Vi som väntar vårt första barn Mars 2010 - Del 3

Alltså, bebisskratt är ju som knark. Man blir ju sjukt beroende.

Liian: Uscha. Så tramsigt att gå ner i vikt... Hoppas det ordnar sig snart. 

Vi har haft en helt fantastisk dag idag. Nästan inget gnäll what so ever, inte en tår, inget hysteriskt gråt när han skulle sova. Och det mysigaste av alls: I kväll somnade han på min mage, i soffan framför tv:en! Killen som vägrar närkontakt när han ska sova Jag veeeet att barn ska somna på samma ställe som de vaknar men det var så sjuuukt mysigt. 

Ah, shit. Jag kanske förstör hela "vem har det värst"-tävlingen. Förlåt.  

Men det är ju nästan så, i alla fall på öppna förskolan här på min gata i stan, att den som har det värst vinner. Alla mammor tittar på varandra med glåmiga ögon och säger saker i stil med "jag har inte kunnat sova en blund, äta en macka eller gå på toa sedan 1997". Hade jag nämnt att han sovit på nätterna sedan han var en månad gammal hade lynchstämning uppstått. 

Fast han är nog lite mammig ändå, men det är ju å andra sidan inte konstigt. Jag spenderar mest tid med honom, vi har våra rutiner och sätt att göra vardagens bestyr på. När ömme fadern kommer och gör på ett annat sätt blir det ju krockar, helt enkelt. 

 

Dagens gapflabbsord: "Pang!"

Dessutom har han vinkat idag! Viftar på armen när man säger hej och vinkar tillbaka! Sötnöten! 

Hehe, då vet vi vad vi har att vänta angående egenmäktigt förfarande av bestick och leksaker.

Och by the way. Som vanligt är det livsfarligt att säga högt att allt är bra, livet leker och Casper sover hela nätter De senaste två nätterna har han vaknat en gång i timmen, tappat nappen och varit ledsen. Häromnatten tyckte han att det var en jättebra idé att vara vaken mellan 02 och 04. Vi var inte riktigt lika övertygade...  

Ja, det här med påklädning har ju också blivit ett issue. Särskilt pyjamas och ytterkläder är helt hopplöst att krångla på. Han blir som en ostbåge, slänger sig bakåt och vägrar samarbeta om han är det minsta lilla trött. Kul unge att ta med ut på stan

Men å andra sidan har han börjat gosa mycket mer. Lägger sig och kan mysa i nästan en timme på min bröstkorg, utan att somna. Dessutom vinkar han åt oss (och katterna, sin spegelbild och ibland bara för att det är roligt) med hela armen, sötröven. 

Jahaja, första febern vare här! 
Har haft en eländig natt igen där han varit vaken mellan två och tre och sen vaknat flera gånger i timmen fram till klockan sex då han tyckte det var dag. Jag är helt slut...

Tyckte han kändes lite varm så jag tempade honom och han hade 38,2. Inte så farligt hög och han är ju pigg och så. Får väl pytsa i honom lite extra dricka under dagen och låta bli öppna förskolan.  För visst behöver man väl inte ge alvedon när det inte är så mycket feber? Man är ju lite ny på det här med småbarn och sjukdom...

Ja, det var väl det jag tänkte. Jag menar, de har ju feber av en anledning. Febern bekämpar ju virus och baciller så måttlig feber är ju inte farligt att ha.

Liian: Låter läskigt det där med feberkramper... Men för att ha feber märks det vääääääldigt lite på honom. Äter ordentligt, leker, skrattar och fortsätter vakna om natten. Men tack för förvarningen! Det är skönt att liksom ha det i bakhuvudet ifall det skulle hända. 

Han har ju inte haft mer än 38.2 (vad jag vet) och verkar vara ganska lite påverkad. Tänk om man själv skulle vara så obehindrad av sjukdom. Själv är man ju nästintill döende vid 37,8 grader...

Vad skönt att ni också verkar få ordning på magen. Det är många som är känsliga mot mjölk häritråden. Undrar hur vanligt det är egentligen...

Hehe, jag känner igen mig i allt ni skriver: 
Påklädningskriser, oroliga nätter, sover längre pass på dagarna (2½ timme nu vid lunch!)... Men det är sant, det händer jättemycket nu. Han kommunicerar, får mer kontroll över motoriken och blir mer och mer delaktig i sin omgivning. Lägg på en förkylning på det och inte konstigt att humöret tryter.

Han har förresten inte feber idag så det var nog bara förkylning. Skönt att det inte blev värre.  

Lite, lite bättre natt inatt, tack och lov. Däremot vaknade han vid halv fem imorse. Jag tror jag har sett ett mönster: Om han somnar en timme senare än vanligt, vaknar han en timme tidigare. Höhö, jag ska söva honom för natten vid tre på eftermiddagen och räkna kallt med att han sover till tio dagen efter