mammaflickan

Äldre 22 Jan 08:31

8432 svar

ADHD-mammor rusar vidare i mot och medvind

två lingon och ett blåbär skrev 2010-01-21 21:30:56 följande:

Hej i tråden! Var ett par dagar sedan jag var här inne nu.Maken har aritbortrest hela veckan och jag har varit ensam med barnen sedan i söndags kväll.Det tar endel tid och mycket ork att vara ensam med dem, men veckan har gått över förväntan och i morgon kväll kommer maken hem igen (citatet ovan, om att ha leksaker på bestämt ställe och "fredad zon" #82)Som jag skrev så tar det tid att få det att funka (för oss tog det ca 8 månader och de glömmer fortfarande av sig ibland). Från början var det endel tjat och plock. En medtod som vi använde oss av var att gå in i leken och "leka upp oss" på övervåningen igen. Det tar en hel del tid och man måste vara fast besluten om att genomföra det, annars blir det svårt.Min dotter är oerhört glömsk, trotts att hon är 8år får vi fortfarande påminna om spolning på toaletten och handtvätt efter toabesök tex.Att prata om det vid tillfällen när barnet inte är mitt upp i leken (då är de mer mottagliga för argument om att leksakerna är på fel plats).Efter ett tag märkte barnen själva att det var skönt att inte ha all röra omkring sig och då behövde man inte tjata utan det räckte med en liten påminnelse om det började dras fram grejor.Vi har sattsat på en "förändring" åt gg. Nu håller vi på med att försöka få M att ta ansvar för sin ryggsäck, att gympakläder packas och att de plockas upp ur väskan när hon kommer hem, att läxor kommer med hem och sedan tillbaka till skolan och det är INTE lätt.Vi har fokuserat på ett mål åt gången och jobbat aktivt med det hela familjen, jag tro att det är så vi fått bra resultat. Har man förmånga bollar i luften blir det svårt att minnas allt och som förälder tycker man att man bara tjatar och så tröttnar man och det blir ingenting av någonting

Tack för svaret! Jag kom ihåg en grej nu som vi faktiskt hade som funkade ett tag, med detta att man pratar i andra stunder o kommer överens om ett "kod-ord". Min son är väldigt ordnördig, o ord som kod, larm, uppdrag osv brukar funka bra på honom i olika lägen när man vill få med honom på noterna. Men, det brukar bara hålla ett tag, o sen måste man lägga om stil. Detta med att "leka sig uppför trappen", det tar jag med mig, o ska fila fram en lösning som passar alla i vårt hem, det tycker jag lät jättebra! TACK för du kom ihåg o svara efter din ensamhelg med barnen.
Beundrar alla er mammor här inne som jobbar så bra med era barn!

mammaflickan

Äldre 22 Jan 08:39

#157

Karina09 skrev 2010-01-21 23:20:04 följande:

Lägger mig i trots att jag själv inte varit särkiljt framgångsrik på sistone... Ja, ett mål åt gången. Att tänka ut en viktig sak som men satsar allt på och att samtidigt välja att låta en del andra saker (som funkar i "vanliga" familjer) vara så länge. Det är svårare än det låter, men att välja sina strider kan vara vägen till framgång. En gång fick vi också lära oss att uppmärksamma och berömma de små framstegen och det som faktiskt funkar bra - samtidigt. Ja, faktiskt att ta i lite extra och berömma extra mycket för att bryta onda cirklar med missnöje över oönskat beteende.

