Väntar nr2, någon mer som är nervös andra gången? Forts.

Liley, grrrr vad arg jag blir när jag läser det du skriver! Förstår att du är upprörd!! Det är så jobbigt när man själv måste se till att man får rätt vård! Men det är väl lika bra att du påminner dem igen om att du ska ha antibiotika nu. Kanske kan vara bra att se till att din BM på MVC skriver ner det i din journal och att du hänvisar till den i ditt förlossningsbrev? Hoppas att förlossningen går bättre den här gången.

Funderade kring det där om förlossningen gick så fort just pga Jonathan var prematur. Kan tänka mig att kryst-delen gick snabbare eftersom han var mindre. Och latensfasen hade jag ju inte ens (jag var ju redan 3 cm öppen när värkarna började). Men att jag öppnade mig så fort från 3 till fullt öppen på 2 timmar borde ju inte påverkats av att det var tidigt? Snarare tänker jag att det kan ha påverkats av att jag redan hade haft vattenavgång - hört att värkarna blir kraftigare då. Om vattnet går först senare i förlossningsskedet nästa gång, så kanske värkarna är lite mildare och därmed mindre "effektiva"?

Var ju 1 cm öppen, med mjuk och centrerad något förkortad tapp redan i v 29 den här graviditeten. Och med tanke på att jag har så mkt sd skulle jag inte bli jätte förvånad om det visade sig att jag även den här gången "smygöppnar" mig lite mer innan värkarna sätter igång på riktigt.

Ska bli jätte spännande att se!

Sov gott tjejer!

Hej Liley, usch, vad jag blir upprörd när jag läser det du skriver!!! Att den BM kan fortsätta jobba som BM är otroligt! Hade kanske varit lättare om din man varit med. Jag kände själv under förlossningen att jag inte hade kraft eller möjlighet att föra någon talan, utan allt fick min man sköta. Så jag förstår att det måste varit extra tungt för dig att över huvudtaget få fram det du vill säga under pågående värkarbete och sen till råga på allt inte bli trodd på!!

Men jag vet hur det känns att inte bli trodd på. Det är hemskt! (Dock inte under min förlossning men innan när jag låg inlagd och läkaren inte trodde på mig när jag sa att slemproppen lossnat och jag var rädd att förlossningen låg nära. Hon skrev ut mig från sjukhuset med orden "det är inget fel på din tapp" - då var den bara 1 cm och jag var öppen 1 cm. Hon sa t o m att jag inte hade några restriktioner (då i v 30+6) och ifrågasatte den dr som gett mig dem. Jag åkte hem och några timmar senare gick vattnet...)

Du har aldrig funderat på att anmäla? Jag tror att sjukvården kan lära sig mkt genom anmälningar och alla får ta del av dem och lära sig bli bättre!!! Men jag förstår om du känner att du bara vill gå vidare och lämna det bakom dig. Har du berättat för BM om dina tidigare erfarenheter, eller skrivit ner dem i ditt förlossningsbrev? Kan vara bra så att sjukvården skäms lite och ser till att göra det rätt den här gången!

Det tar ca en timme att korstesta blod (vilket man måste göra om man vill undvika en allergisk reaktion). Då du fick en allergisk reaktion, kan de med andra ord inte ha hunnit korstesta blodet och icke-korstestat blod ger man bara om det är super akut!! Alltså tolkar jag det som att det i ditt fall var verkligen ur-akut! Den patientgrupp idag som löper störst risk att dö pga av blödning är just kvinnor efter en förlossning, eftersom blödningar i livmodern är så svåra att stoppa. Ibland är enda sättet att förhindra en förblödning helt enkelt att operera bort hela livmodern. Inte så kul om man planerar fler barn.

Därför anser jag att BM VERKLIGEN borde vara nogranna med utkrystningen av moderkakan och nogranna med att undersöka att hela är ute och att man inte fortsätter blöda. Mitt i all "otur" du hade så tycker jag ändå att du hade en enorm tur som kom därifrån med både livet och livmodern i behåll! Jag förstår verkligen INTE hur BM kunde låtit dig ligga så länge utan att moderkakan kom ut... Nej, vad arg jag blir rent utav! Och sd får jag oxå massor nu av att vara arg. Bäst att andas lugnt.... aj aj aj.....

Nej,. måste nog testa att promenera lite för att få bort sd...

