Emetofobernas tråd 5

Ingen sjuk hos oss i dag heller. Ändå är min oro inte mindre. Dottern insjuknade natten mellan måndag och tisdag. Hade sitt sista symtom på onsdag morgon kl 04. I dag är det söndag. Hur lång tid brukar det gå innan ni blir smittade av en familjemedlem när ni blivit smittade ?

Det är precis det jag misstänker kommer att ske här..

Nicely,

Så sant. Emetofobi är inget att skämmas för. Vi är ju många många som har denna fobi. Ingen av oss kan ju hjälpa att det blivit så här.

Här är ångesten kvar. Den kommer och går. Jag har accepterat att vi har magsjukesmitta hemma. Jag har själv tagit hand om allt som hänt. Jag har till och med kramat om min dotter precis efter att det hände. Ska jag bli magsjuk så får det bli så. Jag har tvättat, spritat och torkat med klorin. Nu får det bli som det blir. Dottern fick ont i magen i måndags kl 18, sedan kl 20 var det i full gång. I morgon är det måndag igen. Exakt en vecka på dagen sedan eländet började. Ingen har blivit sjuk. Det betyder ju inte att det är över. Jag har inte slappnat av. Jag tvättar mig som till operation en gång i timmen. Pillar mig inte i ansiktet och lagar ingen mat. Jag har inte varit i vårt kök sedan i måndags. Jag vill inte dra in smitta där. Min sambo som ej tagit hand om dottern, har hela veckan gett oss alla måltider etc. Vi har två badrum. Jag och dottern har ena och sambon det andra. Allt för att sambon ska kunna förbli frisk och ta hand om oss i övrigt.

I morgon kommer mina pojkar hem från pappa. Har ångest över att de ska smittas av magsjukan här.

Två toaletter var precis varför jag valde denna lägenhet

Min dotter blev sjuk natten mellan tisdag och onsdag. Inte natten mellan måndag och tisdag som jag inbillade mig. Skräck.. räknade med en dag extra. På tisdag har det gått en vecka. I morgon är det bara dag 6 sedan hon insjuknade. Hon hade sitt sista symtom på torsdag morgon kl 04.

När bör jag då insjukna... Usch för kvällarna.. var gång jag ska sova tänker på om jag ska vakna och helvetet ska rulla i gång. Jag har svårt att sova nu och att äta..

Det känns som livet går på sparlåga nu.. Jag kan inte tänka klart. Måtte skiten vara över snart.

Tro inte att jag behåller mitt lugn när det gäller magsjukan. Det är bara det att den är i mitt hem och jag har utsatts för den rejält. Jag kan inte fly. Jag är livrädd för att bli sjuk samtidigt som jag tycker det vore lika bra att få skiten. Får jag det nu bums så slipper jag ångesten för att bli sjuk tänkte jag. Bättre att jag får det än sambon. om han får det kommer jag att bli så till mig av skräck, så det är då bättre att jag får det. Jag har med andra ord inte mer mod än dig Jag försöker ta en timme i taget, se tv och samla tankarna. Analyserar hur jag mår hela tiden.

Jag brukar tänka så här med feber och magsjuka : oftast blir man magsjuk först och sedan kommer febern efteråt. Om feber kommer som första symtom låter det mer som ett tecken på en kommande förkylning/influensa än magsjuka.

Skönt att höra! I morgon är det inte en vecka sedan dottern insjuknade utan 6 dagar precis. Längtar efter vardag igen. Längtar efter att äta god mat och sova i min sköna säng. Nu sover jag nätterna på soffan vid teven. Vill höra ljudet av teven. Så rädd att vakna sjuk och ha långt till toaletten. Nu är jag nära toaletten. Det är ljust och tvn på hela tiden. Min sambo sover i sovrummet som vanligt och tycker jag är lite skum som ser på diverse romantiska komedier nätterna igenom. Jag hatar att vara emetofob..Mådde han helt ok innan maten ? Inga symtom alls på feber som var på väg ? Har dock aldrig varit med om feber innan magsjuka brutit ut på barnen eller mig. Inte heller vid matförgiftning har det börjat med feber för min del. Hoppas din man mår bättre snart och att du kan sova tryggt i natt. ( Inte sitta uppe som mig)

Upp till 3 veckor.. otäck tanke..

Jag kan tänka att om det var något fel på pizzan, skulle ni båda känt av det ordentligt vid det här laget. När jag blev matförgiftad kom det rätt snabbt och inte feber då. Jag fick problem bakvägen en hel natt.. Det var nära 10 år sedan men glömmer aldrig.. Jag brukar också få ont i magen vid oro och jaga upp mig. De senaste dagarna har jag haft konstant ont i magen för att dottern varit sjuk.Jag finns också på SME. Min fobi har inte blivit sämre men inte direkt bättre heller. Jag är glad åt det lilla. Jag har vågat skaffa fyra barn trots att det innebär fyra olika risker för att få hem magsjuka. Jag har vågat jobba i vården.. det är mina milstolpar i livet. Men min skräck och ångest för magsjuka finns där. Just nu befinner den sig allra mest. Min livlina nu är tvn, sme och facebook. All min beundran för att du gått i behandling. Jag är inte redo för det.

Ja det är frågan hur man orkar/hur mycket man orkar. Själv kan jag känna mig rätt så avslappnad så länge det inte går magsjuka någonstans i min närhet. Jag har ibs och har konstant ont i magen. I bland triggar det i gång min fobi. Oftast inser jag själv att det är det " vanliga " och att det inte är någon fara. Trotsiga barn och vardagsliv med vaknätter går skapligt även om jag är så trött på allt vissa dagar..Ingen är nog ständigt stark. Man får ta till vara på de goda stunderna och leva för dem. När det är som värst med fobin försöker jag tänka på det som ligger framför mig, planer som jag har. I kväll är jag orolig för att få dotterns magsjuka. Jag har suttit och planerat sommaren och de resor vi ska göra. Tänker så hårt jag kan på att jag har en resa inbokad till min syster för att träffa hennes nyfödda om ett par veckor. Försöker att tänka starkt på något trevligt.