Vi som plussat efter IVF i mars/april 2009

Turbo: Vi har en Britax Hi-way. Har inte bil med jättestor kupé men den fungerar bra. Hade Britax babyskydd + bas också och det är nog inte det minsta heller och med lite plats för att kunna fälla bak solskyddet så kunde vi inte ha passagerarstolen särskilt långt bak. Kanske därför som jag tycker att det har blivit mer plats nu? Prova i bilen säger jag dock bara. Vi provade två stolar som var ungefär lika stora i affären men som satt helt olika i bilen. Var lite sugen på Isofix för att kunna flytta stolen mellan bilarna men då vi har en klump hemma räknar jag med att han passerar 18 kilo innan sin 4-årsdag. En del pratar om att det är praktiskt med vändbar stol men det skippade vi också. Resonerar som så att vi får ändå köpa en framåtvänd stol någon gång och då kan vi lika köpa den när vi vänder honom. Är inte helt förtjust i multifunktionsprodukter när det handlar om säkerhet för då tror jag bara att man har kompromissat också för att få till en ok helhetslösning.

Megamuppen: Hon äter förhoppningsvis snart upp sig igen. Undrar också det där med flygning. Vi ska i väg i december och tar gärna emot tips.

Monamona: Instämmer med Nevadita - tråkigt att Alva är inlagd men skönt ändå att hon får hjälp. Ta hand om varandra!

Nevadita: Beklagar dödsfallet.

Här är en till som är imponerad av barn som förstår sig på sina Bobbycars. Vår kille gillar mest att vända på den och snurra på hjulen... (vilket han även gör med lära-gå-vagnen som han knappt använde, och ett sådant där lok som man också kan åka på)

Julklappar var mest saker som låter (nallar, brandbilar, bilnycklar etc.) men det uppskattas desto mer här hemma (iaf av grabben) och leks med mycket flitigt. Dessutom är allt som låter roligt överlag - t.ex. radion där man kan skruva upp musiken och så står han och gungar/dansar till. Ser jättesöt ut!

Tänkte annars försöka återvända hit från sjukstugan vi haft hemma i flera veckor. Vattkoppor, kräksjuka, influensa, förkylningar och så någon knepig magåkomma (inget allvarligt typ bara magknip och risig mage - men försök förklara det för en liten) har cirkulerat i familjen i flera veckor men nu verkar alla piggare igen - hoppas det håller i sig. Något häftigt nyårsfirande tänkte vi dock inte ha utan är nöjda med att vara hemma i lugn och ro som läget är. Kanske kan fira tolvslaget fast klockan 12.00 istället så behöver man inte vara uppe till midnatt heller?

Gott nytt år i alla fall till alla! Ska försöka läsa ikapp lite nu.

Megamuppen: Oj, låter som en tuff natt. Har du fasta arbetstider och ska arbeta heltid direkt? Om det är deltid och/eller du kanske har möjlighet att flexa lite hade jag nog sovit kvar och lyssnat på pysningarna. Hon kommer att vänja sig vid en mer aktiv pappa men det går nog inte på bara några dagar. Har du inte några möjligheter att styra arbetstiden samt ska arbeta lååånga dagar är det nog som så att din nattsömn är viktigare och fyra timmar känns ju onekligen för lite. Då blir det väl lite drastiskare metoder som är aktuella och gästsängen verkar mer lockande.

Lycka till alla som börjar arbeta förresten. Jag har jobbat deltid ganska länge redan och tycker att det är helt ok. Är lycklig över att vi nu är tillbaka på vår 50-50-delning (hade några månader innan jul då mannen var hemma på deltid och jag jobbade 80%) men nu blir det mer hemmamys för min del igen!

Turbo: Hur går det med ny vagn förresten? Har du sett ut någon och lyckats övertala M?

Vad mycket era barn pratar. Här sägs inte många (nästan inga) ord. Mamma och pappa hör vi men de används inte rätt till 100% och ma-ma funderar jag på om det inte även betyder nam-nam (vilket alltså innebär mat). Men det kommer väl så småningom. Känner dock igen den starka viljan och vet inte riktigt hur man ska hantera mistluren som bor här ibland. Brukar också undvika att ge efter när han gnäller men kan väl säga att jag ibland distraherar med saker som vi egentligen inte uppmuntrar att han leker med (typ - varsågod, här är mobiltelefonen, lek lite med den istället).

