Allergitråden

Tentan avklarad, men hur det har gått är en helt annan sak. Men tentan är som den varit tidigare också, så om de senaste två tentorna har varit rejält omdiskuterade så lär det knappast bli bättre den här gången.
Det är lite intressant när man står 5 st och diskuterar efteråt och man har uppfattat en fråga på 5 helt olika sätt om vad det är som de vill ha svar på och därmed gett 5 totalt olika svar på. Ungefär så var det med nästan alla frågorna på tentan.

Och när de frågar efter sådant som inte ens står omnämnt på något sätt i den bok som är angedd som kursbok och som inte heller har nämnts ens i en halv bisats på nån av föreläsningarna och som är på en helt annan (överkurs-)nivå mot allt annat.

Sen kan man fundera på hur de kommer att poängsätta vid rättningen - räknade efter att för att få med alla delar i en definition i en delfråga så är det 12 olika saker som ska redogöras för om man ska få med allt - och ett helt korrekt svar är värt 1 poäng. Hur poängsätter de då om ngn har fått med 11 av sakerna eller 6 av sakerna - hur skiljer sig poängsättningen då är ju en fundering som man också kan ha. Som sagt det lär bli liv om såväl utformningen av tentafrågorna som om rättningen.

Snutten, (eller någon annan), kan du hjälpa mig med att redogöra för vad metabolism genom sulfatkonjugering innebär - alltså hur sker själva metabolismen när ett läkemedel metaboliseras genom sulfatkonjugering?

Vad bra att det inte är vi här hemma som vi inte har nån aning om det.

Det du räknar upp är typ det vi också har läst om, men sen kommer det frågor liknande den jag frågade om på själva tentan.

Själva kursen är på 30 hp, dvs hela kursen är hela terminens jobb, men sen är det lite olika delpoäng som är fördelade på olika moment efter hand, typ 3,5 hp för VFU, 4,5 + 5 hp för medicinsk teknik och examination för det, 4 hp för basgrupp, 3+3 hp för olika andra obligatoriska moment, och sen kvarstår 7 hp som är fördelade mellan terminsexamination och farmakologiexaminationen, så farmakologin motsvarar ca 2-3 hp av den totala terminspoängen.

Föreslå att att de fixar med ett lager med matlådor som finns färdiga i frysen till henne, som de bara kan ta fram och värma om det är så att hon behöver gå nån dag när hon annars skulle varit ledig om det är ett sånt stort problem som enbart beror på maten, om de nu inte med en veckas varsel kan ordna mat till henne?

Det finns en anledning till att jag enbart håller till på tre ställen på FL - allergi, mat & bak och studerande.

ELI:
Ang din teori/fundering om dålig syresättning i blodet vs dålig syresättning av tarmarna och att det skulle vara orsak till "allergiproblemen" så vill jag börja med att säga ett ordentligt nja-nej till det.

Att han blir blå i samband med måltider är gissar jag kan bero på en allmänt dålig syresättning av kroppen. I normalfallet märks kanske inte så mycket, men i samband med måltider/när det kommer mat i magsäcken så styrs ju cirkulationen om så att blodflödet ökar ju i bukaorta som förser matspjälkningskanalen med syrerikt blod och även leverarären eftersom det behövs ett ökat blodflöde för att magsäckens peristaltik ska klara av att "knåda" maten och för att näringsämnen ska kunna tas upp från tarmarna och transporteras ut i kroppen. Eftersom blodflödet omfördelas så att det ökar kring matspjälkningskanalen så minskar det i andra delar av kroppen och därav att det syns på läppar och naglar, då det är de första ställen som tecken på dålig syresättning syns.

Sen vad den dåliga syresättningen beror på är betydligt svårare att spekulera kring eftersom det kan vara så många saker som ger dålig saturation - svårigheter för hjärtat att pumpa ut blod med tillräcklig minutvolym, dåligt med syretransporterande hemoglobin i blodet eller svårigheter för blodet att syresätta sig i lungorna tex.

Hur har han haft det med viktuppgång/tillväxt sedan han föddes? Har han gått upp långsamt i vikt eller har han följt sina kurvor hyfsat?

Hur är det med magen och diarré nu när han är utan både mjölk och soja?

Jag skulle i varje fall inte låta det gå så lång tid som ca 10 månader innan jag kollade upp och krävde att få kolla upp ordentligt om det var så att mitt barn blev blått om läpparna varje gång det åt någonting.

(Kan du inte låna en saturationsmätare från jobbet mellan två arbetspass? Eller om du tar med honom till jobbet och tar en saturation där (gärna mellan måltid och i samband med måltid) och kanske även "snylta" en kuvett och tar ett kapillärt hb på honom för att se hur det ligger till - lite beroende på vad du arbetar på för avdelning/mottagning förstås.  Även ett blodtryck skulle ju vara intressant att se hur det ligger.)

