Vi som fått bebis/hade bf i September 2008 del 7

Godmorgon tjejer och småttingar, nu har vi varit osynliga ett tag igen. haft fullt upp här med lite av varje. Igår var vi dock med lilltjejen till sjukhuset för pricktest(hon går ju på nutra efter misstänkt mjölkallergi under tiden hon blev ammad) Och jodå, pricktestet gav utslag så nu är det mjölkfritt som gäller, var lite skeptisk då jag hade hört att testet inte alltid ger utslag även om dom har allergi, men läkaren sa att å andra sidan om det ger utslag så vet man att dom är riktigt känsliga så det var värt ett försök och nu vet vi ju inför det är dags med smakportioner och sånt. Lilltjejen var jättetuff när dom prickade henne på fem ställen, satt och skrattade, hmmm skulle varit Nelly det hon hade vrålat så fönstren skallrat :) Idag är det dags för vaccination av Melina och vägning av Nelly, tiden går så fort!! Får jag fråga en sak, som jag förstått är det fler än vår 1½ åring som kan få utbrott lite nu och då , typ påklädning, mamma och pappa förstår inte vad hon vill, inte sitta ivagn osv.... vilken metod använder ni för att få dom och lugna ner sig? Är ni bestämda, låter dom skrika av sig eller?? Här så gör vi så att om det är nått hon måste göra. typ klä på sig så bara gör vi det om hon inte går att få på andra tankar, har vi all tid i världen så brukar vi bara distrahera henne för att komma på andra tankar. Ha det så bra!!!

Vad tråkigt att ni har så jobbiga erfarenheten av BB och amningshysterin. Vi var tvungna att ringa in barnmorskan för att få hjälp med amningen, vad olika det kan vara. Upplevde aldrig att de pushade... Första två veckorna var tortyr däremot, Molly fick inte till det stooora greppet så jag hade rosa mjölk. Och sprängfyllda bröst. Mina två bästa inköp den perioden: bröstpump och amningsnappar. Sen var det ett helvete att vänja av henne vid napparna så den här gången ska jag försöka stå ut eller be om mer hjälp från bb. Jag är en sån som bara säger att allt är så bra så när någon frågar, så jäkla mesig.

Grattis Bay, det är bland den skönaste känslan som finns Att fixa en tenta och sedan bara kunna släppa det! Intressant det här med amningen... Jag var ju väldigt nervös för det med Edvin. Var 8 år när jag fick tvillingsyskon och jag minns så väl att mamma satt och grät under amningen och att bröstvårtorna var som stora köttsår, det satte sina spår gissar jag. Ville så gärna amma och blev så glad över att det faktiskt gick jättebra med en gång. Kanske var därför ingen av barnmorskorna på BB knappt nämnde det här med amning, så därför bad jag om att få träffa en "amnings-sköterska" sista (tredje) dagen på BB, osäker som man trots allt var. Hon var HEMSK och jag ångrade sååå att jag bett om att få träffa henne. Hon ifrågasatte Allt jag sa och gjorde och sänkte mitt självförtroende, uuusch vad hemsk hon var! Men man lär av sina misstag, nästa gång ska jag INTE be om att få träffa någon "amningsexpert": ) 

Usch, foglossning verkar verkligen inte vara någon höjdare. Hade ju turen att slippa helt med Felix men jag antar att om den här graviditeten går vägen så lär jag få det. Lite i alla fall. Jag har nämligen hört att det blir värre för varje graviditet. Men, än så länge är det bra. Jag känner mig tjock. Var tvungen att väga mig i morse för det kändes som om jag gått upp hur mycket som helst. Men det hade jag inte så det är troligtvis gaser m.m.

