Vi som bor i Malmö och är gravida eller planerar barn - del 4
Obs. Det var bara en dröm. Ingen mens än, alltså..
Inlägg från: claire
|
-
-
Ingen aning. Haft lite värk i magen. Lite svag illamående innan jag ätit, helt utmattad, men så är jag ju också lite krasslig...mojutten skrev 2010-02-04 11:19:04 följande:Värst vad ni drömmer om tråden! Tur att din dröm inte var sann, Claire. Har du några tecken som tyder på det ena eller det andra?Puchiko, var har du tagit vägen? Är du ok?
-
KRAMAR till dig, Puchiko! Förhoppningsvis kommer det från och med nu bara att gå uppåt!! Du gör rätt som fösöker fokusera på annat! Du klarar det!!
Ingen mens ännu här, men ni minns kanske att den förra månaden var 5 dagar sen.. sååå jag drar absolut inga slutsatser förrän den tiden har gått. Faktiskt så vågar jag inte det. Min mens kan komma när som helst.
Och apropå när man vill berätta eller inte så känner man nog detdär rätt bra. Å ena sidan kan det vara skönt att de närmaste vet ifall det nu händer nåt, å andra sidan kan det vara skönt att ha det för sig själv.. Jag ångrar iaf inte att vi berättade för de närmaste FASTÄN det slutade i mf...och nästa gång har jag ingen aning om vad jag kommer att göra eller känna... -
Jag ryser. Det var fint skrivet! (jag tar till mig lite också, om jag får!SailorGirl skrev 2010-02-04 21:38:48 följande:Puchiko! Jag vet en tjej som blev med barn på första försöket och bara hade en halv äggstock! Jag har en släkting som opererades massor med gånger för sammanväxningar och cystor, men hon fick barn ändå. Dessutom borde det ha hänt en hel del inom sjukvården sedan din mamma fick dig, så chanserna är kanske lite bättre för dig, även om du ärvt åkomman.ÄL eller mens på gång nu äntligen iom det onda? Håller tummar för att allt är bra! Kanske är kroppen lite förvirrad nu när du jobbar med maten och motionen, kanske är det anemi. Det ena ska redas ut och det är jättebra! Det är bara 11 dagar kvar tills dess och på den tiden kan det hända mycket.Det är svårt att inte ta ut 100 sorger i förskott, men försök att inte göra det. Man spinner så lätt vidare och lägger den ena på den andra och sen ligger man plötsligt och stirrar upp i taket och vill dö. Man får göra lite tankeövningar och försöka komma på saker som är bra när de onda tankarna kommer. (Min chef, t.ex. gör livet surt för mig, men mina kolleger är fantastiska. Jag är inte i den formen jag skulle vilja vara, men jag jobbar på det. Solen är knapt uppe om dagarna och det är halt och jävligt, men snön gör iaf världen lite ljusare).Din tur kommer, snäckan!
)
-
Mensen kom nu. Och det gjorde faktiskt ingenting alls!
-
Hej allihop.
Jag och min pojkvän har pratat mycket och länge både idag och igår, och vi kommer att ta en paus ifrån familjetankarna och därmed också från bebisverkstaden. Främst eftersom framtiden är ganska oviss med jobb och så, men också för att han kommit på lite andra tankar. Han har världens möjlighet att göra vad han vill med höstterminen, och kommer förmodligen försöka ta sig utomlands. Vad som händer med mig vet jag inte, men VI kommer förhoppningsvis att fixa det. Min pojkvän har (till skillnad från mig) aldrig gjort någon "sån" grej, och är redo att göra det nu. Själv.
Därför kommer bebisplaner i allra sista hand just nu. Jag är mycket ledsen och har gråtit i 2 dagar nu.. bebisar i all ära, men jag hatar att vi (jag och min pojkvän) hela tiden går i ofas. Jag var precis där han är nu för några år sen. Jag var nog blind som inte tänkte på att han skulle hamna där. Men det gjorde han, och det är jag delvis överlycklig för. Tillslut kommer vi att finna trygghet i varandra och häret och nuet. Och få oss en liten mini.
Jag kommer att titta in här då och då, men vet inteom jag ser någon större mening i att delta så aktivt i tråden längre. Givetvis är jag nyfiken på hur det kommer att gå fr er alla. Just nu vet jag iallafall ingenting.
Tack för allt såhär långt! KRAMAR på er! -
Ni är underbara. Inget är spikat ännu med VAD som kommer hända, men tills dess är det ingen bra ide at försöka baka en beis. Ni är kloka, och jag vet och förstår att allt kommer att ordna sig och att vi kommer att komma ur detta som starkare individer, båda två. Men ja, det gör ont. Fast främst tror jag för att jag är frustrerad för att ingenting kan planeras. Inte känslor, inte jobb, inte bebisar. Och inte heller kan man kontrollera sin lagkamrats val. Men det bästa är att vi är just det, lagkamrater. Och i vårt lag får man göra vad man vill bara man mår bra av det. Vi stöttar alltid varandra.
Jag kommer att titta in här. Jag känner så nu iallafall. Blir svårt att sluta
KRAM -
Åh SailorGirl!!!!! GRATTIS!!!!! Jag blev VÄLDIGT glad över att se nyheten! Efter 8 långa månader var det dags!! Samtidigt är jag VÄLDIGT avundsjuk. Men det hör ju till:)
-
Hej allihop! Kikar in och ser hur det är med er!
Men mig är det helt okej. Lite jobbigt, lite tråkigt och lite spännande. Tråkigt att vi inte längre planerar bebis, jobbigt att andra får pluss till höger och vänster (2 nya i min omgivning som är gravida) och också spännande att jag snart får reda om detdär jobbet jag sökt, plus att jag inte har någon aning om vad hösten har i sitt sköte ( ).
Livet rullar på och jag har massvis att plugga tills mitt PM ska vara inne nästa måndag.. *suck*.
Nåväl, ville bara göra er uppmärksamma på att jag tittar till er.
Mojutten, Gullan och Puchico: Jag håller mina tummar och tår på att ni snart plussar. Vem vet, någon kanske synkar med mig sen när det är dags igen??
Ska jag förresten ta bort mig från BIM-listan? Eller stå kvar lite till?
KRAM på er! -
Mojutten: GRATTIS, HIMLA MYCKET GRATTIS TILL PLUSSET!! Du är gravid, och väntar barn, inte missfall!! Allt kommer att gå super!!!
Vilken lyckotråd, det måste jag säga!