Jossanjo: Om du får via injektion så häller de järnvätskan i en spruta och så sticker de den i armvecket på dig och trycker sakta och lite i taget in vätskan i blodomloppet. Om du får via dropp så sticker de in en nål "droppnål" och sen häller de i järnet i en droppåse och så får du sitta/ligga och få i dig järnet som dropp om du förstår hur jag menar. Jag har fått på båda visen. När jag väntade V så fick jag 5 injektioner men järnet skulle ges inom en viss tid med visst intervall och eftersom jag fick första precis innan jag åkte på semester (inom Sverige) så fick jag inför de tre nästföljande själv ringa och boka tid så att jag kunde få injektionerna vid rätt tidpunkter och på de orter jag besökte. Sista var jag återigen hemma och fick på speMVC igen. På den ena orten jag besökte så gav distriktssköterskan via injektion men på specMVC "hemma" och på den andra orten så gav de via dropp. Av de fem gångerna så fick jag tre gånger via dropp och två gånger injektion. Nu när jag väntade L så fick jag bara vid ett tillfälle, men då var det en ny sort som gav samma mängd järn som när jag fick uppdelat på 5 och denna enda gång fick jag som dropp. Jag föredrar att få via dropp. Dels för att man kan ligga och slappna av i sin ensamhet (tror jag slumrade till en gång och en annan satt jag och läste en tidning) och man slipper då ha en okänd sköterska bredvid sig som sitter och håller i en spruta och dels för att när man får injektion via spruta så är det lättare att det sprutas in för fort vilket hände en gång och då tog det stopp i blodådern vilket gjorde att hon fick sticka om + att det gjorde rätt ont att ha en förstoppad blodåder. Det blev spänt och gjorde som sagt lite ont. Droppet är möjligen lite omständligare att sätta in men när det väl är klart så är det ju enklare att reglera hastigheten. Vid dropp lämnar de ju dessutom rummet och kan således jobba med andra patienter så det borde ju vara effektivare ur verksamhetssynpunkt totalt sett kan jag tycka. Hoppas du blev lite klokare.