30+ som fick första barnet 2006 *4*

Hej igen!

Tack Sara för den utförliga informationen, du skrev vad jag behövde veta. Jag kommer att börja med att ta föräldradagar upp till 100% i något/några år, sedan får vi se. Läste någon stans att man bara kunde skydda FP i två år, stämmer det? Är det "bara" SGI man skyddar? Men det är ju ack så viktigt med alla VAB som kommer att komma.

Assar - Ja, vi skolade in samtidigt för ett år sedan! Nu är man mera luttrad, men jag gillar inte tanken att behöva lämna Elis ganska mkt redan från början, Anton hade ju bara 15 timmar, precis lagom enligt mig...

Bröllopet är den 28/8 och tiden börjar rinna ut samtidigt som det är mkt som ska fixas. Det blir inget stort bröllop, utan bara närmsta släkten (syskon, föräldrar och gamlingar) och två kompispar var. Jag ville haft ett stort bröllop, men J vägrade om det inte blev lite mindre så till slut gav jag med mig. Jag letade fram den minsta kyrkan jag kände till och lite kul var det för J var döpt i den och J:s föräldrar gifte sig där. Efter bröllopet är det middag på en restaurang som ligger precis vid havet. Många detaljer fattas där, lite lätt stressad över det...

Tror att ni gör rätt i att anlita hantverkare, för med små barn blir man ju hela tiden avbruten...
Vi ska göra lite med huset, men just nu bor vi in oss och kanske att vi tapetserar lite senare i höst. Måste bara först fixa med pelletsbrännaren, bröllopet och en kurs som kommer att ta en del kvällar i anspråk innan oktober.

Kul Lia med jobbet!

Assar - Vad bra att Ida tröstar Gustav. Anton & Elis går på olika avdelningar, men det tycker vi bara är bra då de får något eget och i och med att Anton alltid har varit på Elis och slår/tjuvnyper honom hela tiden.

Jag har varit så lugn inför bröllopet innan, men nu när tiden börjar rinna ut och jag kommer på fler och fler grejer jag skulle vilja fixa så får jag lite panik. Tur att inga har gift sig av syskonen än så de inte har något att jämföra med! Utmaningen blir nog att underhålla 11 barn genom en 4-rätters middag...
Klänningen är ganska enkel. Jag kan lägga in någon bild på den i mitt galleri. Enda skillnaden från bilden är att bandet med pärlor som på bilden går över axlarna istället går runt axlarna så det blir mer som en rundning.

MAndra - Jag tycker att det låter som en tuff start att läsa en bok så snabbt. Bra att du är laddad!

Hej!

Tack för kommentarerna om klänningen, det är ett litet släp också som inte riktigt syns på bilderna. Inte alls en sådan klänning jag först hade tänkt mig, men det känns bra i alla fall.

Mandra - Bra att de kollar upp dig med hjärtklappningen. Jag hade mkt hjärtklappning för ett par år sedan, och det är verkligen otrevligt, och lite oroande naturligtvis. Bra att din mamma kommer och avlastar. Förstår att du blev sur på sambon. Bra att ni pratade om det i alla fall.

Min sambo gjorde inte för mycket innan när det gäller hushållsarbetet och jag var väldigt irriterad då Anton var liten. Men det har blivit mkt bättre de senaste två åren, speciellt efter att han blivit pappaledig. Det är väl snarare så att jag borde ställa in mig på att dra ett större lass nu när vi båda ska jobba.

Anton var hos tandläkaren idag igen, och det har blivit var bakom tänderna så nu ska de dras ut på måndag. Jag tycker allt synd om honom, han berättar glatt för alla att snart ska han få tänderna i en ask och han vet inte alls vad det innebär. Hoppas att han inte får men och blir rädd för att gå till tandläkaren bara.

Det är båda de övre framtänderna de ska dra ut. Jag vet inte riktigt hur det går till, men han ska få dricka någon jordgubbsdrink som bedövar och som gör honomn lite groggy. Han är inte sövd, men han kommer att ha svårt att gå efterråt. De ska inte komma ihåg något efterråt enligt tandläkaren, så det är väl bara att hoppas att det blir så då. J ska dit med honom då jag jobbar.

Wow Pyttis, 21 kg är inte dåligt! Ska du hitta "jämvikt" nu då?

Vi har också den sängen till Anton & Elis, men det är bara Elis som sover i den  (där nere)då Anton fortfarande sover i våran säng... Vi kan inte lägga dem samtidigt så då blir det att J lägger Elis därinne och jag lägger Anton hos oss.

Hej!
Nu är jag fru J!!! Tack för alla gratulationer *rörd*
Det blev en jättefin dag så vi är supernöjda! Kan faktiskt inte fatta att jag numera är gift, speciellt inte med J som aldrig skulle gifta sig. Vädret var bättre än vad som utlovats och barnen var så himla snälla. Det var 13 barn (7 under 3,5 år), och knappt ett knyst i kyrkan (förutom Anton som sjöng lite då och då...) Kvällen gick också jäätebra, vi hade med leksaker och behövde inte ens ta till dvd:n.
Lite missöden fanns med istället för mina farhågor, Elis ramlade i altlantrappan dagen innan så han såg ut som Tyson, med en jätteblåtira över ögat och kinden. Dessutom förkyld och febrig. När vi var och tog kort innan vi skulle till kyrkan lyckades fotografen backa på min brudbukett så det knakade i den... Den blev sned och vind, men vi försökte rätta till den och skrattade åt det, för vad ska man göra?..
Det var en underbar dag att få dela med sina nära och kära i alla fall!

 

Glömde ju...

