Mjölkallergitråden - bebisar

Finns ju rismjölk som är kalciumberikad som också kan vara ett alternativ att varva med. Kan ju vara så att hon kanske uppskattar rismjölken bättre som dryck än havredrycken, den är ju lite sötare i sig själv.
Så kan man växla med rismjölk och eller blanda med havremjölk och göra gröten på för att få i mer kalcium för att inte öka mängden havre massor genom att ha havre i allting. Tex att ge rismjölk som dryck och sen använda havre i bakning och matlagningen och kanske blanda lite till välling och gröt.

Och sen finns det ju en del som man kan få till genom att göra lite smarta val av vanlig mat, tex genom att försöka välja att få med något varje dag av sådant som i sig självt innehåller lite mer kalcium än annat.

Här är ett PM ang eksem hos barn från Landstinget i Östergötland (barn rent allmänt övergripande i landstinget):
www.lio.se/pages/108643/Eksem%20hos%20barn.doc.pdf

på sid 2 finns förslag till smörjschema utifrån olika svårighetsgrader

Från Allergicentrum i Östergötland om eksem:
www.lio.se/Verksamheter/HMC/Allergicentrum/Barnallergi/Eksem/

(i princip samma innehåll som delar av ovan men mer kortfattat och vardagsspråk för patientinformation)

Avvakta med att testa tills i morgon bitti säger jag så får ni inte hela nattens sömn förstörd för er övriga i familjen om det blir gallskrik av det igen. Ger ni på morgonen/fm istället så kan många gånger det värsta i form av akut magknip hinna gå över tills det är dags att sova för natten.

Det beror ju på barnet och beror ju även på hur snabbt reaktioner och så kommer och hur länge de håller i sig vad gäller mest akuta. Sen är det ju olika från barn till barn också. Men om de reagerar med tex magknip inom inte allt för många timmar så kanske förhoppningsvis det allra mest akuta magknipsfasen med konstant illvrål pga magkramper kan börja släppa genom att kroppen kan hinna börja göra sig av med det genom tex diarré - som ett exempel. Sen att det långt ifrån hinner bli bra utan att det kan vara fortsatt gnälligt, rastlöst och oroligt etc även om det mest akuta med lite tur kan hinna lägga sig.

(Med dottern var det ju ofta så att det var på natten som det mest märktes av med uppvaknanden var 10:e minut natten igenom av mjölk eller soja/sojasläktingar . Men innan det var sovdags var det svårt att märka ngt.)

Men det kan ju ofta kanske vara lättare att till viss del lite grann kunna "distrahera bort" under dagtid när det är lättare att kunna hitta på något istället för att under natten när det ska vara tyst, lugn, stilla, ligga stilla, slappna av och sova - och då ha illvrålandes med magknip efter att kanske nyligen fått i sig något och då bli stressad över det för att man tex bor i lägenhet och stresssar över att man väcker grannarna, nån sur grane som blir störd av illvrål bankar i väggen så man blir ännu mer stressad över det vlket barnet märker och reagerar på genom att varva upp ännu mer över det osv etc.

Sen kan en annan anledning till att det kan vara mer lämpligt att provocera dagtid istället för strax innan det är sovdags också vara om det blir andra reaktioner som inte kommer omedelbart utan kanske efter nån timme. Tex man provocerar och sen stoppar ner barnet i sängen där det somnar och sen efter en liten stund så blossar det upp fullt med utslag, men barnet sover kanske rätt så hyfsat ändå i varje fall till en början och föräldrarna lägger sig också och sover eftersom det inte märktes något på en gång och kanske inte märker att barnet är helt fullt med utslag eller att om barnet sover i eget rum en bit från föräldrarna och alla sover djupt kanske det inte märker att det börjar svullna upp kanske kring andningsvägar så att behandling kan bli fördröjd så att man kanske inte märker förrän det snudd på blivit ett urakut läge. (visst, lite "skrämselscenario" kanske, men ändå en anledning som kan vara bra att ha i åtanke - att man faktiskt vill kunna observera noga om det blir reaktion och hur lång tid det tar innan det visar sig). Sen kan det ju vara så att de tillfälligt kan blossa upp med tex nässelutslag men som hinner lägga sig på några timmar, att de kanske börjar blossa upp en liten stund efter att de lagt sig och somna, men att de till största delen kan hinna gå ner till nästa morgon och då tror att det inte blev så stor reaktion på det som det faktiskt blev och då ökar på mängden osv tills det kanske blir en rejält stor reaktion. Hade man sett den första reaktionen så hade man kanske tagit det lite lugnare.

