Mandra - Om Elsas sovschema håller än? Det har blivit ännu bättre! Natten som var såg ut så här:
Hon fick äta vid 20.30, sedan lades hon i sin säng där hon somnade efter en stunds "prat" på egen hand. Sedan sov hon (antar jag iaf, hon har då inte gjort något som väckt mig åtminstone ) till 4.30 då hon fick äta. Somnade om i sin säng, och sov tills hon blev väckt 7.30 för att vi skulle hinna med storbarnen till dagis.
Så jag klagar då verkligen inte, tänk att man kan ha det så här bra med en inte-ens-tremånaders bebis! Fast förvånad är jag inte, både Ida och Gustav har också varit riktiga sjusovare. Men jag är inte naiv nog att tro att det alltid kommer att vara så här heller, jag vet ju att det kan komma andra tider förr än man anar, minns att Gustav tog morgon kl.5 ett långt tag då han var runt halvåret. Men vi njuter så länge det varar!
Drutten - Aha, då det är riktiga tankar på en trea nu? Hoppas mensen skärper till sig! Jag kan som sagt bara rekommendera livet med tre barn, det är toppen!
Kläder, tandborstning och telefonsamtal är källor till osämja även här hemma. Fast tandborstningen går rätt bra nu förresten, men både Ida och Gustav har haft sina vägra-perioder där. Nu är största bekymret att få pratkvarnen G att hålla tyst under ett par minuter så att man får borsta, men det klarar han aldrig. Han pratar heeeeela tiden från det han kliver upp på morgonen tills han somnar om kvällen.
Nu idag fick vi bråka lite om långbyxor - det är första dagen på dagis för dem efter vårt superlånga sommarlov. Gustav har gått i kortbyxor varje dag hela sommaren och ville inte ha långbyxor, men han fick gå ut och känna på den 10-gradiga luften ett tag i bara kalsonger och sedan kände han att han kunde ta långbyxor på.
Och telefonen ja, det är precis som Mandra beskriver. Jag vandrar från rum till rum för att försöka hitta lugn att höra vad som sägs i telefonen och efter kommer barnen med leksaker i famnen och pratar med mig hela tiden.
Igår var Ida på 5årskontroll på BVC, sista besöket där någonsin! Nu skickas journalen över till skolhälsovården som tar över. Hon är nu 114 cm och väger 20,5 kg, min stora tjej! Stelkrampssprutan tog hon utan att röra sig eller säga ett pip, jätteduktig.