Inlägg från: Milla C
|
-
-
Knase: Vilken härlig förlossningsberättelse . Klart att BM-studerande skulle ha något att göra också . Tack för att du gjorde att jag blev glad och pigg mitt i förkylnings-/trötthetsmoset som råkar vara min hjärna just nu .
Persefone: Vilken urbota korkad kommentar Den som måste genomgå katastrofsnitt för att få ut barnet har väl definitivt fött barn!!!
Johanna: Sammandragningar syns ju på CTG de också. Jag fick mina första sammandragningar med Gabriel just när jag låg med CTG-kurva (hade åkt in på BM:s inrådan då jag inte kännt av bebis någonting på hela dagen). Så de finns bevarade för framtiden .
Själv var jag f.ö. inne på förlossningen i två timmar första gången och... nästan nio andra gången. Och för mig är tydligen melodin att skrika av bara f**n under slutskedet på krystningen för att få ut barnet . Funkade första gången, men andra gången hade jag bestämt mig för att "kanalisera smärtan till krystningen" istället för att skrika. Men inte kom han ut förrän jag illvrålade rakt ut ändå . Glömde ju nästan skriva att maken var helt oersättlig under båda förlossningarna, men främst under andra faktiskt. Då jobbade vi verkligen som ett "team". -
Johanna: Har ni möjlighet att umgås en del med de påtänkta "kandidaterna" ett tag innan BF så tror jag att det går bra. Vi såg till att träffa svärföräldrarna (som var alternativ nr 1) varannan helg i två månader innan BF, så att Gabriel var helt trygg med dem. "Back up"-kandidaterna träffade vi på middag ett par gånger den vintern - men de hade fördelen av att ha två stora pojkar som G redan då avgudade .
När det satte igång för mig ringde jag svärföräldrarna. Det var svärmor som svarade. Hennes kommentar till att det var på gång var "Men, jag jobbar ju imorgon!" Det brydde sig inte bebis om . Svärfar satt i bilen inom en halvtimme och var framme inom två... -
Persefone: Härligt med en perfekt liten bebis därinne . Fy för makens kommentar om att "ta sig samman" . Skulle vilja se "det starkare könet" ge sig på en graviditet .
Evasha: Har du själv någon uppfattning om hur du vill ha FL? Jag tyckte att det var guld värt att maken visste hur jag ville ha det under förlossningen. Ibland var BM bara fööör jobbig med sina frågor.
Usch förresten för "klämkäck" BM . Undrar vad hon själv skulle tycka om någon gjorde likadant på henne när hon var höggravid? dags att lämna in en uppsägning av lyan till lillebror ?
Fio: Skönt med sista arbetsdagen idag. Jag tyckte förresten också att det var skönt när vattnet gick första FL. Då blev det en paus - på ungefär tio minuter. Sedan var det inte lika skönt, för då gjorde värkarna verkligen ONT (ingen stötdämpning av vattnet längre). -
Fia: Här ska godiset fram och någon film slappas till bara busungen (Lucas) somnar någon gång. Gabriel har varit helt omöjlig att lägga de senaste dagarna, men la sig snällt ner och somnade idag. Då ligger Lucas och ropar på mig i ett och pratar om "åka tåget" med tindrande ögon - som vi ska göra på måndag. Talar om det för honom varje gång han frågar, och sedan går jag igen efter ett "God natt! Sov gott!"
-
Jag hade tur nog fått några rejäla inkontinensbindor av svärmor inför förlossningen med Gabriel. Jag bytte säkert tre gånger innan vi gick till taxin, men under färden till sjukhuset räckte det faktiskt bra med en sån (fast jag satt på ett ihopvikt badlakan för säkerhets skull )Gladhannapanna skrev 2011-07-30 20:11:55 följande:Jag tog en blöja mellan benen när vi åkte in efter min vattenavgång med Julia
-
Förtydligande: Svärmor jobbar som Lab.ass. på en VC...Milla C skrev 2011-07-30 20:14:08 följande:Jag hade tur nog fått några rejäla inkontinensbindor av svärmor inför förlossningen med Gabriel. Jag bytte säkert tre gånger innan vi gick till taxin, men under färden till sjukhuset räckte det faktiskt bra med en sån (fast jag satt på ett ihopvikt badlakan för säkerhets skull )
-
Hormonstinn: Välkommen hit !
Lycklig: Oj, vilken dramatik ! Hoppas att du snart kan få lugnande besked.
Angående barnens födelser så är Gabriel född BF-1 och Lucas BF-4/5 beroende på vem man frågar. -
Sara: Jodå, jag konstaterade för ett tag sedan att "Hmm, när G var lika stor som L är nu var jag gravid med L. Nää, det kan väl inte stämma?!?!" Men, sedan dess har jag varit hemma med killarna själv i tre veckor i sträck (fyra totalt, men avbrutet av två gemensamma dagar efter en vecka) och sett vad stor min lillkille faktiskt är.
Och när Gabriel ringde mig på BB dagen efter Lucas föddes sa han "Mamma, vi kommer och hämtar bebisen nu!" - och på den vägen är det. Visst kan de bli osams, men de är ändå de viktigaste personerna i varandras liv. -
Hormonstinn: Görs det MKP "på rutin" på äldre mödrar, eller är det för er ökade risk som det görs? Hoppas på att UL "uppväger" det jobbiga med MKP.