30+ med upprepade ma/mf som kämpar med första barnet del 3

mojutten skrev 2010-08-26 21:22:05 följande:

Det låter som ni redan är vana vid bebisar  och att pussla med tiden

Jemema: ja, det är galet iriterande då folk ska ge en sådana råd. Ofta tycker jag att det kommer från folk som inte har gått igenom hälften av det vi gått igenom. Om man har två barn, blivit typ gravid på första försöken och aldrig haft mf/ma, vem är man då att tala om att det bara är att tänka positivt  Irriterande! Hoppas du hittar något bra ställe att få vul på! Ska du gå privat?

Ego: i dag var det informationsamtal och det kändes så sjukt bra! Jag är ännu mer övertygad om att jag vill adoptera nu, så nu återstår bara att vänta in sambon

Från det ena till det andra, så har vi har ju "regler" om gravidprat här i tråden, men ni får också säga till om det blir för mycket adoptionsprat

Hallå, var är alla?

Bettan: ja. första tiden på jobbet efter semestern är sjukt jobbig! Men håll ut, det blir bättre sen

Mojutten: låter bra med en rolig helg! Jag mår faktiskt riktigt bra. Har börjat hos psykologen och det känns vädligt skönt. Desstutom är det skönt att ha en paus från "måste-bli-gravid-stressen", jag undviker faktiskt att bli gravid nu i väntan på utredningen vilket känns sjukt konstigt efter att bara ha strävat mot det i ett antal år 
Håller tummarna inför din BIM!!!

TT: Inte konstigt att du är trött efter både jobbiga och roliga händelser i höst. Ja, infosamtalet var på Familjerätten och det kändes superbra. Vi fick bra information och jag tror att vi båda gick därifrån och kände oss positiva. Min sambo tänker på det, men är rätt långt från beslut. Jag tror att han fortfarande hoppas mycket på mf-utredningen (som startar i morgon). Vad spännade att ni kollar organisationerna så noga! Vi gick helt enkelt med i AC eftersom de är störst, men det är nog klokt att kolla runt så som ni gör. Du får berätta vilken organsation ni väljer!

Mojutten: usch det är jobbigt att gå och vänta så. Hur går det? Brukar du "tjuvtesta" innan BIM? Håller tummarna!

Mojutten: vad tråkigt!  Kram!

Ho ho, var är alla Kikar in och skakar liv i tråden

Jemema: åh vad glada nyheter. Stor grattis till dig! Håller tummarna för att veckorna till nästa vul går fort

Icka: då är det i dag hon kommer, spännande! Hoppas att allt går bra i dag och kom tillbaka och berätta när hon är här! Kram

Mojutten: vad tråkigt att ni har det så jobbigt! Ja, det här tär verkligen på relationen och jag håller helt med om att det är just det där faktumet att man inte har en aning om hur länge det kommer att pågå som är så jobbigt. Om man visste att det kommer ta t.ex. 1 år till, sen är man mamma, då hade det ju inte varit så svårt.
Just adoptionsdiskussionen väcker också stora diskissioner hos oss. Undrar om det är för att mannen då måste tänka att det kanske är något fel? Min man har iaf haft väldigt svårt att inse det. Jag hoppas verkligen att det känns bättre snart! Kram

Mojutten: skönt att det känns bättre! ...och bra att ni ställde er i kö! Det är ju precis som du säger, ni behöver ju egentligen inte prata mer om det nu.

Mojutten och Jemema: jag känner också igen mig i att jag är grubblaren och mannen mer tar en sak i taget. När vi mår bra, så kan vi båda se att det nog är bra att vi är olika. Att vi kompleterar varandra. Det har varit bra att han inte varit lika orolig som jag efter ma nr 1 och 2, utan fortsatt tro på att det ska gå bra. Det hade inte hjälpt någon om vi hade varit lika oroliga båda två. Samtidigt är det bra att jag ser lite längre fram och tar reda på mer, hittar nya läkarkontakter och för oss framåt på alternativa vägar. Jag tror att båda synsätten behövs helt enkelt.