Du behöver nog inte vara ett dugg orolig den här förlossningen i alla fall, Liley. En sådan BM finns det nog bara en av, oavsett vilken du får den här gången så kan hon bara vara bättre!!!!

KRAAAAAM

P.S. Fick du perineal-skydd under krystvärkarna? Min BM pressade en varm handduk mot mitt underliv under krystningarna, vilket var oerhört skönt och nog gjorde att jag inte sprack trots att lilleman kom ut så fort. Har önskat mig det den här gången oxå och kan varmt rekommendera det!!!

Jag födde på Huddinge, men hör hemma på SÖS. Fick åka ambulans till Huddinge efter konstaterad vattenavgång efterssom neo var fullt på SÖS. Tyckte att förlossningen på Huddinge var helt ok (gick så fort och jag var så "borta" och "inne i mig själv" att jag knappt minns ngt.. allt gick helt komplikationsfritt och mannen tyckte att BM var fantastisk). Neo på Huddinge tyckte jag var jätte bra och alla barnsköterskor och uskor så gulliga!

Förra gången var jag inskriven på Södra BB, men fick inte föda där eftersom det var prematurt. Den här gången hade de ändrat inskriviningsreglerna, vilket jag inte visste om, så när jag anmälde mig dit var det redan fullt. Skulle dock gärna vilja föda där. Annars blir det SÖS.

Latvis, ja, visst blir det mkt bebis-prylar!!! Och det får ju inte plats i Jonathans rum. Spjälsäng, babygym, badbalja, babysitter, bärsjal, bärsele, gåstol, alla kläder...... Vi gjorde om mannens lilla kontor till sovrum år båda barnen. Där har vi tryckt in en 120-säng (där sover Jonathan) och en spjälsäng (till bebisen när jag väl slutat nattamma och under-dagen-bädd tänkte jag) samt några gamla bokhyllor som får fungera som garderober för alla Jonathans gamla kläder som bebisen nu får ärva och vinteroveraller, skor och resten av bebisprylarna. Mkt ligger i kartonger under sängarna för att vinna utrymme (babygym mm).

Så får barnen dela på Jonathans rum och ha det som "lekrum" tänkte vi. Ända sedan Jonathan fick börja sova i sovrummet (alltså inte i lekrummet där alla leksaker lockar) så har han varit betydligt lättare att söva på kvällarna och sover mkt bättre. Kanske för att han bara förknippar det rummet med sömn.

Nu ska jag försöka plugga lite. Mina förvärkar distraherar ngt och jag undrar ibland om jag kommer hinna skriva tentan (i v 36+6) över huvudtaget innan bebisen föds... Kanske bäst att strunta i den känner jag ibland och passa på att vila nu innan bebisen kommer och satsa på omtentan... men om bebisen föds i v 40 så får jag ju några veckor av vila ändå och vore ju sååå skönt att inte behöva tänka på en omtenta när bebisen väl är född utan bara kunna njuta!!! Ja, ja.... ska försöka plugga lite nu så får vi se hur det går..

Lycka till på tillväxt-UL, Latvis!!! Har glömt bort varför du skulle göra det? Är det för att man misstänker en för liten eller för stor bebis?

Biglin, beklagar ditt missfall!  Men vad kul att du är inne i bebisverkstaden nu!! Håller tummarna att du snart får ett fint plus!!!

Stora kramar från någon som börjar längta efter bebis ankomst och börjar bli RIKTIGT nyfiken på vem som bor där!!

P.S. Liley, nej, jag har inte anmält. Kommer inte ihåg vad den överläkaren heter och i journalen hittar jag det inte heller, då det var underläkarna som fick göra "papperarbetet" och det är deras namn som står där. Och underläkarna var jätte gulliga. Tycker dock att jag blivit MYCKET bättre behandlad den här gången. Känns som ingen vågar misstro mig nu när de har "facit" i hand och ser hur det gick förra gången. Så det är väl positivt om något - att sjukvården verkar skämmas lite och tar igen det nu genom att ge mig "the royal treatment", ha ha!

Hej tjejer!

Tror att en del av min slempropp lossnade nyss.... men det behöver väl inte betyda något? Visst brukar den lossa lite och återbildas? Lite av den lossnade efter min magsjuka oxå och det var ju över 10 dagar sedan och inget har hänt hittills... men lite nervös blir man allt....