Det enda kopplingen dålig syresättning och magont som jag kan komma på är väl om det skulle bli så dålig syresättning att musklerna i tarmväggarna krampar pga dålig syretillförsel så att det bildas mjölksyra i de muskelcellerna. Men då borde det väl rimligtvis synas betydligt tydligare tecken på allmänt dålig syresättning innan det går så långt som att musklerna i tarmväggarna skulle krampa antar jag.

Slemmig/rosslig (pga slem?) i luftvägar och diarré, magont ger ju även lite funderingar åt CF-hållet även om det är betydligt mer ovanligt. Att det är slemmigt i luftvägar och därför svårare att syresätta och att diarré även kan bero på ökad slembildning i magtarmkanalen och nedsatt förmåga att bryta ner och ta upp fett. Det kan ju ge rätt många olika symtom - en del har bara ett fåtal/enskilda relativt lindriga separata symtom och andra flera och svårare symtom och med stor individuell variation. Det enda egentligen gemensamma för alla är att de har extra salt svett.
Det som inte stämmer in på det är väl att han inte haft svårt att gå upp i vikt.
En vild tanke som flög genom skallen om man ska fundera kring annat än allergi eller hjärta.

Fast nu var det inte ur allergisynpunkt som vi funderade/spekulerade kring vikten, utan i relation till ev allvarligare diagnos typ CF där dålig viktökning brukar vara det första/tydligaste symtomet i kombination med en del andra som ELIs son faktiskt uppvisar.

Ni som bor i Göteborgstrakten kanske kan ge lite utförligare info:
www.familjeliv.se/Forum-3-318/m51097033.html

Om man vill ha så rena salvor som möjligt så är Hydrokortison SALVA den receptfria kortisonsalva/kräm som innehåller minst saker. Skillnaden mellan salva och kräm är konsistensen - salvan är fetare och lite mer tjockflytande

Innehåll utöver hyrdokortison 10 mg - hjälpämnen i de olika salvorna:

Hydrokortison - SALVA:
Lättflytande paraffin, vitt vaselin

Hydrokortison - kräm
Nipastat (konserveringsmedel), cetomakrogol 1000, cetostearylalkohol, lättflytande paraffin, vitt vaselin, citronsyra, natriumcitrat, renat vatten

Hyderm - kräm:
vitt vaselin, hydrerad rapsolja, isopropylisostearat, myristylmyristat, glycerolmonostearat, cetostearylalkohol, makrogolstearat 100, vattenfri citronsyra, natriumcitrat, butylenglykol och renat vatten.

Mildison - kräm:
Cetostearylalkohol, makrogol 25 cetostearyleter, lättflytande paraffin, vitt vaselin, metylparahydroxibensoat (E218), vattenfritt natriumcitrat, vattenfri citronsyra, renat vatten.

Uniderm - kräm:
klorkresol, cetomakrogol 1000, cetostearylalkohol, vaselin, flytande paraffin, citronsyra vattenfri, natriumcitrat, natriumhydroxid och renat vatten.

Du ska nog inte räkna med att bm/andra ssk på avd etc har ngn koll på ursprunget till framställningen av glukosen om du frågar dem om det. Möjligtvis att du får till svar att "det är bara socker". *fördomsfull, nej vadå*

Bästa sättet att få reda på något säkert är nog att vända sig till Apoteket direkt eftersom det är väl apotekstillverkat. www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp&DocTypeID=3

Men rent generellt så är det ju betydligt strängare renhetskrav på kontamination när det handlar om läkemedelsingredienser än när det handlar om livsmedel.
Jag har svårt att tro att det inte skulle fungera med sån ren läkemedelsglukoslösning, i så fall så lär du knappast kunna få dropp (med glukos i) heller om det nån gång skulle behövas.

Men som Snutten skrev, om värdena ligger bra så känns det kanske lite onödigt. På många ställen verkar det som att det har börjat gå på rutin att man gör glukosbelastning "bara för sakens skull", utan att reflektera över om det faktiskt finns några indikationer som gör att det är befogat. Vore väl en annan sak om det vanliga blodsockret visade höga värden. Det beror väl lite på hur orolig du är - och vilken oro som är störst: att du skulle ha graviditetsdiabets trots att blodsockret ligger bra eller oron över risken att reagera på glukoslösningen (villket jag ändå tror är väldigt liten). Vården är ju faktiskt frivillig i de allra flesta fallen och man har rätt att tacka nej till och avstå från erbjudna undersökningar.