ADHD-mammor rusar vidare i mot och medvind

Ja men det där med att skolan bär ansvaret, visst för det tar de så gärna eller? Jag känner mig så besviken på denna evk jag har verkligen frsökt vara förberedd och jag har pratat med läraren flera gånger hur det går så att veta vad det är för svårigheter vi ska ta upp på evk'n och hon har bara sagt att han har svårt att lyssna och att sitta still. Och det vet jag ju sen länge att han har de problemen så det har jag ju räknat med. Sen sitter de här på evk och berättar plötsligt hemska historier om hans uppförande och våldsamma utbrott att han inte gör något skolarbete öht etc. Jag träffar ju läraren varje dag när jag hämtar och lämnar och tom frågar hela tiden hur det går, att hon inte kunde kläckt ur sig det tidigare så kunde jag vart förberedd på vad det är vi snackar om. Och våldsamma utbrott och slag mot personalen, ja det förväntar jag mig ju ett telefonsamtal om samma dag det händer. Varför sitta å hålla inne med sån information? NU kan jag ju se att det är för mycket begärt att han ska klara att göra något arbete i det klassrummet, de får väl i så fall gå med honom till ett annat rum, utan leksaker å gap å skrik, när de ska göra uppgifter. Men igår fick jag inte sagt mycket. Å kuratorn som satt där å aldrig ens har träffat min son började med att ja det är nog att ni har flyttat för mycket ( 2 ggr i hans liv) eller att han har haft jobbigt med för mycket utredningar (audionom en gång när han var 2, psykolog träffat två ggr när han var 4 och logoped utredning) och att det är därför han har aggressiva utbrott. Aldrig har jag vart med om att man från skolans håll tänker så här: Hur ser det ut i klassrummet? I vilken miljö är det vi försöker få honom att fungera? Finns det något vi kan göra för att förbättra förhållandena i klassrummet för honom så att han kan fungera bättre där? Nä de tänker alltid bara att det måste vara något som hänt utanför skolan som gör att han inte fungerar i skolan. Hela sexårsverksamheten skyllde de ju på att det var för att han hade fått syskon. Man kan alltid hitta något att skylla på om man vill det, men hur ska det förklara problemen som han haft hela sitt liv, eller är det alltid olika orsaker som framkallar samma problem om och om igen. Nä nu är jag arg istället, fast det käns mycket bättre än att vara ledsen och uppgiven. Ska titta på sidan du länkade till nu. Tack så jättemycket! För länken och för att du lyssnar (eller läser) =)