Mm att det är svårare än det låter, håller jag med om, i precis allt. Tycker allt är mkt svårare än det låter i tanken, kan tycka man får så briljanta idéer ibland men så ska de funka o då får man jobba hårt ju.
Tänkte på en grej när du pratar om beröm. Min son har svårt o ta beröm, är det nån annan som känner igen det? Till exempel om man tycker att han har skrivit fint o berömmer, då river han sönder pappret. Jag känner igen det där, att jag hade också svårt med det som liten. Tyckte det lät löjligt o överdrivet, o inget o oja sig över.
Vi har löst det så att om det gäller t ex hans beteende, att vi vill berömma att han beter sig bra nånstans, så går inte det för då flippar han direkt. Så istället gör vi så att vi påpekar, Oj, va trevligt vi har, eller hur L? O så få honom uppmärksam på stämningen på nåt vis, o sen kan man ha det till avledning i ett annat läge, att om han håller på o flippa ur, säjer man Kommer du ihåg i blomsteraffären häromdan, va trevligt vi hade. Så om man har tur, går han in i den stämningen istället.
Det här lät säkert väldigt flummigt.

mammaflickan

Äldre 22 Jan 09:44

#160

Karina09 skrev 2010-01-22 09:04:34 följande:

Mammaflickan: det låter som du hittat "rätt sätt". Jag brukar ge tummen upp när han självmant gör sådant som jag annars brukar få tjata om. Uppmuntran!Twisted Sister: Nej, det låter riktigt gräsligt. Det din son säger är ju väldigt talande. Skrik och skäll på barnen är ju sårande, kränkande.

Mm, när det funkar så funkar det. Så länge man är minst jämnsides med honom ju, det är väl det som är det svåra ibland, att man får kämpa för o inte komma steget efter...
Tummen upp ja, det är jättebra det med. Vi använder det också, fast som "klartecken" eller bekräftelse till varann. Att innan han släpps in i en situation som vi har pratat om innan, ska vi visa tummen upp för o visa att vi är överens o han använder det till o visa vilken skala han känner sig. Eh, tex om han ska gå in i skolsalen, tar pappan kontakt o då visar L upp båda tummarna om han känner sig redo, o är det tvärtom visar han upp lillfingrarna. Detta har han själv hittat på, faktiskt. Oftast har han rätt, så han känner ju sig själv rätt bra i vissa lägen.

mammaflickan

Äldre 22 Jan 09:50

#161

norgesessan skrev 2010-01-22 09:10:55 följande:

Mammaflickan, Emil hade en lång period där han spårade ur när vi berömde honom...Det var en jobbig fas, det verkade ju som att han inte var van med beröm...Han har alltid fått beröm..Som tur är gick det över, och nu ser man hur han växer när han får beröm..Han blir så glad och nöjd med sig själv.

Va härligt o höra, att han tar till sig berömmet nu! Det är ju det man vill se, att de växer o tar emot det! Så glad jag blir o höra för er o er sons skull. Hoppas det kommer även för min pojke då. Vi har ju alltid också berömt, så det är inte det att han inte är van. Det är som om han inte tycker det han presterar är nåt värt o berömma, liksom, o det är ju det som gör en så lessen.

mammaflickan

Äldre 22 Jan 14:04

#164

TwistedSister skrev 2010-01-22 12:36:32 följande:

Mammaflickan: Nä nu började jag skratta, uppdrag ja kör vi också med. Då blir I jätteseriös som värsta agenten. Det är enda gången som det funkar att ha med honom i affären också om man skriver en topphemlig inköpslista och sen ska vi ut på hemligt uppdrag och samla ihop alla de där grejerna, men det får inte gå en halv sekund mellan att han kommer med en grej tills man skickar honom att hämta nästa för då hinner han spåra ur, och glömmer man ta det i rätt ordning och redan har råkat gå förbi nåt man skulle ha så är det bara att glömma att gå tillbaka i affären för då blir det också kaos å han springer iväg. Hur man ska få honom att stå och vänta i kön sen när man ska betala har jag ännu inte lyckats klura ut. Ang den här läraren så ska jag höra mig för med elevassistenten och se hur hon upplever det, om jag kanske berättar att I har klagat på att det skriks.

