30+ med upprepade ma/mf som kämpar med första barnet del 3

Hej

Massors med grattis Sanne!

Jag hoppas att du kan njuta lite av dina gravitet Icka, annars hoppas jag att tiden ska gå fort och den snart byts mot ett litet knytte.

Lycka till imorgon Mayan, spännande att få se det lilla livet.

Själv har jag lyckats få ett pluss på stickan men jag har också blött, så jag föväntar mig inget av detta. Jobbigt, det känns skönt att vi ska fly bort lite. Vi åker på semester på tisdag, fast det kanske jag redan sagt.

ÅÅÅÅÅ så undertbart Sanne! Njut av det lilla livet nu och andas ut.

Jag fick ett starkt och fint pluss innan vi for på semester och jag tänkte att det kanske skulle gå vägen denna gång. Jag har haft molvärk och tom lite illamående men igår när vi kom hem kom blodet med besked och imorse tog jag ett test och det var svagare igen.
Jag är tacksam för att vi hann ha vår semester innan det kom, vi behövde båda en paus från allt jobbigt och få ta igen oss.
Just nu känns det svårt att förstå hur vi ska kunna börja om med allt detta igen men jag antar att om ett par dagar har vi samlat oss nog för att höra av oss till läkaren igen.

Jag är lessen att jag inte har läst i kapp i tråden och säkert missat en massa saker, ni får förlåta mig. 

Tack för all omtanke, det är skönt att veta att ni finns och att ni förstår.
Är det någon av er som har provat pregnyl eller prednisolon?

Hej igen,

Har haft lite paus och hälsat på familjen. Skönt att bli lite omhändertagen och distraherad ett tag.

Ninna, precis som Liss säger så skönt att slippa stressen. Det kan vara en aning påfrestande ibland.

Hoppas på att sommaren ska komma och att den ska föra med sig lite positiva vibbar till oss alla, det kan vi nog behöva.

min kropp går på speed, en vecka efter mf-blödningen slutat hade jag ÄL och min kropp är ett hormonmonster. Skit ömma bröst, finnar och ett j-lva humör...tack!
Jag väntar på att jag ska få tala med läkaren nästa veckan om vad vi gör nu. Kanske kan jag äntligen få något utskrivet vare sig mina prover visar ngt eller ej. Har läst ett antal vetenskapliga artiklar nu och har mer kött på benen.

Kramar till er alla

NN, Jemema, Cali, och alla andra, jag känner så väl igen mig med, både i känslan att vara rädd att hamna i situationer där jag måste hantera andra personers graviditeter. Jag fick i veckan veta att tjejen jag delar kontor med är gravid, jag fick verkligen en känsla av panik. Bara vetskapen av att jag måste hantera hennes graviditet varje dag på jobbet känns övermäktig.

Jag känner också att jag blir mer och mer i behov av trygghet, jag vill helst vara själv eller med min man. Många i min omgivning känner till vår situation men det känns ibland konstigt det med för att de så klart inte alltid vet vad de ska gör aeller bete sig, ska de fråga eller inte osv...
hur är det för med familj och vänner?

Många kramar Ninni, det är otroligt påfrestande det vi genomgår och jag känner med dig. Jag hoppas verkligen att det tar sig och att ni får en frisk och fullgången graviditet att glädjas åt.

Ego, jävla skitdoktorn ringde aldrig upp för vår telefonkonsultation och var oanträffbar resten av veckan....grrrrrrr

Min doktor har fått några pluss poäng, igen. Hon ringde upp och skyllde på att telefonkonsultationen inte varit inskriven i hennes kalender. Sen så hade hon inte fått svaret på mitt ANA prov, men verkade inte främmande för att skriva ut trombyl och heparin. Sen så får jag även progesteron från ÄL. Sen skulle hon försöka hitta en tid innan ÄL för att göra en spolning av livmoderna för att kolla om de kan hitta något där.

Bettan, hur har du tänkt gå vidare? Ska du fortsätta leta läkare? Var bor du om man får fråga?

Ska jag vara ärligt så först och främst så är det så klart tur för vi går inte privat men sen har jag överlämnat dialogen med läkaren till min man. Jag har varit knäckt och han är bättre på att ta "myndighetspersoner" och han har läst in sig ordentligt innan han pratat med henne. Sen är vi båda doktorer, min man i genetik och jag i biologi. Ska jag vara helt ärlig så tror jag att hon påverkades av att vi visste precis vad hon pratade om och att min man vid första mötet visade att han visste mer om henne om möjliga genetisk problem. Sen få vi väl se om det går igenom eller inte....

Jag hoppas verkligen att du hittar någon bra läkare som verkligen är intresserad av att hjälpa er och göra allt för att ni ska få behålla och få en frisk graviditet.