Sen ytterligare en annan anledning till att kanske satsa på att provoocera morgon/fm eller i varje fall dagtid och inte kvällstid är ifall det skulle bli så kraftig reaktion att man skulle behöva kontakt med sjukvården. Ser man till tex ambulansbemanning så har vi t.ex. här i stan 5 ambulanser i tjänst mellan 8-17 på vardagar och övriga dygnet är det 2 ambulanser i tjänst av de som är stationerade här i stan (även om det sen sker en del samarbete över kommungränserna inom länet också så att de hjälper till att täcka upp för varandra). Och även övriga sjukvården så minskar ju bemanningen rätt betydligt när det går över på jourtid.

Lite "worst-case-scenarios" visserligen en del av de teoretiska exemplen, men de kan vara bra att ändå ha med sig i bakhuvudet så att man kan ha tänkt igenom även lite hur man tänker sig att man gör om liknande situationer skulle inträffa även om man inte förväntar sig så stora och kraftiga reaktioner. Och då gör det ju knappast något om man är hyfsat utsövd (så gott det nu går med småbebisar/småbarn), men orken och förhoppningsvis är man även lite mer klartänkt mitt på dagen om det skulle bli akut reaktion än vad man är sent på kvällen eller framåt 2-3-4-5 på natten om man dessförinnan har varit uppe sen kanske 6-7 morgonen innan.

Så för att illustrera lite olika teoretiska exempel med aspekter på varför det kan vara bra att provocera ganska tidigt på dagen istället för att göra det genom att blanda i något med kvällsgröten alldeles innan sovdags.

Lite svamligt kanske men hoppas att ni förstår poängen jag vill ha fram.

Vad är det för affär (kedja)? Låter konstigt att de inte har någon leverpastej som är mjölkfri.

Är det svårt att hitta skivbart pålägg som är utan mjölk (se upp med en del medvvurst, skinka etc som kan innehålla mjölk) i din affär så är ett enkelt alternativ som går att hitta i varenda affär att använda falukorv som skivas tunt istället för färdigskivat pålägg.

Mosad avokado, tahini (sesampasta om det funkar), tartex (vegetarsk pastej), makrill i tomatsås, tonfisk, torkade aprikoser som blötläggs i lite vatten kokas mjuka och sen mixas slätt kan användas som marmelad elelr fruuktpuré till tex gröt

Några förslag

Fast det är ändå stor skillnad på att ta bort mjölken första gången när man konstant ätit mjölk i rätt stora mängder (eller om man ser till normal svensk kost normala mängder) - där tar det ett par veckor innan allt är borta och om det sen är ett enstaka misstag, då är det betydligt mindre mängd som ska försvinna från systemet så det går betydligt fortare.

Så jag skulle snarare räkna med att det kan vara "dåligt" en 2-3-4 dagar och sen att det successivt bör bli bättre efter det tills det är tillbaka till utgångsläget igen. Sen beror det ju lite grann på hur snabbt ni märkte skillnad på att du tog bort mjölken första gången - lättare att räkna med snabb förbättring inom någon dag om ni snabbt (inom ett par dagar) märkte skillnad när ni först tog bort det och på samma sätt att det kan vara lite mer efterhängande om det tog ett par veckor att märka tydlig skillnad.

Vad gäller kokosmjölk så är den i sig mjölkfri, men kan ändå vara ett litet obs att i vissa lägen se upp med.

