30+ som fick första barnet 2006 *4*
glömde lägga till att jag bara ville skriva av mig, ni behöver inte lägga någon energi på mitt inlägg, jag har ju tidigare fått många bra synpunkter.
glömde lägga till att jag bara ville skriva av mig, ni behöver inte lägga någon energi på mitt inlägg, jag har ju tidigare fått många bra synpunkter.
Mandra, missade det du skrivit om Tyras vurpa, fy så läskigt! Verkar homn helt ok nu?
Kaz, vad bra att du ser att tröttheten hänger ihop med chocken och med bearbetning av den. Hoppas att ni får lite lugn och ro under helgen och att du kan få släppa oron äver din vän under helgen (dvs hoppas att hon är i goda händer). Det lät som en bra idé med lite förberedelse ett par dagar innan när du skrev det så. Tack
juni, ja det är svårt det där, det är ju lätt hänt när man sätter gränser för tex en urspårad lek att man råkar stjälpa istället för att hjälpa, men det är ju inte meningen förstås. Skönt att hon bara har ett litet märke.
Assar, vilken vecka är du i nu? Borde du inte få slippa det värsta nu iaf? Hoppas att det vänder snabbt!
Milla har inte varit hos osteopat eller kiropraktor, men vågade mig iväg till naparapat i våras med min onda rygg och höft och det var superbra tyckte jag.
Pyttis, jobbigt med sådan värk fortfarande, hoppas att du får en tid och får hjälp med det. ca 30 ggr, då bräcker ni iaf oss
Här ligger en liten tomte och sover Han är färdigklädd för morgondagens tidiga luciatåg. Han har lekt med "totta moussa" hela kvällen, så jag hoppas att den går på lätt i morgon. Jag ser fram emot morgondagen, fast jag tror att jag kommer ha nära till tårarna för jag tänker också mycket på Albin, jag har ju fått för mig att han skulle tycka om lucia så mycket (eftersom han tyckte så mycket om sånger och ljus), men han hann ju inte vara med på det. Men i morgon kommer han vara med oss
juni, det låter som trötthet och kanske är det kanske hela grejen att man som tvåbarnsförälder kan ha dåligt samvete för att man inte kan ge samma totala uppmärsamhet som när man bara har ett barn att tänka på som kommer nu?
Nja, det har gått sådär med soffsovningen, jag har helt enkelt inte bäddat därnere utan sovit däruppe som vanligt och bara "råkat" gå upp och bara "råkat" ta uppvaken. Men maken gav mig sovmrgon både lördag och söndag så det var bra.
Kaz, vilka underbart vackra barn du har! Trist att de var sjuka så de inte kunde vara med i tåget i år.
MalinKatarina, fysioterapeut är väl det som på svenska är sjukgymnast? Fast manuell terapi låter lite som det som naparapater gör, de knäcker ju inte heller (tror jag, iaf inte på mig) utan ger manuell terapi. Fast jag kan inte alls det där så jag ska nog inte ge mig in på det Det låter i af som att du ska kolla upp det, inte ra att gå med någon form av reumatism för länge, om det skulle vara det.
Här är det färdiglussat, Edvin lilla tomtenissen gick in först med stora ögon och satte sig så fint inne i ena hörnet, sedan fick han sitta i knä på en av personalen och jag var imponerad över att han satt kvar hela tiden och kikade på alla med totta moussa på huvudet. "Ila totta, ila totta moussa, ila totta toja" (Edvin är tomte, Edvin har tomtemössa, Edvin har tomtetröja). Gullunge och Albin solstråle fanns med mig och jag kände mig inte ledsen, bara närvarande och lite rörd. Skönt!