Haha jaavisst, det är så här med! Va skönt, o känna igen saker hos andra, är första gång jag gör det, här i tråden, va beträffar min pojk.
Ordvalet låter ju som en liten detalj men oj va det kan spela roll i vår tillvaro här.
Han hittar på egna ord med för att det ska låta ännu viktigare. Ipsprolerings femman är ett av dom haha. Det betyder att använda schampo när man tvättar håret.
Specialist på ljudeffekter har han också alltid varit, allt han gör har en egen ljudeffekt.
Ja, jag skulle nog också pratat med elevassistenten. Man har rätt o prata om såna känslor man får angående personaler på skolan. Jag såg i nåt inlägg ovan om rädslan att rektorn skulle vara (oneutral)(ordknas?), men det ska den inte vara. Det är ju inte ni mot dom, det ska det aldrig vara på skolan. Vi jobbar tillsammans med våra barn, föräldrar o personal ska samarbeta. Jag snöar visst iväg här o får inte fram va jag vill ha sagt, men du kanske ändå fattar va jag menar på ett ungefär. Börja med att prata med assistenten tycker jag låter som en bra idé.

mammaflickan

Äldre 22 Jan 14:07

#165

pcalma skrev 2010-01-22 13:30:09 följande:

Ang affärer: Mina barn fixar inte att åka handla. Vi har tränat M nu som är 5,5 år i mer än ett år o nu funkar det 9 av 10 ggr, men svettigt är det!! Vi gör så här:Hon har ett laminerat schema med kardborrar på som jag gjort. Där får hon en vbild på ostbågar, en på kinderägg o en på lösgodis. efter det så är det bild på kassan o efter den en gul bild!Hon tar en liten vagn o kör med o jag uppmanar henne att hålla koll på listan o uppmärksamheten på att vi ska ostbågar! När vi är där o hon lagt påsen i vagnen ger hon mig bilden o vi går mot nästa mål! Efter kinderäggen likadant o efter lösgodiset oxå. Sen går vi till kassan o där får hon den gula bilden att hålla i handen. Gula bilden betyder VÄNTA o bara att ha något att göra som att hålla den i handen o påminnas hjälper henne oerhört!När vi betalat så går vi mot bilen o åker hem o hemma får hon sin belöning, godiset!!!Hon handlar samma saker varje lördag o vi åker alltid upp direkt efter frukosten. Då är det lite folk o den rutiner passar bra!!Lillebror på 3,5 år får vänta ett år till innan vi provar. Kaos med honom ännu. De äldre syskonen får upp med maken eller mig efter att jag eller maken handlat med matilda. Hon klarar inte av det lika bra om syskonen är med o distraherar o man måste ge henne 150% fokus oxå.

Å, vilket bra system ni har jobbat fram! Beröm till både dig o din flicka!

mammaflickan

Äldre 26 Jan 17:25

#221

Petrah skrev 2010-01-26 16:10:35 följande:

Tack för era svar ang instängdhet. Jag dt känns som man inte har nått liv ibland. man går mellan jobbet o hemmet för han ska ha rutiner. men helgerna är ändå värst. Han sliter sig inte 1 sekund från Tv eller datan. allt måste vara inrutat. jag är orolig när vi ska flytta, han får gå kvar i skolan men hur ska han få kompisar då???????????????????????????????vi kan ju inte pendla 2 mil för han ska leka med dom 2 han har här. och dom killarna har ju oxå mycket simskola,scouter o idrott dom går på. usch, jag är så rädd att han blir isolerad

Men om han inte passar för o ha aktiviteter så kan det kanske räcka med kompisar under skoltiden ett tag till? Jag va också sådär oroad när vi flyttade hit, o tänkte på kompisgrejen. Men som det är nu så orkar inte min son umgås mer än i skolan, det tar för mkt på honom om det kommer över ett grannbarn o leker på em, så är han helt körd nästa dag. Kompisar kommer när han behöver dom, tror du inte det? Eller känner han sig ensam o vill ha kompisar menar du`?

mammaflickan

Äldre 28 Jan 13:17

#259

TwistedSister
Va skönt att höra det verkar se lite ljusare ut idag efter du pratat med bup. Har tänkt på er mycket de här dagarna, får som en klump i halsen. Men det verkar ju ljusna nu då framöver, massa med pepp till dig nu o din lille son.