Mandra - Bra att du fick EKG så snabbt, och när får du resultaten? Spännande dag på måndag!
Imponerad av att Tyra redan kan rita huvudfotingar, Anton kör mest att köra runt kritorna/pennorna i ett virrvar som är spöken...

Det gick förresten bra för Anton att dra ut tänderna. Han drack naturligtvis inte jordgubbsdrickan som skulle bedöva honom så J fick ge honom en spruta med medlet i ändtarmen. Han somnade av och var borta under hela ingreppet + någon timme efterråt. Så nu har han en stor glugg, men det ser bättre ut än innan.

Sara - Tack för informationen, du är som en uppslagsbok! Om jag förstod dig rätt beh¨åller jag min fp som den är så länge som jag fyller upp med dagar då trots att Elis är över 2 år?
Tänk att du redan ska börja jobba! Det kändes som om tvillingarna kom igår enligt mig!
Jag tyckte att det var lite jobbigt att börja jobba efter Elis, men man kommer ju in i det. Ska din sambo vara hemma med killarna nu, eller skulle de börja på dagis?

Jag skulle vilja ha en tredje, men jag tycker att A&E är så krävande så jag förstår inte hur det skulle gå till att ta hand om en till. J måste dessutom övertygas. Tror nog att vi väntar ett tag och försöker landa efter bröllopet och i huset innan det ens är att tänka på.

Mandra - Den känslan av att man inte vet hur man ska angripa uppgiften hade jag i alla år jag studerade, men det löser sig, man får bara börja nysta i en ände så brukar det rulla på!

Grattis till Julia och Ida!

Kaz - Hoppas att din och makens svacka löser sig. Det är jobbigt när man "fastnat". KRAM

Nu har jag lämnat barnen till dagis i två dagar och därefter jobbat. Det är ju nytt för mig då vi hela tiden har haft någon hemma med Elis innan. Igår gick det över förväntan och idag gick det uruselt, jag hade inget tålamod när klockan tickade och killarna inte ville samarbeta. Nåväl, nya tag i morgon!

Hej!
Det var så längesedan jag hade tid att vara här inne, men nu satte jag mig och läste de senaste sidorna och insåg vad jag saknat er! Jag har haft sjukt mycket att göra sedan i maj - först husköpet och flytten, sedan planeringen till bröllopet och nu senaste månaden har jag jobbat som en tok och dessutom läst på kvällarna till ett certifieringsprov så jag har knappt haft 5 minuter egentid, därav inget FL. Sista veckan bröt jag ihop några gånger på jobbet (och hemma) av trötthet så nu försöker jag lugna ner mig. Idag hade jag provet i alla fall så nu blir det en sak mindre. Tror dock inte att det gick så bra då jag varit "blockerad" och inte kunnat lära mig ngt det sista, men som sagt, nu får jag lite paus emellan i alla fall.

Det var allvarliga saker ni diskuterat det sista. Jobbigt Kaz att Simon känner så. Anton berättar ofta att han blir puttad av en kille på dagis, vet inte riktigt vad man ska göra, mer än att jag berättade det för en fröken på utvecklingssamtalet. Han har också berättat att han inte får vara med X och X.  Anton är alltid tillsammans med en annan kille, och det känns ju bra att han har en bra kompis, samtidigt blir de ju sårbara när de bara har "varandra". 

På Antons avdelning har de jobbat en del med hur man ska vara mot varandra, kompisskap, förhållningsregler osv. De jobbade med det under en viss tid och har "skrivit på" ett kontrakt. Låter lite vuxet, men det verkade fungera. Nu var detta innan A började där, men kan kanske vara något.

På utvecklingssamtalet berättade A:s fröken också hur de jobbade med att stärka hans självkänsla. A säger väldigt ofta att han inte kan och blir väldigt arg när han inte kan heller. De fokuserade mkt på "jag kan" istället så att han får in det tänket istället för jag kan inte. Det behöver jag ta till mig själv också...

Nu ska jag gå och lägga mig, men hoppas att jag får tid att titta in här snart igen.

Hej!
Oj, vad mycket bra ni skriver! Ni ger mig ångest över hur medvetna ni är i era handlingar och uppfostran. Vi kör lite mer på volley här. Vi kör nog tyvärr ofta på enklaste vägen här hemma. Fast jag är noga med att alltid "följa upp" så att det inte bara blir tomma ord.

Elis har nu kommit i trotsåldern. Idag hade fröknarna på dagis fått stanna inne med honom för de fick inte på han något, inte ens sockarna efter vilan. När J hämtade honom vid tre gick det inte att få på honom några kläder så han fick bära ut honom i blöjan till bilen...

FrkKanin - Har undrar hur det gått för er, hoppas verkligen att det blir ett plus och att det blir en bebis i sommar!!!

Vi4 - Känner igen mig i det du skriver om Edvin och hans skrikande. Anton var precis likadan. JAg kunde sitta med honom hysteriskt skrikande i 40 minuter, det gick inte att lugna honom. Men man kunde inte prata med honom för då blev det bara värre. Om det "tröstar" så verkar det gå över, kommer inte ihåg när det blev bättre, tror kring 2,5. Det ilskna humöret har han kvar, men det går över fortare.

Våra grannar har förlorat sin 6-åriga dotter för ca två veckor sedan. Hon var svårt handikappad sedan födslen och nu orkade hon inte mer. Det är så sorgligt. Det är svårt att veta vad man kan göra för att hjälpa dem. De har ytterligare två barn, 2-åringen brukar leka med våra barn. I lördags skulle vi ta med 2-åringen till skogen, men han blev hysterisk då han skulle lämna mamman så det gick inte. Vi får väl göra ett nytt försök.