Liten Karin, vad skönt att du vågade och orkade ringa! Verkar ju toppen att få träffa den BM som förlöste dig! Vilken tur du har! Hoppas att du får komma på ett samtal snart med henne och få prata och få svar på frågor så att du kan gå vidare i bearbetningen av det som hänt. Jag tror att det är jätte bra och jätte nyttigt på alla sätt och vis och jag önskar att jag oxå gjort det!

Mison, vad skönt att BM inte var bekymrad över sockret! Jag håller med dig om att det vore helt ok om bebisen kom snart.  Så känner jag ibland. Medan jag ibland kommer på att det här förmodligen är min sista graviditet (min man vill inte ha mer än två barn, men jag personligen skulle kanske tycka att tre vore mysigt...men samtidigt så är det ju "praktiskt" med två...)

Hur som helst så även om jag skulle vilja ha en trea och lyckas övertala maken, så är det inte säkert att vi lyckas. Jag har ingen egen ÄL och har behövt medicinsk hjälp för att bli med barn och det har inte varit lätt. Kanske lyckas jag aldrig bli gravid igen och då är det här min sista graviditet. Alltså är det sista gången jag kommer få känna sparkar i magen. Sista gången jag kommer få klappa magen och känna den kanonkule runda bulan bukta ut! Jag är nog inte helt färdig och förlikad med att det är sista gången. Måste nog få njuta lite till av att vara gravid innan jag föder så att jag kan vara ok med att aldrig känna så igen sen.

Men har nog blivit lite "lättare" att vara gravid senaste tiden eftersom jag själv tagit bort alla restriktioner nu och slutat med bricanylet. Jag går ut på promenader och leker med hunden igen, njuter av sex och busar med sonen. Ryggvärken har blivit bättre sedan jag börjat röra på mig, men tar fortfarande 2 alvedon till natten för att få sova. Halsbrännan har oxå blivit mindre nu när jag börjat äta torra havregryn till natten och dragit ner på kaffe och sena middagar. Så jag tycker inte att det är lika besvärigt att vara gravid.

Hur känner ni andra? Ser ni på det här som er sista graviditet, eller är det någon som redan har funderingar på en trea?

Men jag har istället fått en hel del sd och förvärkar. Vet dock inte om de har någon verkan på tappen eller inte. Är ju tydligen vanligt med förvärkar hos omföderskor. Min slempropp har lossat lite mer idag under dagen (om det nu är det, men misstänker att det är det). Men det har inte varit blodtillblandat, så då är det nog ingen fara. Med sonen så lossade slemproppen i omgångar, måndag till fredag. På torsdagen var den blodtillblandad så jag blev inlagd på förlossningen, men på fredagen som sagt, blev jag hemskickad igen och doktorn som rondade sa att det inte alls var säkert att proppen lossat (då bara jag hade sett det och inte tänkt på att "spara" trosskyddet som "bevis") och att det för övrigt inte var något fel på min tapp. Men samma natt gick vattnet. Jag åkte inte in på någon kontroll förrän på söndagen, då doktorn ju hade sagt att det inte var något fel på min tapp. Jag trodde att det var urininkontinens eller extremt vattniga flytningar (fick byta binda en gång i timmen - det sipprade bara). Då fick jag bricanylinjektion och lyckades skjuta på förlossningen fram till på tisdagen. Alltså från första lilla slemmisen till förlossning så tog det 8 dagar. Om 8 dagar är jag i v 36+6. Så det känns ju helt ok.

Och det är ju bara om den är blodtillblandad som det kan vara på riktigt, och det har det ju inte varit än. Så får se vad som händer närmaste dagarna... Kan ju lika gärna gå flera veckor över tiden!

KRAM på er tjejer!

Mison, stackare! Magsjuka är inget kul! Hoppas att du slipper bli smittad!

Jag fick sluta med bricanylet i v 35+0. Då kändes det okej att lite lugnt och succesivt dra ner på restriktionerna. Är ju hemma ändå, så lever rätt lugnt. Att följa med på en hundpromenad om dagen tror jag bara gör mig gott! Och sd får jag nästan mer av att vara i vila, de ökar i alla fall inte av promenaderna (men promenerar lugnt..) Imorgon går jag in i v 37 (36+0), så nu har jag släppt på de mesta restriktioner, men lyssnar på kroppen. Tycker inte att det gör ngt alls om bebben föds 37+0, läntar ju så efter att se vem det är som bor där inne! Har sakta börjat inse att vi faktiskt kommer få en bebis! Och den här gången kommer det bli en fullgången stor bebis som förhoppningsvis kan amma och kommer vara "klar" på ett sätt som Jonathan inte var. Kommer kännas så häftigt!

