Utomkveds - Vad händer sedan? tråd 3
Tessan: låter precis som min historia, med man som "envisas" att ringa efter ambulans ;) , väl inne på gynakut så låg jag på op-bord efter en kvart, hade en liter blod i buken.
Mischa: som flera andra säger, får du ont, ÅK IN DIREKT, jag hade inte ont förrän kl 18 kvällen innan, ringde efter ambulans kl 06, då var jag i chock och de hade väldigt svårt att sätta nålar för sövning etc. Jag behandlades på Danderyd fast jag egentligen hör till KS Solna (SOS ville skicka oss till KS Huddinge!! 30 min bort).
Tjingeling77: vi fick rådet att vänta en mens, mest för att ha ett utgångsdatum när jag blev gravid igen, nu tog det tre månader och jag kände inte av snittärret alls under graviditeten.
Acinna: så gjorde jag också, jobbade tre månader efter 1 års föräldraledighet medan maken var hemma med sonen innan nr 2 skulle komma. Nu är vi båda två hemma föräldralediga fast för var sitt barn, mycket skönt nu när det är två små barn hemma.
Jag tror inte jag har känt av äl mer innan mina graviditeter sen X. Jag har däremot varit beredd på att mensen skulle vara konstig efter graviditeten och därför tog det ju lite tid innan jag fattade att jag var gravid igen, hade då blödning/bruna flytningar vid BIM/mens (oplanerad graviditet)
Nu har jag fått igång mensen igen (trots helamning) efter Iski och nu senast hade jag mellanblödning i två dar vid äl och mensvärk. Får se hur det blir sen, ska stoppa in en spiral om två veckor, 3 graviditeter varav två fullgångna på 2 och ett halvt år är tillräckligt för min kropp.
Håller tummarna för alla här inne
Gabbi88DA: Det var oxå min första graviditet som jag fick som X (35 år gammal), så alla ev symptom jag hade avfärdade jag som normala, växtvärk etc. Jag blödde ju inte heller så trodde jag var magsjuk (har IBS). Blev akut "kejsarsnitt" och bortop äl. Jag var sjukskriven en månad men hade ont ffa i två veckor, sen var det mest psyket.
Vi försökte igen efter första mensen, och blev gravida efter tre månader, och ja som Lemis berättat, så är det en helt annan karusell då, med rädslor och tidiga vul. Och det minskar inte med ytterligare graviditeter tyvärr.
Men, men nu sitter jag här med två underbara barn, födda 12 och 26 mån efter mitt X .
Sörj, gråt, läs och skriv av dig i den här tråden. Vi finns här.
Grattis NelliePop!
grattis petra. Tredje gången gillt, som sagt
Twea: Det verkar inte som om vi blir av med rädslan, därför propsar ALLA som blir gravida efter X på tidiga vul, v 5-7. Vi lever/står ut med den rädslan och nojar som tokar mellan plusset och vulet ( och skriver av oss i den här tråden), och sedan oftast fram till första KUB-ul eller RUL.
Jag hade en "konstig" mens som inte riktigt ville börja blöda ordentligt innan jag plussade med lilltjejen, var inte på kartan att jag skulle vara gravid då i min sinnesvärld, så bortförklarade det med att mensen nog var konstig efter förlossningen. Efter två veckors trötthet och liiiite illamående började jag tänka om och tog då ett test.
Hoppas, hoppas att det är en riktig graviditet för dig också, Pemberly