Runt 40 och vill följas åt med att försöka få en bebis del 5

Glömde ju docksängen, med docka, sängkläder och kläder, leksakssprisen med alla virkade matvaror och alla jävla hello kittysaker.... fast vi ligger långt efter brorsan och kompisarna ändå Näeh, så tråkigt!!!!!!!Jag hade långt och platt innan barnen, dessutom gick det inte att färga för färgen rann av det bara... Numera är jag lockig och har inte sett min riktiga hårfärg på 4 år Sist var det väldigt grått så jag gissar väl på att det är gråare nu Däremot kör jag 40 år, långt, lockigt och utsläppt emellanåt, men för det mesta uppsatt. Jag får för det mesta höra att jag ser ut som Ronja Rövardotter när håret hänger...

Mamsie: Ser ut som att Hjelmska familjen intar Liseberg den 11/12...

Och jag ville alltid ha lockigt hår när jag var liten... nu har jag det och vill ha rakt igen för det finns inte ett hårspänne/klämma som klarar av mina kvantiteter av hår... Just nu håller jag på att ta mig från kopparrött (bilden här jämte) till lite mer ljusrött, den färgen var alldeles för mörk för min grisrosa hud...
Jag håller med, utväxten syns alldeles för snabbt
Jag vill ha bruna ögon... och slippa glasögonen, kanske ska göra 2 flugor på smällen?

MEN GRATTIS SÅ IN I HELSIKE!!!! *kan man inte få större bokstäver?*

Jag har inte gjort nått av det... jag gjorde trippeltest, fick bra siffror och stannade där...

Jag tog mitt digitala på bim-4 Jag skulle säga grattis att du kom så långt utan att skrika på henne!

Du är människa och ingen robot, barnen måste även få lära sig att alla människor tappar humöret och TROTS det så kan man bli vänner igen, Jag tror inte det minsta på att allting blir bäst med att vara superpedagogisk osv, jag har sett barn bli konflikträdda pga att de aldrig fått lära sig hur man angriper en konflikt samt att de inte vet hur de ska reagera.
Jag gapar på ungarna emellanåt, jag och maken har diskussioner framför dem och de ser att trots att vi är arga på varandra så blir vi vänner igen och älskar varandra ändå. Nu händer det kanske 1 gång om året men ändå
Jag har en kompis som bröt ihop på jobbet för att chefen kom med kritik till ett dåligt genomfört jobb, hon hade ingen aning om hur hon reagerade när hon fick kritik, framförallt inte burdus kritik... henens föräldrar är superduperpedagogiska, så där som man ibland önskar att man var.....

Självkänsla är skitsamma om man inte vet hur man ens reagerar på en situation... anser jag då.... Min självkänsla är stark, jag har själv jobbat fram den, men däremot så blir jag ju osäker när jag hamnar i nya situationer... men med erfarenhet så vet jag ju hur jag reagerar, men får man bara självkänsla men inte erfarenhet med i bagaget så blir vuxenlivet fullt av alldeles onödiga överraskningar.... anser jag

Den iakttagelsen har jag också gjort under 2 graviditeter... och inte sjutton lärde jag mig heller

Jag såg en siffra en gång att så många som 10-11% av alla graviditeter är tvillinggraviditeter men att bara 1-2% är tvilling även i slutet. Jag är tvillinggraviditet men är enlig efter missfall i 3:e månaden... Mamma trodde ju att hon hade fått helt missfall och blev förvånad när undersökning visade att jag var kvar...

Man ska ha 100% sysselsättning utan glapp, då kan man upprätthålla SGI... Sedan blandar många ihop SGI med det faktum att ma nskyddar sin SGI om man är föräldraledig/arbetslös utan glapp.

Jag har varit arbetslös i 5½ år och har ändå samma föräldrapeng nu som de beräknade till mig när jag fick 2:an...

Den tidne jag pluggade och jobbade medan jag var gravid med Hannes så vardet faktiskt lugnare än att gå hemma hela dagarna... När man är hemma så är det fullfart på ungarna och de är sura och griniga för att de är understimulerade... när jag jobbade så var de lagom trötta när man kom hem från jobbet och det blev mer kvalitetstid av det än vad det blir idag. Nu vill jag bara att klockan ska bli läggdags så att jag får lite lugn och ro....