Mandra, stor stor kram till dig, Fick du tag i läkaren i dag? Har du någon du gillar? jag tänker att som du vet behöver man stanna upp och känna efter lite också, jag tänker att du kanske inte har hunnit med det på ett bra tag, du har kämpat på massor med inte minst den nya utbildningen. Det är ju som MalinKatarina skriver så fint att hjärtat ju är hjärtat, det är symptom som är extra svåra att lära sig leva med. Jag hoppas att du får bra svar på dina frågor så att du kan fortsätta att hantera det så bra som du gjort eller ännu bättre, men jag hoppas också att du kan tillåta dig att vara ledsen över att det faktiskt är väldigt jobbigt också!
Kaz, usch, stackars dig! Är barnen fortfarande sjuka också? Hoppas att du har lite avlastning iaf! Ni som ska åka snart också. Hur länge skulle ni förresten vara borta? läste just på dagis att det härjar något magsjukeaktigt där och Edvin har bara ätit frukost i dag och en bulle nu i kväll, så jag hoppas verkligen inte att vi ska få något sådant vi med.
Assar, skönt att det är lite bättre nu! Det lät verkligen urjobbigt! När det gäller just julbord skulle jag nog ändå vara lite försiktig med vissa rätter om jag inte visste att det var ett väldigt bra ställe jag var på. Jag har hört lite för mycket berättelser om julbord av kockar om hur samma mat kan stå framme typ hela dagen över både lunch och middag och sedan åka fram både en och två dagar till.
Mini, usch, ja visst är det jobbigt! Jag känner igen mig mycket just nu och fattar inte hur mitt humör kan styras så av en liten 2-åring. För mig blir det bättre när jag fått lite egen tid, det behöver inte vara så länge. Men då kan jag gå in med lite nya ögon och ta nya tag. Eller att bjuda hem några så att det händer något annat, då brukar Edvin bli på bra humör. Och så är jag ibland lite "slapp" och lägger ner strider innan jag tagit dem, dvs försöker stoppa mig innan jag sagt nej för någon principsak som eg. inte är så viktigt (tex att man inte kan ha pyjamasbyxor på dagis, men det har Edvin i dag för jag insåg att det skulle bli strid kring det och jag orkade bara inte ett till utbrott när jag skulle iväg till jobbet).
Sedan försöker jag också att ha tålamod med mig själv och försöker påminna mig om att det inte är så konstigt att jag inte alltid orkar med det (med stress, sömnbrist mm) och det är ju samma för dig, det finns ju massa anledningar till att du inte alltid orkar tackla konflikter på det sätt du vill hela tiden. Det hjälper mig lite med att inte bli så irriterad på mig själv vilket ofta spär på hekla cirkeln. För min egen del har jag också tänkt läsa "5ggr mer kärlek" i jul för nu är ju E 2 år och den sträcker sig ju från 2, med hopp om att få lite fler verktyg.
Mandra, vad skönt att höra att du hittat en strategi, hoppas att den håller i sig! Och vilken härlig jul det låter som!
Kramar till er andra, måste jobba på nu.
GOD JUL och GOTT NYTT ÅR önskar även jag till er mina fina vänner
juni, så fina barn!
Mandra, stackars maken, skönt att du får lite avlastning med barnen, och hoppas att ni klarat er från magsjukan!
Assar, ovant med så tomt hem, det lät inte så tokigt med soffan och chokladen.
Kaz, jag hoppas verkligen at ni kom i väg på er resa, har tänkt på er och funderat på om ni suttit strandade på någon flygplats med barnen
M73, bra plan att komma ut, det brukar göra susen för humöret även om det bara blir en liten sväng.
Siggan, någon slags eksem? Är de symmetriska på båda armarna? Har för mig att det kan vara någon slags svampeksem då. Blir de bättre om man smörjer?
Vi har haft en fin jul, Edvin har haft det fantastiskt roligt med sin kusin som är 6 månader yngre. De kom den 22 och åkte kvällen den 25. De lekte så fint och hade så roligt ihop och inte en enda konflikt, Edvin krånglade inte ens vid kläd och blöjbyten som han annars brukar -helt fantastiskt. Dock har han hostat (så pass att han kiknat och kräkts) flera timmar varje natt så att ALLA gästerna utom kusinen var vakna. Kusinen vaknade dock och skrek de timmar inte Edvin hostade Puh. Vi var på VC idag, men det lät ok, så vi ska avvakta.
