Ge mig dina bästa städtips! Total oordning här hemma...

Mamma 04 och 06, massa bra tips du kom med angående viktiga papper. När jag läser att andra gör på ett visst sätt och "lyckas" med det, så blir jag peppad! På något sätt har jag inte insett att städandet ska ske varje dag...att det gäller att inte skjuta upp allt till slutet av veckan, lägga alla papper på hög i hopp om att ta hand om allt på en gång när man har tid.

"5 minuters plock idag - då slipper man en halvtimmas storstädning imorgon..." 

Nyfiken gul, du har så rätt! (och är så skönt bestämd.)

Jag ska erkänna att det inte är först gången jag startar en sån här tråd heller!

Kul att du skriver detta, för PRECIS så är det för mig med.

Oj, det där var ju riktigt bra! Det är ju MÅNGA saker här hemma jag inte skulle köpa idag, men som jag tror att "jag måste ha kvar."

Hm...ungefär så säger min kille till mig. " Du sitter ju bara och läser om hur man rensar, istället för att ta den tiden och börja rensa..."

Han är väldigt ordentlig och har en perfekt ordning på sina egna saker. Jag samlar på det mesta, köper gärna fina saker som jag inte riktigt vet var jag ska ha tex. tavlor, hyllor, krokar, små bord... i mysiga inredningsbutiker. På något sätt känns det som att jag samlar på mig allt jag gillar och att jag "sen" ska ha allt fint jag behöver för att fixa vackra rum, men när??!

Som det är nu, (vi har tre barn 2-10 år), så behöver vi ju ha det funktionellt och mycket plats går ju åt till barnens leksaker, spel mm.

Vissa dagar känner jag mig uppgiven och klarar då av att kasta, för att jag är så trött på eländet, men det jag då lyckas kasta är egentligen saker som borde vara lätta att kasta alla dagar tex kylskåpsmagneter från filmen "Bilar-Cars" som är nötta och avskavda (lillasyster har sugit på dem) och som jag länge lagt åt sidan och inte "vågat" kasta för tänk om barnen säger: "Vet du var Cars-magneterna är?"

Rent logisk borde jag då kunna säga "De har jag kastat, de var så nötta!", eller redan när jag kastar dem säga: "Jag kastar de här, för de är så slitna!" På så sätt kanske barnen skulle lära sig det jag inte lärt mig, att man sparar inte det som är trasigt/slitet... Men jag tänker alltid: Stackars X, han kanske saknar dem. Likadant kan jag tänka om saker som är mina, "Tänk om jag behöver dem sen" och vissa gånger har jag kommit till det läget också:  "Åh, jag hade ju en sån, den hade varit perfekt nu..."

Eller, jag lyckas kasta något som är sönder, som har legat i tre år och väntat på att jag ska laga det. Kopplar jag då bort mina tankar för en stund, så kan jag vissa dagar lyckas med att snabbt trycka ner eländet i papperskorgen och sen gäller det att snabbt slänga påsen i soprummet innan jag börjar fundera och därmed ångrar mig.... Ni förstår kanske att jag har problem!

Apropå laga saker, kan jag tycka att det är tillfredsställande att köpa något som är lite sönder eller något som jag vill designa om, eller om något här hemma går sönder och jag får tillfälle att tex byta tyg i en dockvagn där tyget är sönder. Problemet är att jag inte har tid eller kommer till skott, men jag ser mig nöjt omkring och tänker: "Just det, den där ska jag byta tyg på, undrar vilken färg jag ska välja..." och under tiden ser det ut som ett kaos eftersom jag aldrig kommer till skott!

SÅ hur gör man för att komma till skott??? Borde jag inte tillåta mig att köpa projekt 2 innan projekt 1 är klart? Även fast jag tycker att projekt 2 är ett riktigt kap prismässigt? Hur kopplar man bort sina tankar/känslor??? Känslan och logiken går inte ihop.
HJÄLP MIG!

Jag har ännu svårare att slänga det jag redan har sparat under en längre tid..."Åh, de där gjorde jag / hade jag när jag var liten." De sakerna går ju inte att återskapa och blir därmed omöjliga att kasta...

Som ni hör, jag behöver hjälp.

Jag har tex streckkoder kvar från blöjpaket och barnmat, trots att jag inte kommer att få tillräckligt många för att skicka in. Dessutom borde jag inte skicka in streckkoder, eftersom det genererar ännu mer saker i mitt redan röriga hem...
Logiskt sett förstår jag att de kan kastas...men klarar inte av att göra det.

Listan med onödiga saker kan göras lång.

När jag sitter vid datorn läser jag denna tråd och funderar över vad jag kan kasta, men i nästa stund tittar jag på "Köp & sälj" / Blocket för att se om det finns något kul att köpa...

Jag känner mig som ett litet barn, som behöver någon som sätter upp lite regler åt mig:

"Innan du gör det, får du inte göra det..."

"Om du ska få köpa den där måste du först sälja den där / rensa ut där..."

HJÄLP MIG!

Åh, så gör jag med barnens urväxna kläder och varje gång säger jag att det som inte blir sålt den här gången ska jag skänka bort, men tyvärr är jag för snål för att göra det, utan lägger upp det på vinden så jag kan lämna in det på nästa klädbytardag...

Jag blir så trött på mig själv, för jag vet att det tar med tid än vad man får pengar Samtidigt tycker jag att det är så kul att lämna in kläderna och se vad man får, alltid blir det ju några hundralappar...

Därför var det riktigt nyttigt för mig att läsa Mamma 04 och 06 inlägg också, just att förstå att den tid man lägger ner kanske är mer värd än de pengar man får...:

Nej, inte än. Jag tittar på Tradera och Blocket titt som tätt, men jag vill helst att det ska var precis en sån som jag hade när jag var liten...

Åh, det här inlägget behöver jag memorera, för att träna upp mig till det tänk jag vill ha!

Dig skulle jag behöva ha vid min sida när jag rensar här hemma! Du är så klok! Samtidigt skulle jag skämmas så över mitt sparande, som inte skulle hålla jämfört med ditt kloka resonemang!

Jag tycker i hjärtat att allt från 1982 måste sparas, om man hittills har sparat det. De sakerna går ju inte att återskapa. I huvudet däremot förstår jag att vissa saker suger energi och borde slängas...