Min son tål inte heller "befallande tonart". Det blir tvärtomeffekt o lite till, inte bara på mornar utan dygnet runt. Han är väldigt känslig för ordval o tonfall, det gäller om man vill att det ska funka, att man hela tiden håller sig medveten om hur o vad man tilltalar honom med.
På mornarna här, har vi faktiskt bolibompa som slags tidsmätning. Det har funkat sen han började i höstas. De brukar ha samma serie ett tag i rad, o blir lagom när de byter att vi också behöver omväxling. Att tex, som nu, när Fåret Shaun börjar spela slutlåten, ska barnen stå i hallen med ytterkläder på, då hinner de i tid.
De får äta frukost i tvrummet, lagom mörkt o mysigt, enda som funkar för o få i dom nåt, o han måste ha nåt i magen innan han åker annars går det inte bra.
Sen pratar vi ganska lågmält om mornarna, o lite fåordigt. Inget planerat, bara är såna, men tror det gör sitt till på att stämningen inte blir så jobbig.

mammaflickan

Äldre 28 Jan 22:44

#268

TwistedSister skrev 2010-01-28 21:32:36 följande:

Ja det är en bra idé kanske att ringa henne. För jag ska komma tillsammans med I den nionde så jag kommer ju inte kunna berätta så mycket för vill ju inte han ska höra allt det blir ju liksom bara det negativa man tar upp när man pratar med psykologen och inte så kul för honom att höra massa sånt. Så det tänkte jag faktiskt på att hur ska jag göra då för att få fram hur orolig jag är. Och nej han går inte i sexårs han går i ettan så det är skolarbete och sånt han halkar efter i nu också vilket stressar mig lite. Jag halkade också efter redan i ettan och jag klarade aldrig på hela min skolgång att komma ikapp igen, det blir lite psykologioskt jobbigt också att det skiter sig precis i början. Som ett osynligt hinder sen för man tror man inte kan.norgesessan: Jag tänkte tanken men avfärdade den. För att ändå någonstans jag är ju glad att han faktiskt kan klockan så bra som han kan, och jag vill att han ska träna sin tidsuppfattning och förstå att börjar jag inte äta förrän klockan åtta så hinner jag inte. Så småningom går det kanske in, tänker jag. Då känns det fel att lura honom med tiden det blir så kortsiktigt känns det som. Däremot tror jag på att vi sätter oss och gör ett schema med bilder och klockslag och kanske ett kort som han kan få som påminnelse att just nu gäller det här. Men vi får ta en bra dag snart när vi har tid att sätta oss och diskutera detta med att få ordning på morgnarna och lägga fram idén. Scheman verkar han gilla i alla fall, det är roligt för om jag säger nåt till honom så säger han nä du bestämmer inte över mig. Men om jag skriver ett schema och hänvisar till att jo men det står på schemat, då säger han bara jaha och godtar det direkt, nästan jämt. Det skrivna ordet verkar vara lag. Det kan man inte ifrågasätta hur som helst. Mammaflickan: Testade med bolibompa häromdagen när I redan var uppe och satt framför teven då jag vaknade. Men funkar inte för då måste vi gå mitt i det där programmet om Ubbe ubåt eller vad det heter. Och då finns det de som tycker det är viktigt att se färdigt. Annars åt han bra framför teven men det är så svårt att slita honom därifrån sen.

Ja, det är klart. Det krävs ju att deras byte är samtidigt som man måste gå. Jag såg att jag hade skrivit lite fel däruppe också, det är när de börjar spela slutlåten som de måste gå ut i hallen o ta på ytterkläder, inte stå där alltså, för då hade de ju också behövt gå ifrån o de är likadant här att det går ju inte. Men här har vi haft turen att de byter alltid vid den tiden de behöver gå.

mammaflickan

Äldre 30 Jan 14:04

#276

tja...en liten del av min vardag:

ADHD-mammor rusar vidare i mot och medvind

INNEHÅLL