Brudarna babblar vidare 8

icka: hur går det med illamåendet?

icka: klart det känns som ett bra tecken men samtidigt ÄR ju illamåendet o kräksandet ett riktigt gissel  Lider med dig och hoppas att lill*n växer sig allt starkare medan illamåendet lägger sig!

susie: vad säger de att progesteronet kan ha för biverkningar då? Hur som så är ju chansen STOR att det blir en liten bebis av det här så självklart kan illamåendet bero på det
Ok, liiiite större kan väl lillspark få va...men det där med att hvudet är mjukt, hmm..., tycker nog inte det ser ut så när de klämmer fram ungen (glor på Förlossningskliniken och liknande så fort jag får chansen ) men visst, jag får väl lita på dig då  Läääängtar som en tok tills det är dags för dig att testa gumman!!

ego: har ju för många år sen grejat lite med hjärtat då jag fick problem med arytmi när jag va omkring 20 år - bm har ju frågat om det nu o begärt mina journaler eftersom hjärtat får arbeta lite mer under en graviditet men allt har ju känts bra så.. men de senaste dagarna har jag känt lite välbekanta tecken: tryck över bröstet, hjärtat slår ansträngt och jag blir supertrött. Skitjobbigt! Har förstått att många får lite ansträngd andning osv under graviditeten men jag ska nog ta upp det med bm iaf, ska dit 1 mars nästa gång. Igår somnade jag 16.30 och sov tills imorse när klockan ringde vid 05.00 - blää, hur gick jag från att må super till att bli ett vrak

Kram på er allihop!

susie: NEJ, INTE GE UPP NU VÄNNEN!!!! Du ÄR gravid tills motsatsen är bevisad (vilket den aldrig kommer bli). Tänk på att kroppen fått genomgå en massa nu med sprutorna, progesteron osv - klart du känner av lite allt möjligt..och säkert känner du efter lite för mycket också Istället för att misströsta så hejjar vi på den lill* därinne - kom igen ÄRTAN, för fasen!! Kram på dig sötis!

åsa: gud så duktig du är!! Speciellt när du går hemma, kan gissa att det vore lätt att det smög ner en del onyttigheter men du kämpar på - bra jobbat

Förstår att det är trist att gå hemma, händer ju inte så mkt såhär på vintern - de allra flesta går ju lite i ide...ska bli skönt när våren kommer, mer "umgåsande" åt folket

Jo, jag ska försöka kontakta min BM...bekymrar mig mest för lillsparks skull, även om han/hon säkert har det gott därinne

Hur är det med syster och bebisen då? Är de hemma? Har ni hälsat på? Ledsen om du skrivit det redan, minns inte riktigt  Kram!

Skönt! Ja, att de mår bra alltså Blir nog lite roligare för dig när de kommit på plats hemma så att ni kan umgås lite! För ni bor nära varann lr?

Godmorgon tjejer!

Idag mår jag bättre, piggare och gladare Min underbara man ska iväg på konferens till på fredag och är så orolig för mig med snön osv (eftersom risken för att bli insnöad/behöva tampas med snödrivor är hög med tanke på att vi bor mitt i ingenstans )...han är supergullig och jag känner mig så älskad - härlig härlig känsla!

icka: kändes lite bättre igårkväll och imorse, har läst lite om arytmi hos gravida också. Tänkte avvakta och se hur det känns efter min ledighet nästa vecka, jag kanske bara har stressat runt för mycket Tack för omtanken!
Hur mår du, är det nåt som hjälper mot illamående? När var det du skulle tillbaka och göra VUL?

crazyh: har full förståelse för att du inte orkar!! Titta in/skriv när det blir hanterbart. Mår krille fortfarande ok iaf? Hur känner du nu, är det aktuellt för dig att söka hjälp trots allt? Förstår om du inte orkar svara men du ska veta att jag tänker på dig! Hoppas det finns nåt som lindrar A:s hosta och att motgångarna snart vänder - KRAM!

icka: vet ju att det är olika för alla och jag kan absolut inte ifrågasätta din oro för nojjandet är ju stört omöjligt att lägga åt sidan...men...jag hade inte ömma bröst länge alls! Står fortfarande i olika böcker att "brösten fortsätter för många att ömma en hel del" osv men jag känner inte av mina och har alltså inte gjort det sedan omkring BIM och de första veckorna. Inte heller har de växt mycket utan det var den allra första tiden samtidigt som det ömmade så du kan nog absolut ha rätt i att de två sakerna hänger ihop. Du ska se att din kropp bara anpassar sig, det går ju i cykler med alla symptom: i vecka 7 och sen igen någon månad senare så blev jag helt symptomfri (bla därför jag gjorde privat vul där omkring v.7-8). Det är skrämmande men behöver inte betyda nåt alls!!

åsa: du är ju så huslig och pysslig, en riktig "bullmamma" Var du så innan också, när du jobbade? Jag hoppas ju att det ska slå till nån slumrande gen så att jag blir lite mer husmor-ig men tror nog bara att det är önsketänkande tyvärr Laga mat tycker jag är kul däremot (när jag orkar och har tid) så nåt kanske det kommer bli gjort hemma när jag är föräldraledig...

åsa: suck, jag är helt värdelös på att baka - bröd vore kul att få till men det blir aldrig som det ska (inte för att jag gett det så många försök..he he).

susie: hur går det för dig gumman?

Blir kvar i stan ikväll, lika bra att inte ge sig ut ensam på landsvägarna i det här vädret - åker hem till mamma och blir ompysslad istället 

Tro mig, här kan det bli fel..även med de enklaste bröden Fick något recept på brödbullar av svägerskan, även fast jag tyckte att jag följde det till punkt och pricka så blev det mordvapen snarare än bakverk. Näe, det är som gröna fingara - antingen har man det eller inte

Äntligen har det slutat snöa här så ikväll tar jag mig nog hem iaf. Sen slääääpa sig upp imorrn och ta sig igenom arbetsdagen...och sen ledig en vecka - JIPPIE!! Ska bli så skönt...och välbehövligt!