Ang. syskonförsök så har vi också redan startat (och so far so good ). Hade bara en i frysen och var inte direkt förhoppningsfull men jag verkar tydligen vara född med tur för den både klarade upptiningen och fäste fint. Har dessutom sett hjärtat slå men embryot var lite litet då. Fattades ungefär en halv vecka enligt klinikens beräkningar men jag "skulle nog inte oroa mig" sa de. Så vi väntar på RUL med spänning. Jag har fattat det som att chanserna vid FET nästan är jämförbara med färskförsök (om man har fryst in toppembryon men det är väl det vanligaste). Däremot kan jag glädja alla som har ett eller flera i frysen med att embryon från samma kull som man redan har fått barn på tydligen har bättre statistik än embryon generellt. Så inte nog med att man har tur att lyckas på ett IVF, får man något till frysen vid samma tillfälle har man också ganska goda chanser att få syskon tydligen. Livet är som vanligt inte helt rättvist.

ÖnskanS: Det där med återföring på helg bestämmer tydligen kliniken själv. Jag gick på Sahlgrenska och fick min återföring på en lördag (ostimulerad cykel) men känner en annan tjej som i princip alltid får göra stimulerade försök (även om hon egentligen inte behöver det) bara för att man ska vara säker på att kunna styra återföringen till en vardag. Deras klinik gör inte några återföringar på helger. Så det varierar.

Megamuppen: Kul med ny vagn.

Hm, lite text försvann... Blev väldigt kort avslutning till dig där Megamuppen. Skulle säga att det låter som om ni gjort ett bra val iaf.

Nevadita: Känns det ok för dig att sluta? Det verkar ändå gått riktigt bra måste jag säga.

Sedan känner jag igen tankarna med om tid och uppmärksamhet ska räcka till även till ett syskon. Samtidigt är jag helt säker på att jag vill försöka få ett syskon till vår son och jag vågar helt enkelt inte vänta för länge. Har tvekat om jag skulle skriva här för jag lyckades nog stressa upp några andra i en annan tråd för ett tag sedan. CvL har nämligen gjort en studie om menscykelns längd och koppling till äggreserv hos kvinnor. Eftersom jag alltid haft ganska kort cykel skulle det innebära att mina möjligheter till graviditet och lyckade IVF:er minskar ganska drastiskt med ökande ålder. Av den anledningen hade vi som plan att kunna gå igenom en hel IVF nu under senvåren. Men innan dess vill vi såklart prova "bonuschansen" som vi kände att vår enda eskimå var. Men ibland har man som sagt tur så nu hoppas jag bara att den fortsätter.

Tid och ork tror jag man hittar på ett eller annat sätt. Sedan kommer såklart inte jag själv att kunna vara så totalt fokuserad på nästa barn som jag varit på detta men samtidigt finns det fler personer runtomkring. En pappa som förhoppningsvis inte behöver jobba heltid (även om jag är hemma heltid - bra när man har två barn att fördela föräldradagarna på), en mormor som redan nu aviserat att hon gärna tar hand om sonen en dag i veckan ("för det vore så mysigt"), ett storasyskon som nog i alla fall ibland kommer att gilla ett småsyskon och därmed får båda barnen utbyte av det. Det innebär totalt sett att båda barnen kommer att få tid och uppmärksamhet från sin närmsta omgivning (även om det inte är jag personligen som ger den) och jag tror att detta är det som är viktigt ur barnens synvinkel. Nog ego-at om mitt sätt att se på saken. Det viktigaste är ju bara att man känner att det känns bra för en själv. För gör det inte det kommer man ju att ha dåligt samvete konstant och det om något tror jag inte varken man själv eller barnen mår bra av.

Vad roligt att det verkar bli trådträff - äntligen! Passar eftersom jag är västkustbo och inte har någon Stockholmsresa inplanerad men med tanke på att flera av er bloggar så fint kanske vi andra får en mini-inblick i mötet ändå?

