Utomkveds - Vad händer sedan? tråd 3

Dubbeltrubbel: jag fick rådet att vänta en riktig mens efter mitt snitt, det tog sig igen på tredje cykeln.

ewaulrica:
JAg gick/ringde till BB Stockholm Gamla Stan, deras gynmottagning, inga problem att få tid, blev inbokad för vul till v6+0 eller +1, behövde inte betala nånting, inte ens patientavgift.

Opererades 28 jan, hade sex 14 feb, hade precis slutat blöda då, men det kändes fortfarande i såret/ärret, så vi tog det väldigt lugnt.

Mika1980: MIn äggledare sprack också i v8, och det blev hela baletten med akut stor bukoperation och bortplockad äggledare. Blödde in i buken, 1,5-2L, inte ut, så hade "bara" magont, vilket jag tolkade som magsjuka eftersom jag inte hade ont på bara en sida, vilket var min sinnesbild av ett X. Hade inga symptom innan "magsjukan", men var lite hängig.

Allt detta hände 28 januari, i maj plussade jag igen, gick på tidigt vul i v6+1 och tigurr satt i livmodern som h*n skulle. Sitter nu med en krabat som rumsterar om hej vilt i magen, beräknad förlossning 23 januari-2011.

Jag inser efter att ha läst trådarna här på fl att det gått otroligt lätt och bra för mig (gravid på 2a försöket efter X), men å andra sidan behöver ni få läsa att det kan gå bra också.

Lycka till till alla er som fortfarande försöker.

Ting81: Inte för att oroa dig alltför mycket, men man behöver inte blöda ut via slidan vid ett X, jag blödde endast ut i buken då mitt X hann spräcka ägglearen (v7+nånting), MEN jag hade ordentligt ont i magen, som tarmvred, och över hela magen, inte bara på ena sidan.

Så vare sig du får ytterligare en blödning eller ökade smärtor (som sagt, behöver inte vara båda två) kontakta gyn.

Och till alla nya här; Det är hemskt vad ni har gått/går igenom, men jag har verkligen blivit hjälpt av den här tråden, inga frågor har varit "för dumma" att besvaras.

Och ja, det går att bli gravid efter ett X, sitter nu i v25 och har en livlig krabat som slår kullerbyttor i magen.

RaraS: Om du har läst mina inlägg här, så har jag berättat att jag opererades akut med stor bukoperation och blod i buken (som Mika80) och de tog bort min vänstra äggledare. Mitt sår läkte bra, men kliade som vansinnigt (som för er andra) och jag hade känselbortfall mellan ärret och naveln, men nu 9 månader senare är känseln tillbaka och jag har ett rosa streck tvärs över magen en cm ovanför bikinilinjen. Jag har dock varit noga med att inte sola ärret under sommaren då färska ärr lätt blir permanent mörkare då. Har inte gjort nån spolning av kvarvarande äggledare.

Angående graviditet så verkar jag ha lätt att bli gravid... Började försöka i slutet av november-09, plussade efter trettondan, opererades för X 28 jan-10. Började försöka igen i mars (en mens imellan), plussade i maj, så på andra försöket sisådär bägge gångerna. Var lite som en chock, speciellt första gången, då både jag och min man är 35, och jag räknade iskallt med att det skulle ta minst 9 mån, om inte år innan jag plussade...

Mika80: Jag har också ett kejsarsnittärr sen jan-10. Har för mig att ömheten var över till sen april-maj, men känselbortfallet och kliandet satt i längre, kan fortfarande känna att det kliar ibland. Nu sa iofs  "alla" (bla min mor som jobbar inom vården, fd barnmorska) att mitt ärr läkte väldigt fint.

Vad jag oroade mig för var att om jag blev gravid igen "för tidigt" så skulle ärret och musklerna innanför inte ha läkt ihop tillräckligt utan spricka upp igen. Frågade gynläkaren om det på min tilltjatade efterkontroll och hon sa att det var absolut ingen fara, det tar åtminstone tre månade innan gravidmagen börjar växa och då har alla muskler etc läkt ihop för länge sedan.

melindabjörk: Vad tråkigt det du gått igenom, hade väldigt likt dig nu i januari, med akutfärd, inre blödning, stor operation och borttagen äggledare.

Hur "lätt" det är att bli gravid igen är ju väldigt individuellt, för mig gick det som en dans, plussade i maj och är nu i v30. Jag gick på vul så fort det bara var möjligt och all personal var väldigt förstånde när jag ringde och bokade tid och berättade min historia, gick alltså på vul v6+1

Håller tummarna att det ska ta sig för er alla inne på tråden, följer den varje vecka men postar ganska sällan (så att ni inte behöver känna er avundsjuka för ofta , var likadan själv när jag nojjade som mest/bäst)

Lemis: jag är ju bukopererad som du med borttagen äggledare och vi körde på redan efter första mensen (det var faktiskt Valentin ), sen tog det sig i början av maj. MIn läkare sa att det var ok att försöka direkt efter första riktiga mens, om kroppen och psyket var redo för det... eventuella snitt skulle vara helt hopläkta innan magen började växa.

MIn kropp läkte snabbt, och jag har inte haft några direkta känningar vid lyft etc, har inte heller känt något under graviditeten.

Vet inte om jag har ägglossat från rätt eller fel sida (ja, har sett diskussionen) men vet att det finns individer tidigare i de här trådarna som blivit gravida med en borttagen äggledare OCH borttagen äggstock på andra sidan, kommer bara inte ihåg namnen.

Mitt X kom helt oväntat, hade inte berättat för min chef att jag var gravid än (v7-8), bara hintat om att "om allt går som jag vill, är jag mammaledig till jul", inte helt oväntat för en nygift 35-åring. Så när jag blev gravid igen, så berättade jag det väldigt tidigt för alla på jobbet, just för att de skulle förstå att jag skulle springa på vul och undersökningar. Alla har varit väldigt förstående och låtit mig prata om det hela när jag velat, likaså min släkt, svärsläkt och andra vänner, det kom fram att i min bekantskapskrets var det tre andra som hade råkat ut för X och de hade fått friska barn efteråt och det var ju skönt att höra.