Men min svärmor som är barnmorska säger att man brukar se skillnad på 37+0 bebisar och 40+0-bebisar. Det är därför man får BF efter 40 veckor. Så då får jag lite dåligt samvete över att vilja att bebisen föds redan 37+0... men men... vi får se! Ödet får bestämma när bebisen föds! Kan inte låta bli att längta i alla fall!

Oj, det var mig en stor kille, Latvis! Tänk att bebisen i din mage är större nu än vad Lucas var när han föddes! Måste vara en häftig känsla!   Vilken vecka är du i nu?

Jag fick göra ett tillväxt UL i v 30+3. Då uppskattades bebisens vikt till 1576g, alltså -6%. Jonathan uppskattades till -10% när jag var i v 29+. Minns inte hur han låg till %-mässigt när han väl föddes, så vet inte hur bra det stämde. Känns helt ok att bebisen är -6%. Ändå större än Jonathan, men jag är ju inte så stor själv (158,5 cm lång), så känner att det är helt ok om bebisen inte är så jätte stor!

I natt har jag sovit dåligt. Haft starka sammandragningar och haft svårt att somna om efter att de väckt mig. Puh! Ska bli skönt känner jag när det blir "på riktigt", men är rädd att jag ska missa värkarna när de kommer för att jag tror att det bara är förvärkar. Men tror att de riktiga värkarna gör MYCKET mer ont. Ser fram emot att läsa Lileys förlossningsberättelse! BF om 6 dagar, börjar du känna dig redo att föda nu, Liley, eller inte ritkigt än??

Jag har bara en vecka kvar till 37+0, woohoooo!

Mison, enligt försäkringskassan så får man ju ta tjänstledigt i 3 månader utan att förlora sin SGI.... så kanske du kan ta tjänstledigt efter 36+0? Om du klarar dig utan inkomst de veckor (eller dagar?) som du får gå tills du kan gå på mammaledighet. Kan ju vara bra att ringa till fk och beskriva din situation och fråga

Liley, verkar som du äntligen känner dig mentalt beredd på att bebisen får komma nu. Så då dröjer det nog inte lång tid förrän du får snosa på bebis igen! Jag hade ju absolut inga känningar med Jonathan, han kom verkligen hux flux!

Tycker verkligen du kan känna dig lyckligt lottad som inte har några förkänningar! Jag har väldigt mkt och i början trodde jag varje gång att det var förlossningen som var på G. Nu har jag ju haft riktigt kraftiga förvärkar i över 2 veckor utan minsta tecken på att det ska hända något mer. Så är rädd för att jag kommer ha svårt att förstå när det väl är på G på "riktigt". Hoppas nästan att det ska göra betydligt mer ont så att jag ska förstå att det är dags nu. Eller åtminstone att vattnet ska gå först, för det är ju svårt att missa. Förra förlossningen gick ju så fort och den här gången vill jag från det att jag inser att det är på g ändå hinna ta en dusch och fixa barnvakt innan vi åker in. Men tar förlossningen bara 2 timmar igen, så kan det bli tight....

Så himla spännande att du närmar dig BF, Liley! Du får uppdatera oss så fort du känner minsta lilla grej! Vi är precis lika spända som du är!!! Vi är gärna med och klockar värkar här via nätet, hihi! 

Nu ska vi äta lunch!

Trevlig helg på er tjejer!

Mison, räknade ut att du idag borde vara i v 34+4. Blev så lättad att du är över de första kritiska 34 veckorna, men är såååå ledsen om du nu är på förlossningen över att du inte får bli fullgången!! Känner så starkt för den här tråden och vill verkligen att ALLA vi ska få uppleva hur det känns att föda fullgånget!

Åhh, jag hoppas så innerligt och fullt att det inte är någon fara! Att det bara var en del av slemmisen som lossade och att det bara är förvärkar, eller i alla fall att du kan få bricanyl på förlossningen och bli stoppad i alla fall 2 veckor till! Efter 36 fulla veckor kanske du slipper neo!!! Håller verkligen alla mina tummar och tår!!!

Men om det inte går att stoppa så blundar jag en stund och skickar en massa önskningar om att du får en fantastisk harmonisk förlossning och att bebisen mår jätte bra och att du kommer skutta upp ur britsen och må tipp topp direkt efteråt!! Och hoppas eftervärkarna är milda (har hört att de ska vara rysliga hos omföderskor - be om smärtistillande i så fall!!).