Kort cykel har jag för mig var under 26 dagar (i deras studie). 28 är helt normalt. Själv har jag haft 24 dagar (till och med ner till 21 dagar enstaka månader). Jag tycker nog det verkar som om ni andra kan vara ganska lugna. Kan tilllägga att jag blir 34 i år så egentligen var jag inte så oroad just för tillfället men jag ville gärna ha 1-2 års "goda chanser" att försöka på. Det var av den anledningen vi försökte såpass snart.

Megamuppen: Försenat grattis på födelsedagen! Skönt att allt såg bra ut hos barnläkaren.

Det här med blöjbyte har inte fungerat sedan liten lärde sig att vända sig. Vill absolut inte ligga på rygg så det är mage som gäller. Dessutom måste han leka med något. Byter om i tvättstugan och har hans skötdyna riktad mot vattenkranen så han leker med vattnet när en bajsblöja ska bytas. Enda sättet för att han ska ligga hyfsat still. Är han inte är på humör alls åker hela han ner i diskhon istället och så tvättar vi av honom. Har han bara kissat byter jag med honom stående någonstans - oftast vid tvättmaskinen eftersom knapparna där tydligen är hur intressanta som helst... Vi har olika intresseområden inser man...

Turbo: Surt med bilen. Vad var det för fel på den?

Monamona: Mjölkallergin är helt borta och killen har sedan han började äta vår mat hoppat en hel viktkurva på två månader . Vet inte om det betyder att vi äter väldigt onyttigt eller om han helt enkelt tycker mat är godare och äter mer. Har slutat ge extra fett i maten iaf kan jag säga. Hur går det med A och mjölken?

Trevlig helg alla goa mammor!

Hoppas: Vad tråkigt med syskonförsöket. Men go dotter ni har

Och tråkigt med den inställda trådträffen. Men förstår att ni fick rejält med snö. Låter som om du fick din beskärda del Önskan också

ÖnskanS: Vad jobbigt om det är problemen som återkommer. Hoppas medicinen hjälper och att doktor har något bra att säga.

Ammiz: Tid är största bristvaran här också (möjligtvis undantaget sömn... hmmm). Sover A ingenting på dagen? Jag tycker den "egna" timmen eller två som det kan bli ibland är guld värd. Så skönt att bara vila själv eller hinna fixa lite hemma.  På kvällen är det bara att glömma att göra saker. Grin-olle flyttar in här varje kväll runt 18 och förutom ett dåligt humör vill han absolut inte sova. Dessutom måste han ha full uppmärksamhet samt gärna göra allt sådant som han vet att vi inte vill att han gör. Det hela slutar nästan alltid med att vi alla går och lägger oss samtidigt och när väl grabben somnat så är vi lika trötta själva och gör detsamma. Tur att jag jobbar varannan dag så man kan vila upp sig på jobbet, tänka klart några tankar, dricka upp en kopp te utan 500 avbrott och prata lite med andra vuxna utan att det hela tiden låter Ma-ma-ma-ma i bakgrunden.

Matas??? Fungerar inte alls. I tillägg kan jag säga att unge herr´n inte heller har fått in snitsen med besticken så det äts mest med ena handen medan den andra håller i en sked eller en gaffel. Har man tur kan man själv lyckas få in några tuggor medan han är upptagen med att iaf försöka få något på sitt eget redskap. Följden blir att det äts mycket mat som är lätt att plocka själv. Men med tanke på att vikten överskrider 14 kg så är jag inte oroad av att han inte skulle få i sig tillräckligt. Men han blir bättre och bättre på att hantera skeden så han lär väl sig så småningom och det är inte dagisstart förrän till hösten så än så länge får utvecklingen gå i den takt den går.

Tels: Jättegrattis! Vad roligt att ni lyckats själva.

Hoppas: Håller tummarna här också!

Turbo: Du får hälsa tillbaka till Nevadita. Skönt att höra att allt är bra.

