30+ som väntar/har fått syskon, del 8

Tack

Jag är inte perfekt, snarare åt perfektionisthållet? Så jag kan absolut vara gnällig. Jag är förkyld, har huvudvärk sen före jul, foglossning mm mm och jag ska ändå lyckas prestera som vanligt. Eller, inte kräva något mer av honom, för får jag slippa ska även han?
Nej jag tömmer inte lådorna, inte heller tvättar jag för det kräver att jag ska ner för källartrappen som saknar räcke.
Jag gör annat, kanske inte lika mycket, men efter förmåga. Äsch. Jag kan skriva löpmetrar men det gör ju ingen skillnad. Jag når inte fram, jag är bara elak   

Ang barnsäkerhet (detta ^^ var filmsnutt på fejjan), jag häpnar men det är som en röd tråd i den familjen, och svärisarna bryr sig inte heller. Bara jag. Jag är udda nog ändå i den familjen så jag väljer mina strider. Samma familj där pappan fick villkorligt för att han slagit barnen och psykiskt misshandlat. Alla stöttar honom, ingen är på barnens sida för de överdriver och ljuger? Jag blir så ledsen. Tar barnens sparpengar för att betala böterna till barnen! 
Håller mig helst utanför alltsammans men maken vill ju att vi umgås, jag klarar det inte. Ogillar det mesta de står för. Jag blir bara "hånad", för det gör väl inget att man dricker lite som gravid var det senaste från svägerskan  

Hoppas hon inte hänger på FL, då är jag rökt 

hormon, jag vet inte. Vet inte om någon av oss har några känslor kvar egentligen, båda tänker ofta på separation, det vet jag.
Sex? 1gång sen J föddes, wow. Eller inte. Det dog tidigare, jag tappade lusten så illa att det tillslut inte ens gick att genomföra. Öken.
Jag har ingen lust till honom alls, dessutom bryr han sig inte om sitt yttre, lägger på sig  lätt (vägrar allt som har med träning att göra) och struntar i öron/fötter/näsa osv som jag bara inte kan med. Vill inte vara taskig och outa men sånt är sååå avtändande. Jag säger till när det är illa men han blir mer sur än tacksam.

Detta ovan har jag inte sagt, så taskig är jag inte, men jag vet inte heller hur man löser det. På Fam.rådg. har han nämnt bristen på sex, men jag vill inte sitta och säga att han är oattraktiv, smått skitig och inget vidare. Sånt säger man inte, tror jag.  

Oj vilken input, tack snälla alla ni. Näe separera alltså, jag orkar inte det. Det måste finnas en lösning eller två, det bara måste.

Jag tror det allra värsta är att han bara är tyst när det inte passar. Eller, han kan prata i timtal i tfn med kompisar och så, även med mig i början, men så fort det kommer till tänkande, problemlösning, kritik, så är det muren fram. Jag ser ju var det kommer från. Pappan kör över och mamman tiger eller mumlar. Fam.rådg. får det bli om inte han tänker börja prata. 

Mrs F, ja det gör väl inte så mycket att han inte tar initiativ även om det vore trevligt som omväxling. Men, när vi väl pratar är det jag som pratar och han säger inget. Alls. Jag kan lite känna att säger man inte nåt när frågan är på bordet då ska man inte heller svära sen. Man måste ta sin vuxenroll nångång. Jag kan itne vara tillsammans med någon som är en "jättebaby". Att tiga är inte en bra relation och kommer aldrig att bli det heller. Det är elakt att undanhålla allt och sen klaga (-men DU sa...!) Han har nån märklig taktik att säger han inget har inte HAN gnällt, ergo, det är bara jag som gnäller. Som om det vore nån merit? Jag fattar inte.

Tråden är full av klokskaper, som vanligt Läser och suger åt mig. Och nej, jag tar inte illa vid mig alls, alla tips är välkomna.

hormon, åh vad härligt det låter, pedikyr gissar jag att jag kommer att älska, den dagen jag får det nån gång. Aldrig provat men det  låter nice.  

Nja om jag tar upp det lyssnar han så här i efterhand, men vågar ju inte säga nåt utan backar undan. Ibland är han för "trött" och vägrar prata. Sen tar det inte lång stund innan det är igång igen. han har inte sagt nåt alls idag, än.

Vi 4, vet inte vad jag kan säga

Mrs Fisk, härligt

Här gråts det högljutt och vill inte sovas! Karln är där inne men jag vet inte om hans taktik är den bästa -vill du sova här, i din säng eller soffan? typ... Hon blir bara mer och mer ledsen. Jag orkar inte natta en gång till, har redan varit inne om kramat 2 ggr tills hon somnat. Han vill inte ta det men jag vill inte heller vareviga gång. Hon får gå upp och sköta sig själv lite, jä*la egokarl! 
Hon säger att hon vill kissa och bajsa men det är inte sant. Däremot varför hon är ledsen vet jag inte. Nu är hon i hallen ensam och gråter