Nu försöker jag jobba och känner mig just nu lite hoppfull igen. Ska få jobba alla dagar dessa två veckor och vilka tider jag vill. Hoppas att jag då kan komma in i det ordentligt och få lite fart. God fortsättning till er alla!
juni, det låter tufft att renovera med lite bebis och liten klåfingris, särskilt för mamman som ska försöka amma också Hoppas att ni får lite annan avledning, någon vän att besöka en stund kanske? Vi har Mollipecthemma sedan tidigare men har svårt att få i honom något, han verkligen vägrar och sprutar vi med tvång spottar och kräks han upp det. Har försökt lirka på alla tänkbara sätt, men han är lika envis med det som allt annat Läkaren idag sade lite skrattande att det var en väldigt envis lite kille vi har. Han ville inte samarbeta för 5 öre, själv tyckte jag att det gick riktigt bra eftersom han ju bara skrek i högan sky, men lätt lät sig kläs av ändå. Jag börjar nog bli luttrad
Pyttis, uj, det låter som mycket snö, kul med uteaktiviteteter! Även här är det svårt att komma åt lekplatserna, jag har lyckats pulsa i lårhög snö bärande på Edvin för att gunga. Edvin har vägrat pulka, men igår lyckades maken få honom att åka lite iaf, så nu kanske jag slipper pulsa till gungorna Ja, skönt att jobba på lite och det verkar som vanligt som att E sover bättre när han somnar när jag inte är hemma, då kommer han inte på att han kan ropa på mig på natten
Mandra, usch så oroligt, och dessutom jobbigt att behöva sitta hemma och bara vänta. Hoppas att allt gått bra nu. Om man ska försöka tänka lite positivt så tänker jag att även om det är hjärnskakning brukar det ju inte ge några men. Kram!
Pyttis, åh så härligt med längdskidor, det skulle jag med vilja ha. Det finns spår inte så långt från vårt nya hus har jag fått reda på. Men när skulle jag hinna åka? Det får bli ett annat år. Men visst brukar det bli en rätt skön träningsvärk av den typen av träning Känner du av op förresten?
juni, kanske har lilla magen kommit i otakt av något?
Milla, hoppas att det blev trevligt även fast det inte blev som du hade tänkt. Vi hade inte orkat planera så mycket och ringde på vinst och förlust några vänner som visade sig vara hemma och inte ha några planer, men de orkade inte komma över (båda heltidsarbetar och läser utöver det till psykoterapeuter), sedan ringde vi min kollega hon som sagt att de gärna vill vara barnvakt och de hade precis fått en kompis på besök som "bjudit in" sig till dem, så de tyckte att vi också kunde bjuda in oss. Det blev riktigt trevligt, men vi åkte hem vid 23 eftersom Edvin fick feber och bara grät.
Ego, nya förkylningar här, Edvin har haft 40 grader de senaste 4 nätterna, och jag har sovit några enstaka havtimmar här och där. Jag blir så orolig när han har så hög feber och får för mig att han ska kräkas och kvävas av det, så jag vill kolla honom hela tiden. Dessutom vaknar han hela tiden och vet inte vad han vill, ligga i sin säng, ligga hos oss, fram och tillbaka. Maken är dessutom jätteförkyld. Det trista är att jag hade kommit igång så bra med skrivandet precis före nyår och tänkte att nu är jag på banan igen, jag kanske klarar att skriva den här avhandlingen trots allt, och var så himla glad över det, men nu är jag helt nedslagen och det känns som att det aldrig kommer att gå vägen om det ska vara så här hela tiden. En riktig berg- och dalbana och jag är för trött för att värja mig mot alla negativa tankar. Har börjat på en blogg, tänkte att det kanske var ett bra sätt at få ordning på tankarna, men å andra sidan stjäl det ju arbetstid.