Sjukdomarna har lyckats hålla sig borta här också ett tag men jag instämmer med dig Önskan, det vågar man ju knappt säga högt för då ligger snart hela familjen däckad igen. Men här är det för tillfället istället värsta sönderfallet på varenda teknisk pryl vi har hemma känns det som. Vad sägs om två bilar på verkstad, vattenkokaren la av häromdagen (ny införskaffad), skruvdragen tappade sonen i golvet (fungerar tillfälligt men är helt sprucken), CD-spelaren vägrar spela skivor med minsta antydan till repa i eller ett litet fingeravtryck från en ovetandes ettåring (har fungerat problemfritt fram till nu - vet inte vad som hänt), makens jobbmobil har fått frispel och visar allt spegelvänt (fungerar att stänga av och starta om - men efter några timmar är spegelvändningen tillbaka). Det som fattas är väl att värmepumpen havererar eller något också - men det börjar ju bli varmare ute iaf Nej, ska verkligen inte klaga. Materiella saker går alltid att ersätta och egentligen har vi haft fruktansvärd tur ändå i livet med mycket annat (och kanske framförallt IVF där vi hittills klarat oss på Landstingets finansiering samt betalning av ett frysförsök - hur mycket har man inte sparat på det liksom jämfört med om man hade varit tvungen att betala själv - blir flera bilreparationer det....). Tiden springer annars iväg - redan vecka 24 - dags att titta på syskonvagn tror jag.

Hoppas: Men vad tråkigt. Tycker absolut inte att ni ska ge upp redan nu. För en del verkar det fungera bättre med färskförsök och har du bara gått igenom en hel behandling innan så hade jag absolut provat iaf en gång till. Sedan är den här IVF-karusellen egentligen snarare ett IVF-lotteri ibland känns det som. Vissa gånger lyckas det och andra inte och det är inte lätt att se något mönster i hur man betett sig, vilken kvalitet det varit på embryot och liknande - utan mycket verkar vara just slump eller tur/otur eller vad man nu vill kalla det. Ni har bevisligen lyckats tidigare och har dessutom blivit spontangravida en gång så jag tycker nog att ni har goda chanser att även lyckas med syskonförsök. Men för den sakens skull så får du gärna vara skitförbannad, ledsen, irriterad och lite uppgiven i dag. Snart kommer det kännas något bättre och då är det lättare att gå vidare. Kram!

Vad roligt att höra att det gick så bra när det äntligen blev trådträff! Och bra med tips på aktivitet att göra med barn om man kommer till Stockholm. Ska lite avundsjukt kolla in bilderna nu...

Hoppas: Håller tummarna för att det blivit toppfina embryon av din äggskörd!

Jobb... vet inte om man vågar säga det men är faktiskt riktigt nöjd med att få gå till jobbet några dagar i veckan (arbetar 50%). Tycker att jag för tillfället har ultimata tillvaron där jag får flera dagars ledighet varje vecka (2-3) och kan tillbringa med sonen samtidigt som det faktiskt är roligt att utvecklas även på det jobbmässiga planet samt hålla kontakten med kollegorna (alla i samma ålder och flertalet småbarnsföräldrar med barn i nästan exakt samma ålder). Fast hade jag arbetat heltid hade jag nog inte varit riktigt lika nöjd med jobbet och så hade jag saknat familjen

Skönt att höra om positiva dagisstarter. Har börjat oroa mig lite för hur det ska gå så era besked gör väl att jag kan lugna mig lite.

Hur går sommarplanerna här inne? Finns det några roliga saker att göra med barnen när de är så små eller är det bara att nöja sig med att vara hemma och hitta på några roliga utflykter? Här blir det nog inte några stora saker men tror att det inte gör något. Blir nog bara en minitripp och hälsa på några bekanta, gå på djurpark kanske och plaska lite i vattenland, hav och sjö. Lekplatser brukar det finnas ganska gott om runt omkring där folk bor också och det räcker ju med att den är "ny" för att grabben ska tycka den är hur spännande som helst.

Turbo: Låter som en toppenkul resa. Klart att det kan vara lite ledsamt att lämna kidsen men jag tror att det släpper när du väl kommer i väg. Och sedan har du mer energi igen när du är hemma. Alla är vi olika - men jag mår i alla fall bättre när jag får komma bort i bland för att ladda om, bara vara jag en kort stund och känna att jag finns kvar som person - och inte bara är någons mamma. Sedan älskar jag att vara hemma också men skulle jag vara det hela tiden skulle jag ha svårt att se fördelarna med det när man är mitt i smeten hela tiden. Ha så roligt i London!