Snälla snälla Mison, uppdatera oss så fort som möjligt! Önskar jag hade ditt mob.nr så att jag kunde skicka ett lycka-till-SMS, men det får bli telepatiskt istället!

Stooooora kramar!!!!!

Bläddrade tillbaka i tråden och läste Misons inlägg från 7/1. Där skrev hon att förra gången gick hela slemproppen på en gång - så det är säkert det som hänt i natt (inte bitvis alltså som hos mig, som inte behöver betyda något, utan hela slemproppen - "på riktigt"), Men då lyckades man ändå skjuta på förlossningen en vecka. Om man lyckas med det nu med så kommer Mison vara i v 35+4, NÄSTAN 36 fulla veckor alltså. Hoppas hoppas hoppas!!! Men "döonda värkar" låter lite oroväckande.....    Och om vattnet går så gör de inget att förhindra en förlossning efter 34 fulla veckor eftersom de bedömmer att infektionsrisken är större än prematuriteten....

Hos mig är allt lugnt. Har massa smärtsamma sd "som vanligt", men inget som blir regelbundet eller som ökar i styrka. Igår (äckelvarning!!!) lossade en del av slemproppen igen medan jag och maken låg i badet. Inte så kul då vi låg skavfötters och det var maken som märkte att något "flytit ut". Vi har inga problem att prata med varandra om sådana saker som många kan tycka vara äckliga / för privata. Men jag vill verkligen inte att han ska förknippa mitt underliv med förlossning, utan vill behålla "romantiken helig" när det gäller den regionen. Har t ex förbjudit honom att titta ner mellan mina ben under förlossningen (mest av rädsla över att jag ska råka bajsa på mig då jag hört att många gör det - slapp det dock förra gången, PUH!) Men nu är det nog färdigbadat för min del några månader framåt - när väl avslaget är över!

Grabbarna har åkt till simhallen idag så att jag ska få lite studiero. Ska försöka vara duktig och plugga, men känner mest för att bädda bebisvaggan och boa lite!

Mison, hör av dig så fort du kan, orkar och vill!

Kram på er!

Nu har det gått över 8 timmar sedan Misons senaste inlägg.. Så tolkar det som att hon blivit kvar på förlossningen... Håller tummarna att allt går bra!!!

Hej tjejer!

Nu är jag hemma igen. Har försökt att gå i skolan idag. Föreläsningar hela dagen och jag har haft svårt att sitta still för ryggen och svårt att fokusera på föreläsningen pga alla sd. Klockade dem för skojs skull och de kom var 3e min i under de 2 timmar som jag klockade..... Gjorde dock inte jätte ont, men ändå så att jag inte kunde fortsätta lyssna på föreläsaren utan fick andas genom dem. Så till slut gav jag upp och ringde min man som fick komma och hämta mig...

Undrar egentligen när man vet att det är på "riktigt"? Ni som kämpat lite att bli gravida kanske liksom jag tillbringade varje månad med att leta dels "ägglossningssymtom" och runt BIM blev det istället grav-symtom. Nu letar jag "förlossningssymtom" och återigen tolkar jag och övertolkar allt (börjar bli expert på det!).

Förutom dessa ständiga förvärkar (som jag ju haft nu i över 2 veckor utan att det lett någon vart - så det är nog inget pålitligt tecken) så har jag fått några finnar (brukar få det i samband med hormonomställningar...undrar om det kan vara ett tecken i o m att progesteronet minskar och östrogenet ökar i samband m förlossning). Dessutom har magen varit lite i olag, vilket jag hört att den kan vara innan förlossning. Och så har slemmisen lossat lite (med betoning på lite, så den kanske återbildats..)

Med tanke på alla mina förvärkar så känner jag att det vore skönt med en förlossning snart. Är så jobbigt med "falsk-alarm" var tredje minut och jag klarar inte av att fokusera på något annat!!!! Så frustrerande att försöka tentaplugga t ex!!

Latvis, GRATTIS till att du gått in i v 34!!! Vad härligt! Nu kan du andas ut lite, även om vi hoppas att du får gå några veckor till. Det där med att bajsa på sig under förlossningen har jag oxå hört ska vara helt normalt - och tydligen även nyttigt för barnet, då det direkt kommer i kontakt med de bakterier som producerar k-vitamin som ju är livsviktigt för blodets förmåga att koagulera. Men idag får ju alla bebisar en k-vitamin spruta så fort de föds, så man behöver ju i alla fall inte vara ledsen om man INTE bajsar på sig, ha ha! Men som sagt, skulle jag göra det den här gången (hade tur och slapp det förra gången, men fick springa och tömma tarmen precis innan förlossningen startade) så skulle jag INTE berätta det för maken.  Ha ha, och han får INTE kika ner!!!! 