Tycker så synd om er med hemsk foglossning... Har hittills varit förskonad från detta helvete *peppar peppar* och det är säkert hundra gånger värre än jag kan föreställa mig dessutom. FörkenM: GRATTIS till husköpet! Det kommer säkert bli jättebra, om inte så i alla fall ett spännande projekt! I Åre är det väl dessutom väldigt investeringssäkert, ni kommer inte slänga pengarn i sjön direkt... Vi har bokat upp oss på ett superfint stadsradhus i ett nybyggt område en bit utanför stan idag. Har en vecka på oss att bestämma, men jag har rejäl ångest för inflyttning är först hösten 2011. Är i desperat behov av hjälp, vad tycker ni: 1) Köpa det nybyggda, bo kvar i vår tvåa med två barn med risk att jag blir rejält deprimerad på kuppen. Var ska Molly sova, var ska bebisen sova? Positivt: Molly får gå kvar på sitt dagis. 2) Köpa det nybyggda, och hitta ett nytt större boende under tiden (billigt, i ett område vi inte vill bo i). Minus: Molly måste byta dagis. Plus: Jag slipper bli deprimerad och tokig. Vi undviker skilsmässa... 3) Inte köpa det nybyggda utan fortsätta vårt desperata letande...

Trodde att de skulle ringa från dagis idag för vi drog en rövare och skickade dit Felix trots att han är lite förkyld men va fasiken. Var ska man dra gränsen?? Fast Sjögurka har väl tänkt använda spjälisen till nya bebisen och så får Molly en växasäng?! Det är ju faktiskt bara ett drygt år som ni får bo trångt!! Det går ju om ni vill men visst, det är ju säkert inte jättelattjolajban alla gånger När tycker ni att man ska gå ifrån spjälisen?

Såg precis på Facebook att Anais lille kille kommit nu!!! Imorse, och han var visst ganska så stor, över 4 kg. Häftigt med en tråpdbebis till!! GRATTIS Anai

Fyller år idag! Så Wille fick vara hemma från dagis, vi gick på Klapp & Klang på sångstund i kyrkan (Öppna förskolan) i förmiddags & nu sover han middag. Ikväll ska vi äta princesstårta. Sambon frågade om jag ville ha semlor eller om han skulle baka en god tårta, men jag är så sugen på princesstårta, så jag måste ha princesstårta! Jag vill egentligen föda typ nu, men det skulle inte passa så bra då sambon åker till Sthlm i helgen. Kände av en svag mensvärksliknande känsla i nedre delen av magen på ÖF men funderar om det kan bero på att jag har mina gravidjeans idag & de sitter åt ganska så bra nu... Känner av foglossning också, bebisens huvud ligger & trycker mot ibland. Dock inte hela tiden, i mellanåt känner jag inte något alls.

När Liam hade hög feber fick vi tips om att ge honom glass, sockret är mindre skadligt än febern. Samt att badda med en fuktig trasa på hans kropp. Om möjligt låta honom bada i svalt men inte kallt vatten, ska inte kännas obehagligt. Här hemma fortsätter cancer-eländet. Morfar kan de inte göra något åt, nu medicinerar de endast mot smärtan. För att göra tiden han har kvar så bekväm som möjligt. Och så har han blivit otroligt virrig, troligen demens. Så rent krasst känns det som det vore bäst för alla parter om det gick fort... Jag vet att mormor har jättejobbigt, för morfar har blivit bitter och rent elak. Pappa fick i veckan en pic-line inopererad för cellgiftsbehandlingen. Han opererades ju för två månader sedan, för ändtarmscancer. De var tvungna att plocka bort allt, samt stor del av prostatan, så pappa har nu stomipåse. I alla fall så var cancerformen han hade så pass elak så de vill behandla honom med cellgifter intravenöst i ett halvår nu efter operationen. Som om inte det räckte så började han i helgen få väldigt ont i magen, såde åkte in akut. Han är under utredning nu, men de misstänker att tarmen har lagt sig i ett veck och täpper till. Ont har han då i alla fall, trots att han knaprar morfin som godis ungefär. På grund av det magonda har nu cellgiftsbehandlingen (som skulle startats i går) skjutits upp.