Runt 40 och vill följas åt med att försöka få en bebis del 5

Jag måste fråga lite.... Jag är alltså kille och jag min blivande sambo har en situation nu.... där vi inte riktigt vet hur det står till..... Hennes mens har genom åren varit klockren plus minus någon dag, hon har ett barn med sin man som hon separarerar från nu. Det kom till via provrörsbefruktning osv.....5 år sedan. Hon är 43 år och vi har inte använt skydd då vi kännt att chansen är minimal och skulle den inträffa så är den välkommen. Dvs, inga p-piller eller något dom senaste 4 åren. Nu är hon, BIM + 8 dagar, inte så mycket gravid symptomer dock, trött framförallt. Hon är dock lugn och inte stressad i sitt liv. Vi hade extremt mycket sex kring ÄL i Februari. Nu är mensen helt borta, ingen förvarning i kroppen just nu , det är tyst som graven kring kramper och annat.  Jag vet att den kan skjutas upp ibland men det har inte hänt henne dom senaste 12 åren.Normalt får hon 2-3 dagar innan kramp osv... nu är det lugnt..... Vi planerar att testa på Måndag om mensen inte dyker upp i helgen. Vad tror ni med lite mer erfarenhet ? Är det läge att börja förbereda sig på att det kan "vara något" ? Mvh Jonas

Hej alla! Hoppas ni mår bra! Jag har just kommit hem från en veckas rehabilitering på Saltsjöbadens sjukhem. Där hade de inte trådlöst nätverk, som på Thorax. Jag kommer omöjligt kunna läsa allt vad ni har gått igenom medan jag varit borta. Så jag spanar in BIM-listan och börjar härifrån istället. Operationen gick ju bra som ni vet, men jag har haft mycket smärtor och tagit mycket morfin. Jag är sjukskriven t.o.m. 4/4. När jag kom hem vinglade jag ut i solen. Gick ett varv runt kvarteret. Lycklig pingvingång. Vad overkligt det känns. För tre månader sedan hittades fläcken på lungan och först efter operationen fick jag det goda beskedet om att förändringen var godartad (ett hamartom). Känns som jag befinner mig på ett nolläge. Inget jobb, inget barn, inte heller tumör eller svåra behandlingar och död. Ska jag nu åter sätta upp mig på BIM-listan och bearbeta min man att vi försöker med ägg-donation en gång till? Vi får se. Nu ska jag ta mig en kopp kaffe och gå igenom posten.

Får jag fråga... när ni skriver 3e försöket i era listor, vad menar ni då ? Fantastiskt rolig tråd förresten. Fylld av värme och omtanke. Inte alla forum på Familjeliv som är så positiva !!!!

Ikväll ropade jag in nästa plagg till "volten" i magen (det känns som om hon gör 10-dubbel mollbergare varje kväll nästan).www.tradera.com/Jatte-fin-RETRO-sparkdrakt-ko...Jag är inte alls retronörd

hej på er!!Hade en otroligt tung dag i fredags då vi tog farväl av Alex. Han hade så många vänner så det var många i kyrkan. Att Alma fick träffa sin bror för första och sista gången kändes bra men otroligt tungt. Nu känns det ialla fall som att man sakta men säkert kan börja njuta av vår lilla tjej och inte bara förfasa sig inför begravningen. Bonusdottern har inte orkat komma och hälsa på sin syster men fick ialla fall hålla henne en liten stund under minnes stunden. Det är ju läskigt att hålla ju....detta var ett lite egoinlägg men ville bara berätta........

önska mig lycka till.. var visst inte så bra med blå läppar så jag är skickad till förlossningen nu för undersökningar Väntar bara att gubben ska komma hem..usch blev lite orolig nu faktiskt Så här skulle de ju inte va...

Nu ska det gå att se bilderna på vårt mirakel...

Milk, vad skönt att det ändå verkar ok, syrebrist är inte att leka med!Happy, skönt att slippa fvp, härligt med bra siffror!Mammaat, vilken sötnos!Tesked, lycka till på UL, det är verkligen en milstolpe att få se något röra sig där inne!Själv sitter jag äntligen med ett positivt ÄLtest i händerna nästan en vecka senare än "normalt" Vad är det som händer? Kroppen känns inte igen alls, inget att lita på längre...Dottern har haft luftrörskatarr och varit jättesjuk, själv fick jag "bara" en jätteelak förkylning. Men nu kommer snart solen så då känns det snart bättreKram till er allihopa  Sätter på pannan till förmiddagsfikat