Vi som gör äggdonation ute i Europa, #3

omstart skrev 2010-06-09 09:36:46 följande:

Hade chefsläkaren på KS vid insättning. Fick leka barnmorska själv och styra ul-apparaten. Tur man varit ned några gånger och kan det där
Han sa att om det varit vanlig ivf så hade de tinat det sista embryot oxå och satt tillbax båda om båda överlevt, men eftersom det är ÄD så anses risken för komplikationer alltför stor med att sätta tillbax två. Enligt dom. Så det är ingen idé att tjata till sig två där iaf...

Jaha, nu var man hemkommen från BB. Tänkte bara meddela att vår lilla prins anlände i torsdags kväll! Är fortfarande så omtumlad och överlycklig att han äntligen är här hos oss. Tårarna bara forsar när jag tänker på han. Nyper mig i benet titt som tätt bara för att bekräfta att jag inte drömmer.

Förlossningen gick över förväntan. Fick värkar i onsdags kväll och vid lunchtid på torsdag så kände jag mig orolig och åkte in. På förlossningen fick vi beskedet att jag "bara" var latensfasen och åk hem och vila...men jag kände mig så orolig i kroppen och vägrade,  personalen insåg att jag vägrade åka hem så vi fick ta in på special BB och fick där ett familjerum som jag skulle fortsätta vila under latensfasen.

I detta rum låg jag med värkar, sambo sprang med vetekudden och värmde och jag andades enligt profylax och dyktekniken. Enligt alla böcker jag malt igenom så skulle latensfasen vara ganska smärfri, men jag upplevde det som lite väl ont för att vara latensfas så blev nu riktigt nervös inför vad som komma skulle. Sa till sambon att jag minsann skulle ta epidural när jag var tillräckligt öppen, i samma veva så gick vattnet och en barnmoska kom in och tog ett CTG, sa att det såg bra ut och att jag skulle fortsätta vila. Men mitt i detta så fick jag känslan av att göra nr 2 och krävde att CTG skulle kopplas bort så jag kunde gå på toa. Barnmoskan vägrade och jag blev riktigt förbannan och sa att nu jäklar tar du bort dosorna på magen för jag tänker inte ligga här och skita i sängen fattar du v'äl. Då måste jag underöska dig först sa BM och typ 1 sekunder senade så tittar hon på mig och säger att ska föda NU!!! I fullo fart rullades jag till förlosningen och strax därefter kom underverket. Inte i min vildaste fantasi trodde jag att jag skulle föda barn med smärtlindring enbart bestående av 2 alvedon...

Kram från världens lyckligaste

Omstart: NEJ vad ledsen jag blir, vad orättvist allt ska vara.

Grattis både rödluvan och ZXZX till era små mirakel. Förstår hur lyckliga ni måste vara! Min lilla kille är nu 6 veckor, tycler tiden går så fort.

Ni som ska till Åbo, har de någon akupunktör där?

Julia Romare:härligt me lyxsvit, men du vet väl att du inte får basta efter återföringen.

Grattis Hinos! Skönt att bebisarna inte var så små, 3070 gram är ju stort för vecka 34