30+ som väntar/har fått syskon, del 8

Fick en lite så halvgalen idé idag.. Tänk om jag skulle bli Doula.. hihi.. Undra om det är företagarnerven som börjar göra sig hörd igen..  

Piggley: Nej inget te igår.. så SD kom ändå.. men jag dricker det främst för att det ska minska hur mycket man blöder och sist blödde jag ju så pass att jag fick påfyllning. Tänkte försöka slippa det den här gången..

Mosing: Tycker det var ett utmärkt förslag. Vilken dag planerar du att föda så jag kan booka samma datum med lilleman

Kasper: Vilket härligt besked!

 

Ida: Hört om fler som blött lite eller mindre än tidigare förlossningar så jag tror stenhårt på att det fungerar..  

Nu har jag skurat av trappen.. blev bara så less på att det är så sjukt dammigt där även om jag vet att det kommer att bli mer damm då hantverkarna inte är klara ännu. Men smartare att få bort det där också så vi inte drar runt dammet i onödan liksom. Helt rent blev det inte men hoppas att dammet binds lite av fukten om inte annat.  

Ida: Hehehe.. "dammat av tappen" jo jag tyckte att den skulle vara ren och fin inför förlossningen

Så intressant att det är fler här inne som faktiskt blött mindre då de tatt hallonblad. Själv har jag både kapslar och te och så tar jag det jag känner för.

Nu i kväll har jag haft galet tryck långt ner både när jag sitter och står. Hoppas ju att det tyder på att något är på gång. Men nu ska jag läsa min bok av Gudrun Abascal - Att möta förlossningssmärtan. Hoppas jag hinner suga åt mig liiiite info innan det är dags i a fall...  

och romanen fortsätter.. 

Idag vaknade jag med illamående och av att magen var stenhård vid 5 och sammandragningarna höll i sig under 3 timmar. Vid 8 fick jag plötsligt ont i ryggen, som en stark mensvärk som efter en halvtimme ca också satte sig i magen. Trycker mycket neråt och blir inte lugnare av att jag rör mig, snarare mer tryck neråt.
Det känns som att smärtan stegrar sig långsamt men inte så att jag skulle säga att det är värkar, eftersom det inte direkt pausar imellan utan håller i sig konstant. Har tagit en Panodil för en timme sedan drygt, men då den inte gjort någon skillnad ringde jag åter bm (inte kommit fram tidigare). De trodde att något var på gång och att jag ev kommer in och föder bebis senare idag, men ville att jag ska stanna hemma tills det är mer regelbundet mellan smärtorna och ringa igen om det blir värre...
Kommit ut av duschen nu och det verkar lite lugnare, men så har också illamåendet kommit tillbaka.. Ska försöka få i mig något att äta nu...  

...fortsättning följer... 

Mosing: ska se vad jag kan få till för deal med bebis...

Kasper: Jo att de tröttar ut kan jag skriva under på.. Nu kommer de lite oregelbundet med paus mellan, så jag sover sporadiskt...
 

Totalego och depp....
Just nu känner jag mig bara som det största failure.. Eftersom jag inte kunnat tolka min kropp och dess signaler så tänkte jag i a fall att nu när vi ändå skulle till BM på vanlig koll så bad jag henne kolla om något ändrats. Hon kollar och NADA!!! Fasen vad dum jag kände mig... det kändes bara så misslyckat att jag som andragångsföderska inte redan visste att inget hänt. "När värkarna går i gång på allvar så vet du det, detta är enbart en mogningsprocess som du är i" Sa BM...
Fortfarande 1 cm öppen och tappen utplånad och det, men dagens ont i svanken och magen som varat hela dagen har alltså inte påverkat något alls. Kommer nog inte föda barn på läääänge till och att det ska gå och göra så här ont för ingenting känns rent ut sagt pissjobbigt... Jag hoppas den här dagen var en engångsföreteelse och att det inte ska vara så här fram tills lilleman väl bestämmer sig att titta fram...

Milla: Jo nu sa ju bm i söndags att vi skulle räkna med allt från 1 dygn till 1 vecka så jag borde juid inte bli förvånad, men visst kändes det  snopet, speciellt efter alla känningar.. Kan bara inte låta bli att tänka, om jag kan ta så fel efter en dag av ont så hur kan jag lita på det jag känner nästa gång.. men det löser sig väl...

Tack söta för pepp..

Galia: jo det vet jag, fast just nu är det nog en hel del gravidhormoner i rörelse också och då är det inte alltid man tänker så realistiskt..

Kasper: Så skönt att Melker mår bra!

 Det är ju just det att ha ont bara för "skojs skull" liksom, är ju inte det minsta skoj, och efter att ha haft ont mer eller mindre en hel dag så blev det nog bara för mycket att det inte hänt något... Att det dessutom inte ville lugna sig trots panodil gör ju så klart att man lätt tänker i banan att något def är på gång. Men det behöver å andra sidan inte behöva betyda att det faktiskt inte är något på gång bara för att det inte öppnat sig mer. Får försöka tänka att det är en del av mogningsprocessen och som min man sa, varje liten rörelse lilleman gör för att så småningom komma ut är ju ett steg närmare förlossningen. Kan ju kanske vara lite positivt också att han pressar lite i taget så kanske förlossningen går ännu smidigare

Nu har jag i a fall slappat av några timmar i bubbelbadet och tittat på lite SVT-play och hoppas att jag får sova gott i natt och inte blir störd av fler falska värkar... 

Ela: Agnes älskar den leken! Fast hon är så söt att när man säger "var är Agnes" så ropar hon "hääääjj" och rusar fram

Hanna: Jo fast jag har ju legat på 1 cm i två-tre dagar så jag tror tyvärr detta kommer ta låååång tid..  Fast man vet ju aldrig....

Kom på att förra gången gick jag på sk mogningsakupunktur här i Norge (osäker om det finns i Sverige ännu) och kom idag på att kanske var det den som gjorde att jag inte hade dessa känningar då,,, Därtill har jag ju min för%/e foglossning och bm trodde ev att den kunde "hjälpa" till att ställa till det med detta onda jag har... Morr på foglossningen  ..fast bra att det sker ändå så kanske, kanske själva fl kan gå lite smidigare när det väl kommer igång...

Vaknade även idag med molont i magen men nu är vi lite djärva jag och min man så vi vägrar tro att det kommer någon bebis inom ett dygn och i eftermiddag flyger han till Kristianssand för att vara borta till i morrn. Flygturen tar ju bara en halvtimme då, men ska min kropp nedras så nedrar vi tillbaka
Har avtalat med en nära väninna att så stand-by om något trots allt skulle ske, men som sagt, det vägrar vi att tro på...