Har läst men hinner inte kommentera, vill bara säga att GULLUNGAR har du Mini! Och härligt att du fick pyssla om Lilly ocksa. Och Mandra, vilkan kommentar :o)
GOD JUL till er alla - imorrn ska jag halla mig härifran 
GOTT NYTT AR ALLA UNDERBARA!!!
Jag har inte alls varit inne under julen och hinner inte läsa ikapp just nu...... far ta igen det sen! Men ag hoppas ni far en härlig dag imorrn och en skön helg!
KRAM
Vilken rysare Mandra! Skönt att det inte var någon fara i alla fall. Och även om det är superjobbigt med tentan, så går det att tenta om. Jag vet, ingen kul sits, men det går.
juni, jobbigt med E! Hur känns det idag i magen hans?
Vi4, en stor KRAM till dig!
Själv är jag lite sliten efter två nätter med dålig sömn. Jag själv har svårt att somna igen (kommer periodvis), sen har Alfred vaknat en del, igår natt var inte skojjig alls! Men det brukar lösa sig efter några dagar igen.Har också tagit mig i kragen och gått till en gyekolog och gjort sånt livmodercancer-prov. Hon undersökte också brösten, allt verkar ok. Här rekommenderas man mammografi från 30 eftersom fallen av cancer hos unga ökar. Kanske tar jag och bokar in en sån i år också, 70 Euro kan det ju vara värt.... Sen har jag optiker, tandläkare och osteopath eller dyl kvar på listan att-göra.....
Idag ska vi till SKOLAN med Alfred! Han ska få komma på besök och de vill kolla om han kan vara redo för skolan nästa år ;o)
Mandra, härligt nyår! Vi hade det som alternativ också, att bara vara hemma, men bestämde oss i alla fall för att vara hos svärisarna. Också lugnt och skönt.
Mötet i skolan var bra - på det sätt att vi fick veta vad vi kan göra för att förbättra tyskan. Det konstaterades ju att A:s tyska är nästan obefintlig så det ÄR rätt beslut att börja annat dagis. Plus att han får gå i Vorschule (typ 6-års verksamhet tror jag) för att få hjälp med språket 2 em i veckan, allt för att kunna hänga med sen OM vi ändå börjar skolan här.
Min sömn, ja jag öförsöker koppla bort, andas, avslappningsövningar. Hamnar bara i en virrvarr av tankar. Men det är faktiskt redan bättre! Tack för att du tänker på mig 
Ledsen att det inte blir mer kommenterande, men nu har min nyduschade make kommit till soffan, det får prio!
Kram till dig Pyttis. Vi är ju allt för många i forumet har det visat sig, som har alkohol som sitter som en tagg i familjerelationerna. Jag har känt precis som du när det gäller mina föräldrar - pappa "låter" mamma dricka och vägrar se allvaret i det, och båda två förnekar att deras matvanor är så osunda att det är direkt farligt. Jag har ju bestämt mig för att låta det bero, jag känner att jag har gjort det jag kan för att försöka nå fram och säga vad jag känner och tror och tycker. Nu är det upp till dem. Känns jättesorgligt och tragiskt, men samtidigt som en lättnad. Just nu är det också enkelt för mig att säga, för det är rätt lugnt på den fronten. Inte alkoholfritt på något sätt, men tom julafton hade gått över förväntan enligt min syster.
Hoppas du kan hitta ro hos dig själv, med ett beslut som du kan landa i. Tror också att din mamma gör rätt, och du har rätt - det är inte din man som dricker. Det är en helt annan sits, och din mamma behöver säkert också massa stöd. Svårt för oss som är nära att ge bara, eftersom vi också är drabbade.
Juni, bra plan med syrran!
Nu måste jag göra lite nytta och äta också innan dagishämtning!
Assar, nä glass håller vem som helst vaken
Och jag håller med, ALLT blir lättare på våren..... hoppas det löser sig med komptid i den takt du behöver.