Liley, vad ska du göra på spec.MVC idag? Du får uppdatera hur det gick! Jag började samla på mig vatten i dec. Märkte att jag gick upp från 58,5 kg till 64,5 kg på bara 3 veckor! Alltså 6 kg!!! Märkte när jag var på praktik (inom vården = inga ringar) och skulle ta av mig vigselringen att den hade fastnat och jag fick kämpa av den med stora mängder tvål. Sen vågade jag inte sätta på mig den något mer. Märkte oxå på kvällen när jag tog av mig strumporna att det var som avtryckningar som buktade in där resåren hade suttit på underbenen. Men sen blev jag magsjuk och under den dagen som jag kräktes gick jag ner 5 hela kilon. Sedan dess har jag bara gått upp ett kilo, och vigselringen passar igen! Så tror jag förlorade lite av mitt extra vatten = skönt!

Det är kanske förresten för att du är förkyld som din förlossning inte startat än, Liley? Har hört att kroppen är så smart så den känner av när man är förkyld att man inte orkar med förlossning och bebis, så då väntar kroppen lite! Hoppas du blir frisk snart!!!

KRAM!

Förresten, kanske börjar bli dags att starta ny tråd? Visst brukar de bara vara öppna 3 månader? Så måste vi ju skicka länken i sånt fall till Mison, så att hon kan uppdatera oss...

www.familjeliv.se/Forum-11-236/m49940566.html

Startade en ny tråd, hoppas att det är oki? La den under "medlemsgrupper", "föräldrar", "blandat". Hoppas alla hittar dit!

Liley, låter verkligen som lyx-behandling!!! Jag hoppades att jag skulle få gå på spec-MVC den här gången, men istället hamnade jag ngnstans mittemellan, då läkaren på vanliga MVC skickade en remiss dit för VUL och bedömning om cerklage, men inte om vidare omhändertagande. Men cerklage vill de inte ge efter bara en prematurförlossning (helst ska man ha 2 sena missfall bakom sig) så de skickade tillbaka mig till MVC. Och MVC skickade tillbaka mig för VUL med jämna mellanrum, men spec. tog aldrig över mig utan skickade bara tillbaka svaret till min MVC för dem att ta ställning till vidare handläggning. Med MVC ville inte ta något ansvar och skrev bara ny remiss för nytt VUL osv.... Men allt gick ju bra, och jag är fullgången på lördag! 

Låter i alla fall jätte lovande med ditt tapp-status Liley!!!! Woohoooo! Hoppas att du föder på lördag eftermiddag. Att du får sova ut ordentligt natten till lördag och sen vaknar med lite mensmol lördag morgon och frammåt eftermiddagen ligger på BB och myser med bebis!!    Hoppas att din nästäppa går över tills dess - annars blir det ju svårt med profylax-andningen! Du kanske skulle köpa en nässpray att ha under förlossningen. Om det bara är graviditets-täppa så ska man inte använda nässpray, eftersom det kan bli kroniskt om man använder det mer än 10 dagar i sträck. Men det är ingen fara att ta det bara under förlossningen! Själv har jag börjat använda cortisonnässpray för min nästäppa gör att jag munandas på natten och sen spricker läpparna för de är så torra och jag får blod på kläderna och allt smakar järn! Men tycker att nästäppan förvärrades i samband med förkylning och nu börjar förkylningen försvinna så hoppas täppan gör det den med!

Önskar att jag kunde göra vaginal undersökning på mig själv! Undrar verkligen hur det står till med tappen nu? Och undrar om alla förvärkar och det faktum att slemproppen börjat lossa kan vara tecken på att tappen påverkats.. Känns fånigt att ringa in till förlossningen "i onödan" bara för en kontroll. Har tid hos MVC imorgon. Tror ni att BM på MVC kan undersöka öppningsgrad?? Gör dem sånt där? Eller är det bara BM på förlossningen som kan undersöka sånt?

Ska vi försöka flytta till nya tråden förresten? Vi måste ju fortsätta följa varandra!!!!!  

KRAM