Vanlig kokosmjölk som man köper i burk eller tetra ivanliga mataffärer som Ica, Willys, Coop, Hemköp mfl är i princip till 100% kokosmjölk utan något med mjölk i.

Går man däremot ut på tex asiatiska restauranger så kan det ibland förekomma att de drygar ut kokosmjölk med lite vanlig komjölk eftersom kokosmjölken är dyrare.

Sen kan man i tex asiatiska butiker ibland hitta kokosmjölk i form av pulver och liknande och dessa kan ibland vara lite utblandad/utdrygad med skummjölkspulver, likaså har jag sett nån gång kombination med ngn % kondenserad mjölk i specialvarianter av direktimporterad kokosmjölk mer avsedd till dessertanvändning i asiatiska butiker. Så handlar man kokosmjölk i den typen av affärer så är det bra att läsa noga på burkarna i synnerhet om man har fler allergier att ta hänsyn til.

Men vanlig kokosmjölk från de stärre märkena i vanliga mataffärer ska det inte vara några problem med.

Just det här med överexponering eller snarare exponering över huvud taget är något som dels speglar respektive lands matkultur och som även ger en avspegling i allergiförekomsten. Att frekvensen av allergi mot olika saker speglar (i varje fall till viss del) vad som hör till basfödan i olika delar av världen. Om vissa saker inte tidigare förekommit i "normalkosten" tidigare och sen dyker upp som nytt och där konsumtionen ökar rätt så mycket så stiger även allergiförekomsten mot detta födoämne.

Ett väldigt tydligt exempel som ibland nämns i varje fall här i Sverige som talande exempel är kiwi. Allergi mot kiwi var i princip helt okänt här i Sverige fram till mitten-slutet av 80-talet när kiwin dök upp i varenda fruktdisk i varenda mataffär och det blev en markant ökning av antalet fall av kiwiallergi.

Och rent generellt - om man i princip inte har ätit någonting av ett visst födoämne tidigare och sen vräker på massor i mängder (som det ju blir om man tar bort ett födoämne och ersätter det helt med ett annat som det blir om man utesluter tex mjölk) ökar risken för reaktion för det nya.

Andra exempel om man ser till allergi jämfört med basvaror i kosten:
- Är extremt mycket vanligare med allergi mot bovete i Japan & Korea än vad det är i Europa (bovete ingår i sobanudlar som är basvara till en hel del japansk & koreansk mat). Ca 5% av Koreaner visar positivt på pricktest för bovete och bovete är den vanligaste orsaken till födoämnesorsakade anafylaktiska reaktioner i Korea.

- Allergi mot majs är betydligt vanligare i Mexico och USA än här i Europa. Ca 8,5% av vuxna Mexikaner har i studier rapporterat om symtom från majs, vilket också bekräftats med pricktest.

- Studier har visat på att ca 30% i Malaysia som hade besvär med rinnande näsa som vid pollenallergi visade positivt på pricktest/blodprov för ris och lite liknande siffror även för studier i Indien - och vad är till stor del basvara i kosten där, jo ris.

Så det finns ett samband mellan överexponering och allergiutveckling.

Och som andra har skrivit, att till viss del finns det en ärftlighetsfaktorsom också spelar in till viss del som gör att man kan vara mer eller mindre mottaglig för överkonsumtion. Men ärfligheten påverkar ju inte så mycket VAD som man utvecklar allergi mot, utan bara att den bidrar till ATT man är mer benägen/i riskzonen för att utveckla allergi mot något, men vad något blir kan till viss del konsumtionsmönstrena inverka på.

Minalvit har tuggtabletter i form av nallar med äpplesmak som är utan konstgjorda sötningsmedel utan innehåller druvsocker istället. Visserligen bara 150 mg kalcium per tablett, men det funkar ju att ta flera.

Ett annat alternativ är att köpa dolomitpulver i hälsokosten som innehåller enbart naturligt kalciumkarbonat och magnesiumkarbonat och som man kan använda för att blanda i annan mat. 1 tsk ger 651 mg kalcium (och 395 mg magnesium)