Nu ska jag snart iväg! Har en "sensuell" fotografering idag, och vi ska ha några bilder under temat Kock Har packat chilli och andra godsaker, rapporterar mer sen 
Sara, kram till dig! Vi hade lite så med Elvira. Första två dagarna gick fint, men då gjorde vi också "felet" att inte säga hej då. Hon gick ut med de andra barnen på baksidan, och eftersom det gick så bra stannade jag bara inne på dagis. Inga problem alls. Tredje dagen skulle jag så säga hej då och då blev det liv i luckan. Så hade vi ca en vecka när hon bara var ledsen, jag gick ändå men fick komma och hämta tidigt. Så sa vi att vi testar att jag är med en stund först. Usch, det blev ännu värre! Som du säger, de fattar ju att man ska gå! Så hon höll sig gnällandes vid mig och ville inget annat. Till sist sa jag att jag trodde det bara skulle bli värre så här. Jag skulle då gå till cafét på andra sidan gatan och jag bad dem också att självklart uppmärksamma och bekräfta henne, men att inte ta upp henne i knät. Med henne får det effekten att hon blir fast där och inte vågar annat. Jag gick så till cafét, och hon var helt hysterisk. Inte kul, men när jag kom tillbaka efter en timme så satt hon och åt lunch, allt hade gått jättebra. Efter 5 min hängande på pedagogens ben hade hon glatt traskat iväg och lekt, och nu ville de testa att lägga henne och sova, så jag smög ut igen. Sen dess har det bara funkat! Men jag är beredd på en sån härlig inskolning till nu när vi ska byta dagis..... 
Elvira kan verkligen få utbrott nu också, jisses! Till sist vet hon inte vad hon blivit upprörd över, hon blir totalt hysterisk. Igår kväll hade hon ett sånt, sen plötsligt vände det bara och hon kom och satte sig med oss och åt. Hur hanterar ni utbrott?
Mitt inlägg var visst också till M73 - en kram till dig med! Vi får ju se som sagt, hur vår nya inskolning går här snart......
Sen vill jag bara skicka ett GRATTIS GRATTIS och HURRA till Juni som fyller år idag!! Hade jag vetat hur man gjorde champangeglasen hade jag gjort det nu
Aha....... Skål då! 
Vi4, låter ju helt åt skogen, hur kan en handledare bete sig så? Förstår att du känt dig ledsen och frustrerad, men jag kan bara haka på Mandra och Co här - många bra råd och uppmuntrande ord. Tro på dig själv! Känner du dig tveksam och närvös under disputeringen - visa det inte, gå in med högt huvud och ursäkta dig inte för något. Tror du på dig själv, gör andra det också. KRAM!
Och en kram till Kaz också, relationskriser är något jag hoppas få vara utan, det hoppas nog alla. Kan inte säga att jag vet hur det känns och kan inte ge goda råd. Men de frågor man kan ställa sig själv som Mandra radar upp är suveräna verktyg. En kompis till mig hade sådana kval över sitt förhållande - utifrån lös det igenom hur olyckligt det hela var, hur stort behovet för en förändring eller ett avslut var. Det ville jag förståss inte kasta i ansiktet på henne, men jag försökte ställa henne frågor. Vad vill DU? Vad önskar du ur förhållandet - och kan de förändringar som ska till genomföras, så att bägge blir nöjda? etc etc. Nu är allt mer besvärligt och känslosamt när det är barn inblandade, ingen tvekan om det. Men vi är själva ansvariga för vår lycka, och är man inte lycklig måste man hitta nya vägar, tillsammans eller åtskilt. En annan väninna har just flyttat ifrån sin man, de ska skiljas. Men allt känns ok - de har försökt terapi och gett det gott om tid. Men det funkar bara inte. Nu bor de nära varandra i alla fall för att göra det så smidigt som möjligt för deras dotter. Hoppas ni hittar vägen som passar er - och att det inte suger musten ur dig. Stor kram!
Mandra, vad jobbigt med tentan! Känns som en rätt så orättvis "lösning" de hittade.....
På torsdag kommer min syster på besök, ett par veckor senare mina föräldrar + yngsta systerdottern. Den ska vi snart utnyttja svärisarnas julklapp - barnvakt + lite pengar, så tar vi en övernattning på hotell. Första ensamma morgonen tillsammans sen Elvira föddes Läääääängtar!!