omstart skrev 2010-06-07 12:54:45 följande:
bette: inte för att vara taskig, men ett år av paus är nog inget för mig, jag har kämpat för länge för att kunna ta såna långa pauser, att det är sommarstängt är tillräckligt jobbigt. att vara i behandling är det enda som kan ge mig ngt hopp om framtiden. Vad säger att det kommer lyckas om ett år när det inte lyckas nu? Visst ett år är kanske inte lång tid, men så som jag längtar så är ett år en oändlig tid. Det är lixom svårt att släppa taget om det. Man vill NU nu NU! inte sen. Och ja det trots att jag är ung och inte har ngn stress så.
inga läkare på någon klinik hittils har funderat eller sagt ngt om min depression eller mina sömntabletter,det ska inte påveka och jag tror inte heller att det gör det såpass mycke...
jag tror mer på att vi haft otur med våra donatorer. Båda har ju fått ut väldigt många ägg och det verkar som att kvalitén på äggen inte blir lika bra då. Jag tror snarare att det har med det att göra eller ngt annat inte min psykiska ohälsa iaf.
Det var inte meningen att du skulle ta det så, det var i all välmening. Jag tror att embryo lättare fäster om mamman är i balans om du förstår vad jag menar, detta säger jag inte för att vara taskig, ni lägger ju ner tid, energi och pengar på behandlingarna då vill man ju vara i toppform innan beh. Jag tror att dålig sömn visst kan påverka samt för mycket stress, lite stress tror jag inte spelar så stor roll.
Bette