Utredning efter upprepade missfall osv... Del14

Lilla D, jag känner likadant att det här året har varit väldigt knäckande och på sätt och vis jobbigare än första året, då hände det iaf någonting. Jag i min enfald tänkte när vi fått recepten i handen att nu minsann skulle det gå vägen, hem och bli gravid bara. Inte i min vildaste fantasi kunde jag föreställa mig att det skulle bli vårt nya problem. Alla läkare hade hela tiden kommenterat och sagt att ni har iaf lätt för att bli gravida. Pyttsan!
Så ivf:et blir vårt första.

Hoppsan det blev lite långt

God morgon förresten

Jag hoppas du har rätt Lilla D.
Skriv hur långa inlägg du vill

Jag har inte heller träffat på en läkare som inte sagt att det bara är att fortsätta försöka. Nu senaste så var det "men vi kanske inte behöver ses till hösten, det är ju mycket möjligt att du är gravid innan dess".
Mycket möjligt, efter 14 månader av ingenting och 4:a mf före det. Jag har slutat lyssna och kommenterar det inte ens, jag är bara tyst.
Jag inser att de menar väl och vill inge hopp, men det funkar iaf inte på mig.

Rosen, du är långt ifrån den enda som känner så. Jag har haft en riktigt tuff vår och var nyligen hemma från jobbet i två veckor, då jag var ett totalt vrak. Jag har fortfarande inte lyckats ta mig helt samman och jag har ännu inte lyckats ringa om samtalsstöd, jag tror dock, liksom de andra, att det kan vara en riktigt bra ide för att få bearbeta och prata ut med någon om allt det här. Det är en otroligt svår situation och det är jobbigt då den inte är "offentlig" , utan en sorg och smärta som jag, iallafall, oftast bär i det tysta. Det är jobbigt att behöva sätta på en mask och låtsas vara samma gamla jag och även jobbigt när jag inser att jag inte lyckas och andra runt omkring inte förstår varför jag blivit en bitter, tyst, tråkigt och grå person.
Hoppsan, nu gjorde jag en "lilla D" men utan hennes underfundigheter.

Nu är jag inte helt hemlig, min chef och närmaste medarbetare vet, det gick liksom inte att hålla hemligt efter det att jag brytit ihop och varit hemma pga det i 2 veckor. Jag har verkligen nyttjat toaletterna, källaren och alla andra möjliga utrymmen till att fälla tårar och andas djupt. Jag kan inte heller skryta med att vara en supersocial varelse men jag tror knappast att detta har hjälp min image precis.

Jag vet att jag borde gå och prata med ngn, och jag mer eller mindre lovat min chef det, men tröskel till att verkligen ta tag i det känns otroligt hög.

Låter bra, Mom att du får lite hjälp. Buden kring trombyl är olika men jag tror de flesta äter från Äl. Angående vad som är "normalt" TSH så ska man vara uppmärksam på att alla läkare inte vet att det ska vara under 2 om man vill bli gravid.

Grattis quatterin! Roligt att du vågar se det positiva för stunden iaf.

Miss Nöjd, jag hade nog försökt få en tid innan. Att vara orolig tär så mkt på en och med en sån historia så måste de väl förstå din önskan om att komma in.

Härligt med så underbara nyheter i tråden. Jag fortsätter att hålla mina tummar.

Vi ska till läkaren på onsdag för resultatet av kromosomtestet. Jag hoppas verkligen att det är ok, så att vi kan gå vidare med ivf.
Jag vet inte vad jag gör om det visar sig att någon av oss har någon mutation el dyl som gör allt omöjligt.

Jag har haft lite mkt på senaste så ni får ursäkta om jag inte är helt uppdaterad med hur det går för alla, ska se om jag h

Hmmmm, fingret slant.

..inner med att läsa ikapp.

Kramar

Tack TT!
Jo jag vet att det inte är kört men jag hoppas verkligen inte att det är något för det betyder ännu mer väntan på hjälp och det känns verkligen som om tiden håller på att rinna ut.

Allt väl med dig och pluggen hoppas jag?

Tack för tummarna. Det gick bra och proverna visade inga fel. Min man frågade om det fanns fler prover att ta och läkaren sa rakt ut att nej de har tagit alla man kan ta och att sånt de kollar efter i andra länder är bara BS.
De ska iaf skicka remiss för ivf men som vanligt betyder mer väntan. Vi ska inte räkna med att komma igång detta år. SUCK.

sirivonessen, grattis. Jag förstår din känsla men ska hålla mina tummar för att det ska gå vägen.