte hört någon annan säga det heller. Däremot har det känts som att det blivit några extra blåmärken på kroppen.